Den Heliga Bibeln

Svenska KJV Bibeln

1611 AV, Auktoriserade King James Version - Svenska utgåvan

INDEX

Gamla Testamentet

Psalmernas Bok.

Psaltaren, kapitel 76-150.

Se kapitel: 1-75

GT: innehållsförteckning

Gamla Testamentet

GT - Alla Gamla Testamentes 39 böcker i kanonisk ordning med Biblisk kategorisering. För att öppna länken i Engelska KJV Bibeln klicka på Bibelboken inom parantes.

innehållsförteckning:

Välj bok: Svenska KJV (Engelska KJV)

1. Lagen (Torah/Pentateuken) – De fem Moseböckerna

2. Historiska böcker

3. Poetiska och vishetsböcker

4. Profetiska böcker

a) Stora profeterna

b) Små profeterna

© Bibelbiblioteket™ - Bibeln.Online: 1611 AV, den Auktoriserade King James Version - Svenska utgåvan - Svenska KJV Bibeln.

NT: innehållsförteckning

Nya Testamentet

NT - Alla Nya Testamentes 27 böcker i kanonisk ordning med Biblisk kategorisering. För att öppna länken i Engelska KJV Bibeln klicka på Bibelboken inom parantes.

innehållsförteckning

Välj bok: Svenska KJV (Engelska KJV)

1. Evangelierna – Berättelser om Jesus liv och tjänst

2. Kyrkohistoria

Apostlagärningarna (Acts)

3. Paulus brev (Pauline Epistles)

4. Allmänna brev (General Epistles)

5. Profetisk bok

Uppenbarelseboken (Revelation)

© Bibelbiblioteket™ - Bibeln.Online: 1611 AV, den Auktoriserade King James Version - Svenska utgåvan - Svenska KJV Bibeln.

Psaltaren: Kapitelregister

Psaltaren

Välj kapitel:

PS 1-75

76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150

Jämför denna Bibelbok i:

KJV-ENG ⎜ SK1873 ⎜ SK1703RV

© Bibelbiblioteket™ - Bibeln.Online: 1611 AV, den Auktoriserade King James Version - Svenska utgåvan - Svenska KJV Bibeln.

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 76 (*)

1 En förklaring av Guds majestät i Kyrkan. 11 En uppmaning att tjäna Honom med vördnad.

¶ Till den främste Musikern, på Neginoth. En Psalm eller Sång av Asaf.

Ps 76:1 I Juda är Gud känd: hans namn är stort i Israel.

Ps 76:2 I Salem är också hans tabernakel, och hans boning i Sion.

Ps 76:3 Där bröt han bågens pilar, skölden, och svärdet, och striden. Sela.

Ps 76:4 Du är mer härlig och majestätisk än rovets berg.*

Ps 76:5 De modiga har blivit plundrade, de har somnat in i sin sömn: och ingen av de mäktiga männen har funnit sina händer.*

Ps 76:6 På din tillrättavisning, O Jakobs Gud, kastas både vagnen och hästen i en död sömn.

Ps 76:7 Du, ja du allena, är att frukta: och vem kan bestå inför dig när du blir vred?

Ps 76:8 Från himmelen lät du domen höras; jorden fruktade, och var stilla,

Ps 76:9 När Gud reste sig till dom, för att frälsa alla de ödmjuka på jorden. Sela.

Ps 76:10 Sannerligen skall människans vrede prisa dig: med den vrede som blir kvar skall du omgjorda dig.

Ps 76:11 Lova, och uppfyll era löften till HERREN er Gud: låt alla omkring honom bära fram gåvor till honom som bör fruktas.

Ps 76:12 Han skall avhugga prinsarnas ande: han är fruktansvärd för jordens kungar.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 76

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 4 [*Notering: Symbol för mäktiga höjder där rovdjur eller krigsherrar håller till – platser av makt, våld och härjning. Gud är mer majestätisk än de högsta och mest fruktade krafter på jorden. (Jfr Ps 68:15–16; Hab 3:6; Jes 14:4–6).]

v. 5 [*Notering: ”Funnit sina händer”. Ett poetiskt uttryck som betyder att de mäktiga krigarna var helt hjälplösa och oförmögna att strida. De kunde inte lyfta sina händer till försvar – de var förlamade, som i djup sömn eller död. (Jfr 2 Mos 15:6; Dom 5:31; Jes 37:36).]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 76

[*Notering: Ordet ”Neginoth” i titeltexten betyder stränginstrument – psalmen är avsedd att sjungas i tillbedjan. Traditionellt knuten till Guds seger över Assyrien i 2 Kung 19 (jfr Jes 37), när ängeln slog 185 000 i den Assyriska armén under kung Hiskia. Skriven av Asafs ättlingar – Levitiska sångare och tempeltjänare. – Psalm 76 är en segersång och tempelpsalm, där Gud beskrivs som den som besegrar världens stormakter och blir fruktad över hela jorden. Den framhäver Guds närvaro i Sion, där han bryter fiendens vapen och frälser sitt folk med rättfärdighet. Psalmen är både en lovsång till Guds makt och en varning till stolta nationer. – 1. Gud är känd och fruktad i Sion (vers 1–3.) 2. Gud besegrar de mäktiga med ett ord (vers 4–9). 3. En uppmaning till vördnad och löften till Gud (vers 10–12).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 77 (*)

1 Psalmsångaren visar vilken hård kamp han hade med tvivel. 10 Segern han vann genom att betänka Guds stora och nådiga verk.

¶ Till den främste Musikern, på Jeduthun. En Psalm av Asaf.

Ps 77:1 JAG ROPADE till Gud med min röst, ja till Gud med min röst: och han hörde mig.

Ps 77:2 På min nöds dag sökte jag Herren: mitt sår rann om natten, och upphörde icke: min själ vägrade att bli tröstad.

Ps 77:3 Jag tänkte på Gud, och blev orolig: jag klagade, och min ande var förkrossad. Sela.

Ps 77:4 Du höll mina ögon vakna: jag var så orolig att jag inte kunde tala.

Ps 77:5 Jag har tänkt på dagarna fordom, på år från längst förgången tid.

Ps 77:6 Jag mindes min sång i natten: jag samtalade med mitt hjärta: och min ande rannsakade med flit.

Ps 77:7 Kommer Herren för evigt att förkasta? och kommer han inte längre att vara gynnsam?

Ps 77:8 Är hans barmhärtighet för alltid försvunnen? har hans löfte upphört för evigt?

Ps 77:9 Har Gud glömt att vara nådig? har han i vrede stängt sin barmhärtighet? Sela.

Ps 77:10 Och jag sade, Detta är min svaghet: men jag skall minnas de år av den Högstes högra hand.*

Ps 77:11 Jag skall minnas HERRENS gärningar: ja jag skall minnas dina under fordom.

Ps 77:12 Jag skall också meditera på alla dina verk, och tala om dina göranden.

Ps 77:13 Din väg, O Gud, är i helgedomen: vem är en så stor Gud som vår Gud?

Ps 77:14 Du är den Gud som gör underverk: du har kungjort din styrka bland folket.

Ps 77:15 Du har med din arm förlossat ditt folk, Jakobs och Josefs söner. Sela.

Ps 77:16 Vattnen såg dig, O Gud, vattnen såg dig; och de fruktade: djupen var också oroliga.

Ps 77:17 Molnen öste ut vatten: skyarna sände ut ett ljud: också dina pilar flög vida omkring.

Ps 77:18 Din åskans röst ljöd i himmelen: blixtarna lyste upp världen: jorden darrade och skakade.

Ps 77:19 Din väg är i havet, och din stig i de stora vattnen, och dina fotspår är inte kända.

Ps 77:20 Du ledde ditt folk som en hjord genom Moses och Arons hand.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 77

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 10 [*Notering: Uttrycket”De år av den Högstes högra hand” syftar på tidigare tider då Gud visade sin makt och nåd – särskilt befrielsen från Egypten och andra historiska frälsningsgärningar. (Jfr 2 Mos 15:6; Ps 44:1–3; 143:5).]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 77

[*Notering: Namnet Jeduthun som nämns i titeltexten var en Levitisk sångledare i tempeltjänsten (1 Krön 16:41–42). Skriven av Asaf eller hans efterföljare. Uttrycker personlig eller kollektiv nöd – kanske under en nationell kris, men med en djupt personlig ton. – Psalm 77 är en klagopsalm som förvandlas till tillit, där Asaf beskriver sin djupa själsnöd men finner tröst när han påminner sig om Guds tidigare gärningar. Det är en psalm för de mörkaste nätterna – när bönen känns förgäves och Gud tyst – men också en väg till hopp genom minnet av Guds trofasthet. – 1. Ett rop i djup nöd (vers 1–4). 2. Förtvivlans frågor (vers 5–9). 3. Vändpunkten: att minnas Guds verk (vers 10–12). 4. Bekännelse: Guds makt i frälsningshistorien (vers 13–20).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 78 (*)

1 En uppmaning att både lära och predika Guds lag. 9 Berättelsen om Guds vrede mot de otrogna och olydiga. 67 De israeliter som blev förkastade, Gud valde Juda, Sion och David.

¶ En Maskil av Asaf.

Ps 78:1 VÄND era öron, till min lag: O mitt folk, böj era öron till min muns ord.

Ps 78:2 Jag skall öppna min mun i en liknelse: Jag kommer att uttala mörka ordstäv från fordom:

Ps 78:3 Som vi har hört och känt, och våra fäder har berättat för oss.

Ps 78:4 Vi skall inte dölja dem för deras barn, så att de kommande generationerna får höra HERRENS lovsång, och hans styrka, och hans underbara gärningar som han har gjort.

Ps 78:5 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob, och stiftade en lag i Israel, som han befallde våra fäder, att de skulle göra dem kända för sina barn:

Ps 78:6 Så att den kommande generationen skulle känna till dem, även de barn som skulle födas; de skulle stå upp och kungöra dem för sina barn:

Ps 78:7 För att de skall sätta deras hopp i Gud, och inte glömma Guds gärningar, utan hålla hans bud:

Ps 78:8 Och inte blev som sina fäder, en motsträvigt och upprorisk generation; en generation vars hjärta inte var rätt, och vars ande inte var trogen mot Gud.

Ps 78:9 Efraims barn, som var beväpnade, och bar bågar, vände tillbaka på stridens dag.

Ps 78:10 De höll inte Guds förbund, och vägrade att vandra i hans lag;

Ps 78:11 Och de glömde hans gärningar, och hans under som han hade visat dem.

Ps 78:12 Han gjorde förunderliga ting inför deras fäder, i Egyptens land, i Soans fält.

Ps 78:13 Han delade havet och lät dem gå igenom; och han reste vattnet som en hög vall.

Ps 78:14 Om dagen ledde han dem med ett moln, och hela natten med ett eldsken.

Ps 78:15 Han klöv klipporna i vildmarken, och gav dem dryck som ur de stora djupen.

Ps 78:16 Han förde också strömmar upp ur klippan, och lät vattnet rinna ner som floder.

Ps 78:17 Men de syndade ännu mer mot honom genom att provocera den Högste i vildmarken.

Ps 78:18 Och de frestade Gud i sitt hjärta genom att be om kött efter sin lust.

Ps 78:19 Ja, de talade mot Gud; och sade, Kan Gud duka ett bord i vildmarken?

Ps 78:20 Se, han slog på klippan, så att vattnet forsade ut, och strömmarna flödade över; kan han också ge bröd? kan han tillhandahålla kött åt hans folk?

Ps 78:21 Därför hörde HERREN det, och blev vred: så tändes en eld mot Jakob, och vrede uppstod också mot Israel;

Ps 78:22 Eftersom de inte trodde på Gud, och inte litade på hans frälsning:

Ps 78:23 Ändå befallde han molnen där ovan, och öppnade himmelens portar,

Ps 78:24 Och hade låtit manna regna ner över dem att äta, och hade givit dem av himmelens korn.

Ps 78:25 Människan åt änglars mat: han sände dem kött i överflöd.

Ps 78:26 Han lät östanvinden blåsa i himmelen: och med sin kraft förde han in sunnanvinden.

Ps 78:27 Han lät kött regna över dem som stoft, och befjädrade fåglar så talrika som havets sand:

Ps 78:28 Och han lät det falla mitt i deras läger, runt omkring deras boningar.

Ps 78:29 Då åt de, och blev mätta: ty han gav till dem deras egen önskan;

Ps 78:30 De hade ännu inte vänt sig bort från sin lust. Men medan köttet var ännu i deras mun,

Ps 78:31 Kom Guds vrede över dem, och dödade de fetaste av dem, och slog ner Israels utvalda män.*

Ps 78:32 Trots allt detta fortsatte de att synda, och trodde inte på hans underbara verk.

Ps 78:33 Därför lät han deras dagar försvinna i fåfänglighet och deras år i nöd.

Ps 78:34När han dödade dem, då sökte de honom: och de vände tillbaka och sökte tidigt efter Gud.*

Ps 78:35 Och de kom ihåg att Gud var deras klippa, och Gud den Högste deras återlösare.

Ps 78:36 Men de smickrade honom med sin mun, och ljög för honom med sin tunga.

Ps 78:37 Deras hjärta var inte rätt inför honom, och de var inte trogna i hans förbund.

Ps 78:38 Men han, var full av barmhärtighet, och förlät deras missgärningar, och förintade dem inte: ja, många gånger höll han tillbaka sin vrede, och väckte inte all hans vrede.

Ps 78:39 Ty han kom ihåg att de blott var kött; en vind som passerar bort, och inte återvänder.

Ps 78:40 Hur ofta provocerade de honom i vildmarken, och bedrövade honom i öknen!

Ps 78:41 Ja, de vände tillbaka och frestade Gud, och begränsade den Helige av Israel.

Ps 78:42 De kom inte ihåg hans hand, eller den dag då han befriade dem från fienden.

Ps 78:43 Hur han hade gjort sina tecken i Egypten, och sina under i Soans fält:

Ps 78:44 Och förvandlat deras floder till blod; och deras översvämningar, så att de icke kunde dricka.

Ps 78:45 Han sände bland dem olika slags flugor, som förtärde dem; och grodor, som förintade dem.

Ps 78:46 Han gav också deras tillväxt åt larven, och deras arbete åt gräshoppan.

Ps 78:47 Han förstörde deras vinstockar med hagel, och deras sykomorträd med frost.*

Ps 78:48 Han utlämnade också deras boskap åt hagel, och deras hjordar åt heta blixtar.*

Ps 78:49 Han kastade över dem sin vredes häftighet, vrede, och indignation, och nöd, genom att sända onda änglar bland dem.

Ps 78:50 Han gav sin vrede en väg; han skonade inte deras själ från döden, utan gav över deras liv åt pesten;

Ps 78:51 Han slog allt förstfött i Egypten; förstlingen av deras kraft i Hams tabernakel:*

Ps 78:52 Men hans eget folk lät han gå ut som får, och ledde dem i vildmarken som en hjord.

Ps 78:53 Och han ledde dem tryggt, så att de inte fruktade: men havet överväldigade deras fiender.

Ps 78:54 Och han förde dem till sin helgedoms gräns, nämligen till detta berg, som hans högra hand hade förvärvat.

Ps 78:55 Han drev ut hedningarna för dem, och mätte upp deras arvedel med lina, och lät Israels stammar bo i deras tält.

Ps 78:56 Men de frestade och trotsade Gud den högste, och höll inte hans vittnesbörd:

Ps 78:57 De vek tillbaka, och var trolösa såsom deras fäder: de vände sig bort likt en svekfull båge. *

Ps 78:58 Ty de retade honom till vrede med sina höga platser, och väckte hans nit genom sina beläten. *

Ps 78:59 När Gud hörde detta, blev han vred, och avskydde starkt Israel:

Ps 78:60 Så han övergav tabernaklet i Silo, tältet som han hade placerat bland människorna;

Ps 78:61 Och han gav sin styrka i fångenskap, och sin härlighet i fiendens hand.

Ps 78:62 Han utlämnade också sitt folk åt svärdet; och blev vred på sin arvedel.

Ps 78:63 Elden förtärde deras unga män; och deras jungfrur var inte givna till äktenskap.

Ps 78:64 Deras präster föll för svärdet; och deras änkor höll ingen klagan.

Ps 78:65 Då vaknade Herren som en som har vaknat ur sömnen, och som en mäktig man som ropar på grund av vin.

Ps 78:66 Och han slog sina fiender i bakdelen: och han satte dem i evig vanära.

Ps 78:67 Dessutom vägrade han att ta emot Josefs tabernakel, och valde inte Efraims stam:

Ps 78:68 Utan valde Juda stam, Sions berg som han älskade.

Ps 78:69 Och han byggde sin helgedom likt höga palats, lik jorden som han har grundlagt för evigt.

Ps 78:70 Han utvalde också David, sin tjänare, och tog honom från fårafållorna:

Ps 78:71 Från att följa de högdräktiga tackorna förde han honom att föda Jakob hans folk, och Israel hans arvedel.

Ps 78:72 Så han gav dem föda efter hans hjärtas integritet; och ledde dem genom hans händers skicklighet.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 78

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 31 [*Notering: ”De fetaste av dem”: Uttrycket syftar inte bara på kroppslig fetma, utan är ett poetiskt sätt att beskriva de främsta, starkaste eller mest välsignade i folket – de som levde i överflöd. Att Guds vrede drabbade även dem visar att ingen går fri från hans dom. (Jfr Jes 10:16; Hes 34:20). – ”De utvalda i Israel”: Syftar troligen på de starkaste, mest framstående eller krigskunniga männen i Israel – en motsvarighet till ”hjältar” eller ”de tappra”. Guds dom föll även över dem, vilket understryker folkets skuld och Guds rättvisa. (Jfr Dom 20:44; 2 Sam 1:19; Ps 105:6).]

v. 34 [*Notering: Uttrycket ”sökte tidigt” (KJV: ”inquired early”) (hebreiska: shachar) betyder bokstavligen att söka något tidigt, alltså ivrigt, uppriktigt och med iver, ofta i form av morgonens första aktivitet.Jfr Ordspråksboken 8:17: ”Jag älskar dem som älskar mig, och de som söker mig tidigt skall finna mig.”; Hos 5:15: ”Jag skall gå och återvända till min plats, till dess att de erkänna deras överträdelse, och söka mitt ansikte: i deras lidande skall de söka mig tidigt.”).]

v. 47 [*Notering: ”Sykomorträd”. Syftar på Ficus sycomorus, ett fruktbärande träd i fikonfamiljen. Har liknande blad som mullbärsträd, men ger små fikonliknande frukter. Växer i varma klimat, särskilt i Nildalen och låglandet i Israel. Trädet var värdefullt både för sin frukt och sitt trävirke (användes till enkla byggnader, kistor m.m.). Nämns även i Amos 7:14, där profeten beskriver sig som en som plockar sykomorfrukt. – ”Frost” (hebreiska chănāmāl). När Gud sände dom över Egypten (v.43–51) genom väder och plågor, slog han också dessa fruktträd med frost – vilket är ovanligt i Egypten, en tydlig övernaturlig dom från Gud. (Jfr 1 Kung 10:27).]

v. 48 [*Notering: ”Heta blixtar”: Hebr. reshaphim, som kan betyda eldslågor, brännande skott eller blixtar. Uttrycket ”hot thunderbolts” i KJV antyder våldsamma; brännande åskeldar som förstörde hjordarna, i samband med hagelstormen över Egypten (jfr 2 Mos 9:23–24), en bild av förtärande himmelska domar. Enligt Webster's Dictionary 1828 betyder ordet ”hot” bl.a. ”eldig; orsakar bränning eller inflammation”.]

v. 49 [*Notering: KJV: ”Evil angels” på sv. ”Onda änglar”: Hebr. malakhei ra'im – änglar av fördärv eller olycka, sända av Gud till straff. Utrycket ”onda änglar” återfinns även i 1873-års Carl XII:s Bibel: ”Då han i sina grymma vrede sände ibland dem onda änglar,..”, och i Luther 1545: ”böse Engel”. och i Geneva Bible (1599): ”...by sending out of evil angels”. Noteringen i Geneva Bible angående uttrycket onda änglar säger: ”Så kallade antingen för deras verkan – att straffa de ogudaktiga – eller för att de var onda andar som Gud tillät att plåga människor.”. – Jfr 2 Mos 12:23.]

v. 51 [*Notering: ”Förstlingen av deras kraft i Hams tabernakel”. Syftar på de förstfödda sönerna i Egypten, särskilt de manliga arvingarna. Se 1 Mos 49:3 där Ruben kallas ”min förstfödde, min styrkas förstling” – en traditionell bild av förstfödde som styrka och framtid. (Jfr 1 Mos 10:6; 2 Mos 12:29). – ”Hams tabernakel” betecknar Egyptens folk, ättlingar till Ham, Noas son.]

v. 57 [*Notering: ”Svekfull båge”: En båge som missar målet eller sviker när man spänner den – bild på trolöshet och opålitlighet. Israels folk vände sig bort från Gud likt ett vapen som inte längre tjänar sitt syfte. (Jfr Hos 7:16; Ps 64:3–4).]

v. 58 [*Notering: Hebreiska: bamot (בָּמוֹת) Betyder bokstavligen ”höjder” eller ”höga platser”.Högt belägna platser var där folket offrade – först i viss mån åt Herren, men ofta åt avgudar. Gud förbjöd dem eftersom de förknippades med hednisk kult och avgudadyrkan. – som Människooffer – t.ex. i Hinnoms dal – se 1 Kung 11:7–8. (Jfr 3 Mos 26:30). – Även när de var avsedda för Herrens tillbedjan var det förbjudet i längden – Gud ville ha en plats för offren: templet i Jerusalem (5 Mos 12:2–5)]

[*Språknot v. 58: Jealous i KJV återger hebreiskans קִנְאָה (qin’āh) och betecknar Guds heliga förbundsnit, inte mänsklig svartsjuka. I 2 Mos 34:14 sägs: “ty HERREN, vars namn är Nit, är en nitälskande Gud.” Här är Nit ett Gudsnamn, inte bara en egenskap. Enligt Webster 1828 betyder jealous om Gud: nitälskande, vaksam över sitt förbund och intolerant mot rivaler. Samma nit återkommer från lagen till profeterna och är ofta förbunden med eld och dom (5 Mos 4:24; Sef 1:18; Sef 3:8). När jealous återges som nit, bevaras Skriftens konsekventa linje: HERREN är Nit – Nit är eld – Elden är förbundets dom. Guds nit är: 1. helig och rättfärdig (Jos 24:19). 2. förbundstrogen (5 Mos 6:15). 3. beskyddande och återlösande (Joel 2:18; Sak 8:2). 4. dömande mot avguderi (2 Mos 20:5; Sef 1:18). Alla förekomster av jealous om HERREN bör förstås i ljuset av detta namn och denna egenskap.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 78

[*Notering: Ordet "Maschil”i titeltexten betyder undervisande dikt eller vishetspsalm. Asaf var en Levitisk sångledare, profetisk poet och tempeltjänare under kung David (1 Krön 16:4–7). – Psalm 78 är en historisk undervisningspsalm och den längsta psalmen i Asafs samling. Den har ett tydligt pedagogiskt syfte: att lära kommande generationer om Guds gärningar, hans trofasthet, folkets upprepade otro – och Guds stora barmhärtighet. Psalmen växlar mellan berättande, förmaning och bekännelse, och fungerar som en andlig spegel för både dåtid och nutid. Psalm 78 ger en sammanfattning av Israels historia från uttåget ur Egypten till Davids regering. Syftet är att visa på Guds trofasthet trots folkets ständiga trolöshet, och att uppmana till lydnad, förtröstan och vördnad för Gud. – 1. Inledning och syfte: lärdom för kommande generationer (vers 1–8). 2. Guds mäktiga gärningar och folkets otro i öknen (vers 9–39). 3. Uppror i Kanaans land och straffet mot Efraim (vers 40–55). 4. Folkets fortsatta otro och dom över Silo (vers 56–64). 5. Gud utväljer Juda och David (vers 65–72).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 79 (*)

1 Psalmsångaren klagar över Jerusalems ödeläggelse. 8 Han ber om befrielse, 13 och lovar tacksamhet.

¶ En Psalm av Asaf.

Ps 79:1 O GUD, hedningarna har trängt in i din arvedel; de har besudlat ditt heliga tempel; de har lagt Jerusalem i ruiner.

Ps 79:2 Dina tjänares döda kroppar har de givit till föda åt himmelens fåglar, de heligas kött åt jordens vilddjur.

Ps 79:3 Deras blod har de utgjutit som vatten runt omkring Jerusalem; och det fanns ingen som begravde dem.

Ps 79:4 Vi har blivit till vanära för våra grannar, till hån och förakt för dem som bor omkring oss.

Ps 79:5 Hur länge, HERRE? skall du vara vred för evigt? skall din nit brinna såsom eld? *

Ps 79:6 Utgjut din vrede över hedningarna som inte känner dig, och över rikena som inte åkallar ditt namn.

Ps 79:7 Ty de har slukat Jakob, och ödelagt hans boning.

Ps 79:8 O kom inte ihåg tidigare missgärningar mot oss; låt din ömma barmhärtighet skynda till oss: ty vi är mycket nedböjda.

Ps 79:9 Hjälp oss, O vår frälsnings Gud, för ditt namns ära: och befria oss, och rensa bort våra synder, för ditt namns skull.

Ps 79:10 Varför skulle hedningarna säga, Var är deras Gud? låt honom bli känd bland hedningarna inför våra ögon genom att hämnas dina tjänares blod som är utgjutet.

Ps 79:11 Låt fångens suckande komma inför dig; enligt din makts storhet bevarar du dem som är utsedda att dö;

Ps 79:12 Och ge våra grannar sjufaldigt igen i deras bröst för det hån som de har hånat dig med, O Herre.

Ps 79:13 Så vi ditt folk och fåren på din betesmark kommer att tacka dig för evigt: vi kommer att visa ditt lov till alla generationer.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 79

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 5 [*Språknot: Jealous i KJV återger hebreiskans קִנְאָה (qin’āh) och betecknar Guds heliga förbundsnit, inte mänsklig svartsjuka. I 2 Mos 34:14 sägs: “ty HERREN, vars namn är Nit, är en nitälskande Gud.” Här är Nit ett Gudsnamn, inte bara en egenskap. Enligt Webster 1828 betyder jealous om Gud: nitälskande, vaksam över sitt förbund och intolerant mot rivaler. Samma nit återkommer från lagen till profeterna och är ofta förbunden med eld och dom (5 Mos 4:24; Sef 1:18; Sef 3:8). När jealous återges som nit, bevaras Skriftens konsekventa linje: HERREN är Nit – Nit är eld – Elden är förbundets dom. Guds nit är: 1. helig och rättfärdig (Jos 24:19). 2. förbundstrogen (5 Mos 6:15). 3. beskyddande och återlösande (Joel 2:18; Sak 8:2). 4. dömande mot avguderi (2 Mos 20:5; Sef 1:18). Alla förekomster av jealous om HERREN bör förstås i ljuset av detta namn och denna egenskap.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 79

[*Notering: Psalm 79 är en klagopsalm av Asaf, skriven i djup nationell sorg. Den uttrycker chock, förtvivlan och bön efter en förödande katastrof – troligen förstörelsen av Jerusalem av Babylonierna år 586 f.Kr. – Guds heliga stad är ödelagd, hans folk slaktade, och hans namn vanärat bland hednafolken. Asaf ropar till Gud om förlåtelse, rättvisa och förnyad barmhärtighet. – Innehållet stämmer med Jerusalems fall under Nebukadnessar, vilket gör psalmen till ett nationellt rop i katastrofens efterdyningar. Den liknar Klagovisorna i stil och innehåll. – 1. Klagan över Jerusalems förstörelse (vers 1–4). 2. Bön om hämnd mot hednafolken (vers 5–7). 3. Rop om förlåtelse och hjälp (vers 8–10). 4. Löfte om tacksägelse och evig lovsång (vers 11–13).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 80 (*)

1 Psalmsångaren klagar i sin bön över Kyrkans lidanden. 8 Guds tidigare nåd har förvandlats till domar. 14 Han ber om befrielse.

¶ Till den främste Musikern, på Shoshannim-eduth. En Psalm av Asaf.

Ps 80:1 VÄND ditt öra, O Israels Herde, du som leder Josef såsom en hjord; du som bor mellan keruberna, träd fram i glans.*

Ps 80:2 Inför Efraim och Benjamin och Manasse uppväck din styrka, och kom och rädda oss.

Ps 80:3 Vänd oss åter, O Gud, och låt ditt ansikte lysa: och vi skall bli frälsta.

Ps 80:4 O HERREN Gud härarnas, hur länge skall du vredgas på ditt folks bön?*

Ps 80:5 Du föder dem med tårars bröd; och ger dem tårar att dricka i fulla mått.

Ps 80:6 Du har gjort oss till ett stridsämne för våra grannar: och våra fiender skrattar sinsemellan.

Ps 80:7 Vänd oss åter, O Gud Sebaot, låt ditt ansikte lysa; och vi skall bli frälsta.

Ps 80:8 Du förde en vinranka ut ur Egypten; du kastade ut hedningarna, och planterade den.

Ps 80:9 Du beredde plats för den, och lät den slå djupa rötter, och den fyllde landet.

Ps 80:10 Kullarna täcktes av dess skugga, och dess stora grenar blev som de ädlaste cedrar.

Ps 80:11 Hon sträckte sina stora grenar till havet, och sina skott till floden.*

Ps 80:12 Varför har du då brutit ner hennes hägnad, så att alla som går förbi plockar av henne?*

Ps 80:13 Vildsvinet från skogen föröder den, och markens vilda djur förtär den.

Ps 80:14 O Gud Sebaot: vänd tillbaka, vi ber dig, se ner från himmelen och betrakta, och besök denna vinranka;

Ps 80:15 Och den vingård som din högra hand har planterat, och den gren som du har gjort stark för dig själv.

Ps 80:16 Den är förbränd av eld, den är nedhuggen: de förgås av ditt ansiktes tillrättavisning.

Ps 80:17 Låt din hand vara över mannen vid din högra sida, över människosonen som du har gjort stark åt dig.

Ps 80:18 Så skall vi icke vika bort ifrån dig; gör oss levande, och vi skall åkalla ditt namn.

Ps 80:19 Vänd oss åter, O HERREN Gud härarnas, låt ditt ansikte lysa; och vi skall bli frälsta.*

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 80

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 1 [*Notering: Keruberna var himmelska varelser som avbildades på förbundsarkens nådastol – symbol för Guds närvaro. – ”Träd fram i glans” (KJV: ”shine forth”) betyder att Gud uppmanas att visa sig i härlighet och gripa in. (Jfr 2 Mos 25:18–22; Ps 99:1; 1 Sam 4:4).]

v. 4 [*Notering: LORD, God of hosts" (på svenska: HERREN, Gud Sebaot) är en titel som ofta används i Bibeln för att beskriva Gud, särskilt i sammanhang som handlar om Guds makt och suveränitet över både himmelska och jordiska härskaror. Det Hebreiska uttrycket som används är יהוהצבאות (YHWH Tseva'ot), där ”Sebaot” betyder ”härskaror” eller ”arméer-.]

v. 11 [*Språknot: I Psaltaren 80:11–12 används ”hon” och ”hennes” (KJV: ”she” / ”her”) eftersom ordet för vinrankan i hebreiskan är ett feminint substantiv. Därför följer pronomenen grammatisk kön: vinrankan personifieras som en kvinna. – Vinrankan (vers 8), en vanlig symbol för Guds folk, Israel. – Vinrankan ses som ett levande, kvinnligt kodat väsen i Bibelns poesi – planterad och vårdad av Gud. (Jfr Jes 5:1–7; Hes 17:5–10).]

v. 12 [*Notering: När Gud har ”brutit ner hennes hägnad” (hebr. gederotéha) kring vingården – som symboliserar Israel (jfr v. 8–11) – innebär det att Guds beskydd är borttaget och att fiender fritt får plundra hans folk (jfr Jes 5:5). Uttrycket speglar både andligt och nationellt sammanbrott. – I Job 1:10 ses en liknande ”hägnad” som skydd kring den rättfärdige.]

v. 19 [*Notering: LORD, God of hosts" (på svenska: HERREN, Gud Sebaot) är en titel som ofta används i Bibeln för att beskriva Gud, särskilt i sammanhang som handlar om Guds makt och suveränitet över både himmelska och jordiska härskaror. Det Hebreiska uttrycket som används är יהוהצבאות (YHWH Tseva'ot), där ”Sebaot” betyder ”härskaror” eller ”arméer-.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 80

[*Notering: Ordet ”Shoshannim-Eduth" i titeltexten betyder troligen "Liljor – ett vittnesbörd" och var troligen en melodi. – Skriven av Asaf eller hans efterkommande under en period av nationell förnedring – kanske efter att Nordriket (Efraim/Israel) fallit för Assyrien (722 f.Kr.). Bönens upprepade refräng visar liturgisk karaktär (vers 3, 7, 19). – Psalm 80 är en klagopsalm och bön om nationell upprättelse. Den riktas till Gud som Israels herde och innehåller en gripande vädjan att han åter ska vända sitt ansikte till sitt folk och återställa dem. Det är en liturgisk bön, troligen använd vid tider av nationell kris, t.ex. invasion, exil eller torka. Psalmen använder bilden av en vinstock för att beskriva Israel, vilket gör den poetiskt kraftfull. – 1. En bön till Israels herde (vers 1–3). 2. Klagan över Guds vrede och folkets tårar (vers 4–7). 3. Längtan efter att vinstocken ska återupprättas (vers 8–13). 4. Bön om Guds hand över den rättfärdige och folkets frälsning (vers 14–19).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 81 (*)

1 En uppmaning till ett allvarligt prisande av Gud. 4 Gud kräver denna plikt på grund av sina välsignelser. 8 Gud, som förmanar till lydnad, klagar över deras olydnad, vilket bevisar deras eget skada.

¶ Till den främste Musikern, på Gittít. En Psalm av Asaf.

Ps 81:1 SJUNG högt till Gud vår styrka: gör ett fröjdefullt ljud till Jakobs Gud.

Ps 81:2 Tag en psalm, och för hit ramtrumman, den ljuvliga harpan med psalteriet. *

Ps 81:3 Stöt i trumpeten vid nymånen, vid den fastställda tiden, på vår högtidliga festdag.

Ps 81:4 Ty detta var en stadga för Israel, och en lag från Jakobs Gud.

Ps 81:5 Detta förordnade han åt Josef till ett vittnesbörd, när han drog ut genom Egyptens land: där jag hörde ett språk som jag inte förstod.

Ps 81:6 Jag tog bort bördan från hans skuldra: hans händer blev fria från krukorna.*

Ps 81:7 Du ropade i nöden, och jag befriade dig; jag svarade dig ur åskans gömsle: jag prövade dig vid Meribas vatten. Sela.*

Ps 81:8 Hör, O mitt folk, och jag skall förmana dig: O Israel, om du ville lyssna till mig;*

Ps 81:9 Ingen främmande gud skall vara i dig; inte heller skall du tillbe någon främmande gud.

Ps 81:10 Jag är HERREN din Gud, som förde dig ut ur Egyptens land: öppna din mun vitt, så skall jag fylla den.

Ps 81:11 Men mitt folk ville inte höra min röst; och Israel ville inte veta av mig.

Ps 81:12 Så jag överlämnade dem åt deras egna hjärtans lust: och de fick vandra efter sina egna råd.

Ps 81:13 Åh om mitt folk hade lyssnat till mig, och Israel hade vandrat på mina vägar!

Ps 81:14 Då skulle jag snart kuva deras fiender, och vända min hand mot deras motståndare.

Ps 81:15 HERRENS hatare skulle böja sig för honom: men deras tid skulle evinnerligen vara.

Ps 81:16 Han skulle ha gett dem föda också med det finaste av vetet: och med honung ur klippan skulle jag ha mättat dig.*

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 81

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 2 [*Språknot 1, v. 2: 1) Timbrels, 2) Tabrets, 3) Pipes och 4) Organs — KJV bevarar flera skilda benämningar på äldre musikinstrument, och denna åtskillnad har så långt möjligt behållits i översättningen.

Timbrel återges ramtrumma. Webster 1828 beskriver timbrel som ett musikinstrument, ”a kind of drum, tabor or tabret”. Benämningen avser således ett slaginstrument av trumtyp och bör inte utan vidare förstås som den moderna tamburinen med metallbleck.
Tabret återges liten trumma. Webster definierar tabret som ”a tabor” och tabor som ”a small drum used as an accompaniment to a pipe or fife”. En tabor/tabret var en portabel trumma som kunde spelas med en stock och användas tillsammans med en pipa. Den skall därför inte sammanblandas med den moderna tamburinen. KJV:s kombination av tabret och pipe (1 Sam. 10:5; jfr Jes. 5:12) återspeglas följaktligen som liten trumma och pipa.
Pipe återges pipa när ordet betecknar ett musikinstrument. Ordet har även den grundläggande betydelsen av ett ihåligt rör och återges därför rör där KJV använder pipe om en ledning eller kanal, såsom i Sak. 4:2, 12. Samma engelska ord bevarar således sambandet mellan det ihåliga röret och blåsinstrumentet, medan sammanhanget avgör den svenska återgivningen.
Organ återges orgel och hålls åtskilt från KJV:s pipe. Ordet går historiskt genom latinets organum tillbaka till grekiskans ὄργανον (organon), ”redskap, instrument”, och kom även att användas om blåsinstrument. Orgel skall därför på dessa ställen förstås i ordets äldre instrumentbetydelse och inte nödvändigtvis som den stora kyrkorgel som ordet vanligen betecknar i vår tid.]

[*Språknot 2, v. 2: Ljuvliga Harpan (KJV: pleasant harp): Ett stränginstrument med mild och behaglig klang, förknippat med dyrkan och tröst (1 Sam 16:23). 3. Psaltaren (KJV: psaltery): Ett äldre stränginstrument, ofta fyrkantigt eller trekantigt, spelat med fingrar eller plektrum. I GT förekommer det som ett särskilt lovsångsinstrument (jfr Ps 33:2; 92:3).]

v. 6 [*Notering: Versen syftar på utgången ur Egypten, där Israeliterna tvingades arbeta hårt under faraos slaveri (2 Mos 1:14; 5:6–19). –”Hans händer blev fria från krukorna”: En bild för hur Gud befriade Israel från tvångsarbetet i Egypten. ”Krukorna” syftar troligen på tunga lerkärl eller slavens arbetsredskap. (Jfr 2 Mos 1:14; 5:7–19).]

v. 7 [*Notering: ”Du ropade i nöden” – 1. Syftar på Israels rop till Gud under förtrycket i Egypten (2 Mos 2:23–25). – 2. ”Jag svarade dig ur åskans gömsle” – Bildligt uttryck för hur Gud talade från en dold plats i moln och åska, t.ex. på Sinai (2 Mos 19:16–19). Åskan signalerar Guds majestät och fruktansvärda närvaro. – 3. ”Jag prövade dig vid Meribas vatten” – Syftar på folket som klagade och tvivlade på Gud vid Meriba, där Mose slog på klippan för att få vatten (2 Mos 17:7; 4 Mos 20:13). Meriba betyder gräl eller tvist – det var en plats där folkets otro prövades, och Gud sattes på prov.]

v. 8 [*Notering: ”Jag skall förmana dig”: Uttrycket ”testify unto thee” i KJV betyder att tala som ett vittne – här med innebörden att varna, förmana eller påminna med allvar. Enligt Webster 1828 är ”testify” att bära vittnesbörd, men också att protestera och varna. Gud talar till sitt folk som förbundets väktare, med rätt att påminna dem om deras skyldighet. (Jfr 5 Mos 8:19–20; Neh 9:29–30).]

v. 16 [*Notering: Uttrycket ”honung ur klippan”: Syftar troligen både på bokstavlig vildhonung funnen i bergsskrevor, och på Guds förmåga att ge välsignelse även från det hårda och torra. En bild för överflödande godhet från oväntade platser. (Jfr 5 Mos 32:13; 2 Mos 3:8).]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 81

[*Notering: Ordet ”Gittith" i titeltexten var troligen en musikinstruktion eller melodi (se Ps 8, 84). Skriven av Asaf eller hans ättlingar. – Psalmen knyter an till högtider (t.ex. nymånadsfest eller lövhyddohögtid), men utvecklas snabbt till ett gudomligt tilltal, där Gud anklagar sitt folk för olydnad. – Psalm 81 är en festpsalm och förmanande profetisk dikt, där Gud påminner Israel om hans frälsande gärningar – särskilt uttåget ur Egypten – och vädjar om att folket ska lyssna på honom och vända om. Den växlar mellan glädje och allvar, mellan lovsång och tillrättavisning. – 1. Uppmaning till lovsång under högtid (vers 1–5). 2. Guds frälsning ur Egypten – ett vittnesbörd (vers 6–7). 3. Guds tillrättavisning och löfte vid omvändelse (vers 8–16).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 82 (*)

1 Psalmsångaren, som har förmanat domarna, 5 och tillrättavisat deras försummelse, 8 ber Gud att döma.

¶ En Psalm av Asaf.

Ps 82:1 GUD står i de mäktigas församling; han dömer bland gudarna.

Ps 82:2 Hur länge skall ni döma orättfärdigt, och hålla de onda om ryggen? Sela.

Ps 82:3 Försvara de fattiga och faderlösa: skipa rättvisa åt de fattiga och behövande.

Ps 82:4 Befria den fattige och behövande: rädda dem ur de ondas hand.

Ps 82:5 De förstår ingenting, inte heller kommer de att förstå; de vandrar i mörker: alla jordens grundvalar är ur kurs.

Ps 82:6 Jag har sagt, Ni är gudar; och ni är alla den Högstes söner.

Ps 82:7 Men ni skall dö som män, och falla som en av prinsarna.

Ps 82:8 Res dig, O Gud, döm jorden: ty du ska ärva alla nationer.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 82

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 82

[*Notering: Titeltexten: Asaf var en Levitisk sångare och profet (1 Krön 25:1), och flera av hans psalmer uttrycker social och andlig rättvisa. – Psalm 82 är en kort men kraftfull vishetspsalm, där Gud själv står som domare över andra ”gudar” – det vill säga människor i maktpositioner, särskilt domare och ledare. Den riktar sig till dem som missbrukar sitt ansvar, och utmynnar i en bön att Gud ska gripa in och döma jorden med rättfärdighet. – 1. Gud träder fram som domare bland ”gudarna” (vers 1). 2. Tillrättavisning av orättfärdiga ledare (vers 2–7). 3. Bön att Gud ska döma hela jorden (vers 8).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 83 (*)

1 En klagan till Gud över fiendernas sammansvärjningar. 9 En bön mot dem som förtrycker Kyrkan.

¶ En Psalm, en Sång av Asaf.

Ps 83:1 TIG inte, O Gud: håll inte tyst, och var inte stilla, O Gud.

Ps 83:2 Ty, se, dina fiender gör tumult: och de som hatar dig lyfter huvudet.

Ps 83:3 De har listigt rådslagit mot ditt folk, och smidit planer mot dina fördolda.

Ps 83:4 De har sagt, Kom, och låt oss utplåna dem från att vara en nation; så att Israels namn inte mer blir ihågkommet.

Ps 83:5 Ty de har samfällt rådslagit, de har slutit förbund mot dig:*

Ps 83:6 Edoms tabernakel, och Ismaeliternas; av Moab, och Hagarenerna;

Ps 83:7 Gebal, och Ammon, och Amalek; Filistéerna med Tyrus invånare;

Ps 83:8 Assur har också slutit sig till dem: de ger stöd åt Lots barn. Sela.

Ps 83:9 Gör med dem som med Midjan; som med Sisera, som med Jabin, vid bäcken Kison:

Ps 83:10 Vilka förgjordes vid En-dor: de blev som dynga för jorden.

Ps 83:11 Gör deras förnämsta som Oreb, och Seeb: ja, alla deras prinsar som Sebah, och Salmunna:

Ps 83:12 Som sade, Låt oss till oss själva ta Guds hus i besittning.

Ps 83:13 O min Gud, gör dem som ett hjul; som strå inför vinden.

Ps 83:14 Såsom elden förtär en skog, och som lågorna sätter bergen i brand;

Ps 83:15 Så förfölja du dem med din storm, förskräck dem med din storm.

Ps 83:16 Fyll deras ansikten med skam; så att de kan söka ditt namn, O HERRE.

Ps 83:17 Låt dem stå där med skam och oro för alltid; ja, låt dem komma på skam, och förgås:

Ps 83:18 För att människor må veta att du, som allena bär namnet JEHOVA, är den högste över hela jorden.*

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 83

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 5 [*Notering: Ps 83:5–11: ”De har slutit förbund mot dig”: Nationer som nämns är historiska fiender till Israel: Edom, Moab, Ammon (Lots ättlingar), Ismaeliter och Hagarener (Arabiska stammar), Filistéer, Amalek, Tyrus (Fenicier) och Assur (Assyrien). - Ledarna (Midjan, Sisera, Jabin, Oreb, Seeb, Zebah, Salmunna) syftar på tidigare fiender som Gud besegrade genom domare som Gideon. Jfr Dom 4–8.]

v. 18 [*Notering: Namnet JEHOVA återger Guds egennamn יהוה (JHWH) – det heliga namn som används över 6 800 gånger i Gamla Testamentet. KJV återger det vanligen med LORD (i versaler), men fyra gånger används formen ”JEHOVAH” i klartext, där texten särskilt betonar Guds unika namn. – Dessa verser är: 2 Mos 6:3; Ps 83:18; Jes 12:2; Jes 26:4. Namnet Jehova är en förening av konsonanterna JHWH med vokalerna från Adonai, enligt Judisk lästradition. KJV Bibelns bruk av JEHOVA är ett medvetet val att upphöja och synliggöra Guds personliga namn i särskilda texter. – Guds namn förekommer också i kortform som ”JAH” (יה) i Ps 68:4 – ”...med hans namn JAH.” – De flesta moderna Bibelöversättningar följer Judisk tradition och använder: – HERREN (med stora bokstäver, som signal att det står יהוה i hebreiskan), så detta finner du endast i KJV Bibeln: Och att namnet ”JEHOVAH” nämns exakt fyra gånger i KJV – samtidigt som tetragrammet består av fyra bokstäver – är en vacker parallell. Talet fyra symboliserar i Bibeln det som omfattar hela jorden, vilket passar väl med Ps 83:18: ”...JEHOVA, är den Högste över hela jorden.” – Talet fyra symboliserar ofta helhet i skapelsen (Fyra väderstreck: Hesekiel 37:9; Daniel 7:2; Uppenbarelseboken 7:1. Fyra hörn: Jesaja 11:12; Uppenbarelseboken 20:8. Fyra floder i Eden: 1 Mosebok 2:10–14.) – som om Guds namn omsluter hela jorden (jfr Ps 83:18). Att den förkortade formen ”Jah” förekommer en gång i KJV Bibeln (Ps 68:4) – som om den kompletterar och bekräftar Guds namn i en femte punkt.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 83

[*Notering: Titeltexten: ”En Sång eller Psalm av Asaf.” är den sista psalmen tillskriven Asaf. Innehållet antyder en koalition av omgivande folk som hotar Israel – men inget exakt historiskt slag nämns. – Psalm 83 är en imprecatorisk (förbannelses-) klagopsalm – det vill säga en bön där psalmisten ber att Gud ska gripa in med dom mot sina fiender, som samtidigt är Israels fiender. – Psalmen utmynnar i en önskan att Gud ska uppenbara sin makt så att även fienderna inser att Herren är den Högste över hela jorden. – Psalmen är en bön om Guds ingripande när nationen är omringad och hatad. – 1. Bön att Gud inte ska tiga (vers 1–2). 2. Uppräkning av fiender och deras plan (vers 3–8). 3. Bön om förkrossande dom – som i forna tider (vers 9–15). 4. Att Guds namn JEHOVA ska bli känt och fruktat (vers 16–18).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 84 (*)

1 Profeten, som längtar efter gemenskapen i helgedomen, 4 visar hur välsignade de är som bor där. 8 Han ber att få återställas till den.

¶ Till den främste Musikern på Gittit, en Psalm för Koras söner.

Ps 84:1 HUR ljuvliga är dina tabernakel, O HERRE Sebaot!*

Ps 84:2 Min själ längtar, ja försmäktar efter HERRENS gårdar: mitt hjärta och mitt kött ropar efter den levande Guden.

Ps 84:3 Ja, sparven har funnit ett hus, och svalan ett bo för sig själv, där hon kan lägga sina ungar, till och med vid dina altaren, O HERRE Sebaot, min Kung, och min Gud.

Ps 84:4 Välsignade är de som bor i ditt hus: de kommer att fortsätta att prisa dig. Sela.

Ps 84:5 Välsignad är den man vars styrka finns i dig; i vars hjärta är deras vägar.

Ps 84:6 De som passerar genom Bacas dal gör den till en källa; regnet fyller också dammarna.*

Ps 84:7 De går från styrka till styrka, var och en av dem i Sion framträder inför Gud.

Ps 84:8 O HERREN Gud härarnas, hör min bön: vänd ditt öra, O Jakobs Gud. Sela.*

Ps 84:9 Se, O Gud vår sköld, och skåda din smordes ansikte.

Ps 84:10 Ty en dag i dina gårdar är bättre än tusen. Jag vill hellre vara dörrvakt i min Guds hus än bo i ondskans tält.

Ps 84:11 Ty HERREN Gud är en sol och en sköld: HERREN skall giva nåd och härlighet: intet gott skall han undanhålla dem som vandra i rättsinnighet.

Ps 84:12 O HERREN härarnas, välsignad är den man som förtröstar på dig.*

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 84

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 1 [*Notering: ”LORD of hosts” (på svenska: HERRE Sebaot) är en titel som ofta används i Bibeln för att beskriva Gud, särskilt i sammanhang som handlar om Guds makt och suveränitet över både himmelska och jordiska härskaror. Det Hebreiska uttrycket som används är יהוהצבאות (YHWH Tseva'ot), där ”Sebaot” betyder ”härskaror” eller ”arméer-.]

v. 6 [*Notering: ”Bacas dal”: Hebreiska Baca kan betyda ”tårar” eller ett träd som ”gråter” kåda. Dalen symboliserar prövningens väg som blir till välsignelse för den trogne. (Jfr Ps 23:4; Jes 35:6–7).]

v. 8 [*Notering: ”LORD, God of hosts” (på svenska: HERREN, Gud Sebaot) är en titel som ofta används i Bibeln för att beskriva Gud, särskilt i sammanhang som handlar om Guds makt och suveränitet över både himmelska och jordiska härskaror. Det Hebreiska uttrycket som används är יהוהצבאות (YHWH Tseva'ot), där ”Sebaot” betyder ”härskaror” eller ”arméer-.]

v. 12 [*Notering: LORD, God of hosts" (på svenska: HERREN, Gud Sebaot) är en titel som ofta används i Bibeln för att beskriva Gud, särskilt i sammanhang som handlar om Guds makt och suveränitet över både himmelska och jordiska härskaror. Det Hebreiska uttrycket som används är יהוהצבאות (YHWH Tseva'ot), där ”Sebaot” betyder ”härskaror” eller ”arméer-.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 84

Psalm 84 är en vandrarpsalm, tempelpsalm och lovsång, där längtan efter Guds närvaro uttrycks med poetisk skönhet och djup innerlighet. Den beskriver välsignelsen i att bo nära Herren – både bokstavligt i templet och andligt i gemenskap med honom. Den tillskrivs Korahs söner, Levitiska sångtjänare, och passar väl vid högtider och pilgrimsfärder till Jerusalem. 1. Längtan efter Guds boning (vers 1–4). 2. Välsignelse över de som färdas dit (vers 5–7). 3. Bön om att Gud ska se till sin smorde (vers 8–9). 4. Bekännelse: Gud är bättre än allt annat (vers 10–12)

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 85 (*)

1 Psalmsångaren, utifrån erfarenheten av tidigare barmhärtigheter, ber om att dessa ska fortsätta. 8 Han lovar att vänta på dem, i förtröstan på Guds godhet.

¶ Till den främste Musikern, en Psalm av Koras söner.

Ps 85:1 HERRE, du har varit gynnsam mot ditt land: du har återfört fångarna av Jakob.*

Ps 85:2 Du har förlåtit ditt folks missgärning, du har överskylt all deras synd. Sela.

Ps 85:3 Du har tagit bort hela din vrede: du har vänt dig bort från din vredes våldsamhet.

Ps 85:4 Vänd oss, O vår frälsnings Gud, och låt din förbittring upphöra mot oss.

Ps 85:5 Vill du vara arg på oss för evigt? vill du dra ut din ilska till alla generationer?

Ps 85:6 Vill du inte åter ge oss liv, så att ditt folk kan glädja sig i dig?

Ps 85:7 Visa oss se din nåd, O HERRE, och ge oss din frälsning.

Ps 85:8 Jag vill höra vad Gud HERREN talar: ty han talar frid till sitt folk, och till sina heliga: men låt dem inte vända åter till dårskap.

Ps 85:9 Ja hans frälsning är nära dem som fruktar honom; så att härlighet må bo i vårt land.

Ps 85:10 Barmhärtighet och sanning möts tillsammans; rättfärdighet och frid har kysst varandra.

Ps 85:11 Sanningen skall spira ur jorden; och rättfärdigheten skall blicka ner från himmelen.

Ps 85:12 Ja, HERREN skall ge det som är gott, och vårt land skall ge sin gröda.

Ps 85:13 Rättfärdigheten skall gå framför honom; och skall sätta oss på vägen för hans steg.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 85

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 1 [*Notering: Uttrycket “brought back the captivity of Jacob” kan syfta bokstavligt på återvändandet från exil, t.ex. Babylon (jfr Jer 29:14; Ps 126:1). Men det kan också användas bildligt i GT om en vändning i folkets öde – från dom till nåd, från sorg till glädje – även om folket inte varit i faktisk fångenskap. I hebreiskan betyder frasen ofta: “du har vänt Jakobs öde” eller “förändrat hans tillstånd”. Jämför med Ps 126:1 – “När Herren återvände Sions fångenskap, då var vi som drömmande.”.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 85

[*Notering: Psalm 85 är en bön om förnyelse och väckelse, där psalmisten först minns Guds tidigare nåd, sedan ber om återupprättelse efter dom, och till sist uttrycker tillförsikt om att frälsning och fred kommer från Herren. Det är en nationell förbönspsalm som rör sig från historia, genom bot, till hopp. Psalmen används ofta i tider av andligt återfall eller nationell kris, men bär också en profetisk ton om Messias och hans frid. – 1. Minnet av Guds tidigare frälsning (vers 1–3). 2. Bön om förnyad nåd och väckelse (vers 4–7). 3. Visshet om Guds svar och frid (vers 8–9). 4. En poetisk profetia om rättfärdighet och frid (vers 10–13).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 86 (*)

1 David stärker sin bön genom sin medvetenhet om sin tro, 5 genom Guds godhet och makt. 11 Han önskar att tidigare nåd ska fortsätta. 14 Klaga över de stolta, ber han om något tecken på Guds godhet.

¶ En Bön av David.

Ps 86:1 BÖJ ditt öra, O HERRE, hör mig: ty jag är fattig och behövande.

Ps 86:2 Bevara min själ; ty jag är helig: O du min Gud, fräls din tjänare som förtröstar i dig.

Ps 86:3 Var mig nådig, O Herre: ty jag ropar dagligen till dig.

Ps 86:4 Giv glädje åt din tjänares själ: ty till dig, O Herre, lyfter jag min själ.

Ps 86:5 Ty du, Herre, är god, och redo att förlåta; och överflödande i barmhärtighet mot alla dem som åkallar dig.

Ps 86:6 Vänd ditt öra, O HERRE, till min bön; och lyssna till rösten av mina böner.

Ps 86:7 I nödens dag åkallar jag till dig: ty du skall svara mig.

Ps 86:8 Bland gudarna finns det ingen som är lik dig, O Herre; inte heller finns det några gärningar som är lik dina gärningar.

Ps 86:9 Alla nationer som du har skapat skall komma och tillbe inför dig, O Herre; och skall förhärliga ditt namn.

Ps 86:10 Ty du är stor, och gör underbara ting: du allena är Gud.

Ps 86:11 Lär mig din väg, O HERRE; jag vill vandra i din sanning: förena mitt hjärta att frukta ditt namn.

Ps 86:12 Jag vill prisa dig, O Herre min Gud, av hela mitt hjärta: och ära ditt namn för evigt.

Ps 86:13 Ty stor är din barmhärtighet mot mig: och du har befriat min själ från det lägsta helvetet.

Ps 86:14 O Gud, de stolta har rest sig mot mig, och våldsamma mäns församlingar har sökt efter min själ; och de har inte ställt dig framför dem.

Ps 86:15 Men du, O Herre, är en Gud full av barmhärtighet, och nådig, långmodig, och överflödande av barmhärtighet och sanning.

Ps 86:16 Vänd dig till mig, och var mig nådig: ge din tjänare din styrka, och fräls din tjänarinnas son.

Ps 86:17 Ge mig ett tecken till det goda; så att de som hatar mig kan se det, och skämmas; ty du, HERRE, har hjälpt mig, och tröstat mig.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 86

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 86

[Notering: Psalm 86 är en personlig bön av David, fylld av ödmjukhet, tillit och förtröstan på Guds nåd. Den bär tydligt drag av en innerlig klaganpsalm, men genomsyras av trofast tillbedjan och tacksamhet. Den är den enda psalm i bok III (Ps 73–89) som uttryckligen tillskrivs David, och fungerar som ett hjärteuttryck av from hängivenhet mitt i nöd. 1. Vers 1–7 – Bön om hjälp och nåd: David ropar i ödmjukhet, medveten om sitt beroende av Gud. Han ber att Gud ska höra och rädda honom, ty han är barmhärtig och redo att förlåta. 2. Vers 8–10 – Lovprisning av Guds unikhet: Ingen är som Herren; alla nationer ska tillbe honom. Han är stor och gör under – Gud allena. 3. Vers 11–13 – Bön om ett odelat hjärta: David ber att få lära Guds väg och leva i sanning. Han vill ha ett förenat hjärta som fruktar Gud och tackar honom helhjärtat. 4. Vers 14–17 – Räddning från fiender: De stolta reser sig mot honom, men Gud är barmhärtig och trofast. David ber om ett tecken på Guds välbehag så att fienderna ser att Herren hjälper honom.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 87 (*)

1 Kyrkans natur och härlighet. 4 Dess medlemmars tillväxt, ära och tröst.

¶ En Psalm eller Sång av Koras söner.

Ps 87:1 HANS grund är i de heliga bergen.

Ps 87:2 HERREN älskar Sions portar mer än alla Jakobs boningar.

Ps 87:3 Härliga ting är sagt om dig, O du Guds stad. Sela.

Ps 87:4 Jag skall nämna Rahab och Babylon bland dem som känner mig: se Filistéen, och Tyrus, med Etiopien; denna man var född där.*

Ps 87:5 Och om Sion skall det sägas, Den ene och den andre är född i henne: och den högste skall själv befästa henne.

Ps 87:6 HERREN skall räkna, när han upptecknar folken, denna man var född där. Sela.

Ps 87:7 Såväl sångare som instrumentspelare skall vara där: alla mina källor är i dig.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 87

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 4 [*Notering: Ps 87:4–6: ”Denne man var född där”: KJV Bibeln visar att individer från hednafolk ska räknas som födda i Sion – en bild av frälsning och medborgarskap i Guds stad, att Guds nåd en dag ska omfatta även nationer som Rahab (Egypten), Babylon, Filistéen, Tyrus och Etiopien – folk som historiskt varit Israels fiender. Trots att ”denne man” (v. 4) är född i ett sådant land, ska Gud räkna honom som ”född i Sion” (v. 5–6) – alltså tillhöra Guds stad och folk. Moderna tolkningar tonar ofta ner detta genom att utelämna ordet ”man”. Psalm 87 pekar fram mot det framtida Jerusalem i Tusenårsriket, där både sångare och spelmän (v.7) prisar Gud, och där nya generationer föds i Sion som folk tillhöriga Gud, så Medborgarskap i Guds stad ska inte tolkas som att det är det jordiska Jerusalem av idag som skulle vara ursprung till någon andlig pånyttfödelse – frälsning sker endast genom Kristus, inte genom stadstillhörighet. (Jfr Jes 2:2–4; Gal 4:26; Upp 21:2).]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 87

[*Notering: Titeltexten: Korahs söner var Levitiska tempelsångare. Deras psalmer (t.ex. Ps 42–49, 84–85, 87–88) kretsar ofta kring templet, Guds närvaro och Sions betydelse. – Psalm 87 är en kort men teologiskt djup psalm som hyllar Sion (Jerusalem) som den plats där Gud har valt att uppenbara sig på jorden. Den framhåller Sions särskilda utvalda ställning bland städer och talar profetiskt om hur även hednafolk kommer att räknas som födda där – en vision av frälsning och tillhörighet bortom etniska gränser. – 1. Sions särställning bland alla platser (vers 1–3). 2. Hedningars uppräkning och nya födelse i Sion (vers 4–6). 3. Slutord om glädje och tillhörighet (vers 7).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 88 (*)

En bön som innehåller ett allvarligt klagomål.

¶ En Sång eller Psalm av Koras söner, till den främste Musikern på Mahalath Leannoth, en Maskil av Heman, Esrahiten.

Ps 88:1 O HERRE min frälsnings Gud, jag har ropat dag och natt inför dig:

Ps 88:2 Låt min bön komma inför dig: böj ditt öra till mitt rop;

Ps 88:3 Ty min själ är full av bekymmer: och mitt liv närmar sig graven.

Ps 88:4 Jag räknas bland dem som går ner i graven; jag är som en man som inte har någon kraft:

Ps 88:5 Fria bland de döda, som de dräpta som ligger i graven, som du inte längre minns: och de är avskurna från din hand.*

Ps 88:6 Du har lagt mig i den djupaste gropen, i mörker, i djupet.*

Ps 88:7 Din vrede vilar tungt över mig, och du har tryckt ner mig med alla dina böljor. Sela.

Ps 88:8 Du har stött bort mina förtrogna från mig; du har gjort mig till en styggelse för dem: jag är inspärrad, och kan inte komma ut.*

Ps 88:9 Mitt öga förtärs av bedrövelse: HERRE, jag ropar till dig varje dag, jag har sträckt ut mina händer till dig.

Ps 88:10 Skall du göra under för de döda? Skall de avlidna stå upp och prisa dig? Sela.

Ps 88:11 Skall din kärleksfulla godhet förkunnas i graven? eller din trofasthet i fördärvet?

Ps 88:12 Skall dina under bli kända i mörkret? och din rättfärdighet i glömskans land?

Ps 88:13 Men till dig har jag ropat, O HERRE; och om morgonen skall min bön komma inför dig.

Ps 88:14 HERRE, varför förkastar du min själ? varför döljer du ditt ansikte för mig?

Ps 88:15 Jag är betryckt och redo att dö sedan min ungdom: medan jag lider av dina fasor är jag distraherad.

Ps 88:16 Din glödande vrede sveper över mig; dina fasor har avskurit mig.

Ps 88:17 De omger mig som vatten hela dagen; de omringar mig på alla sidor.

Ps 88:18 Älskare och vän har du fjärmat från mig, och mina bekanta i mörker.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 88

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 5 [*Notering: KJV: ”Free among the dead”. Bild av att vara övergiven bland de döda, ”släppt fri” från livet. Hebr. uttrycker känslan av att vara utkastad från Guds närvaro, jfr Jes. 38:18.]

v. 6 [*Notering: KJV: ”in the lowest pit”.Syftar på den lägsta och mörkaste delen av helvetet (Sheol). Jfr ”the lowest hell” i 5 Mos 32:22. En bild av totalt mörker och avskildhet från liv och hopp.]

v. 8 [*Notering: Uttrycket ”I am shut up” i KJV Bibeln beskriver en känsla av att vara instängd, fängslad och utan möjlighet att komma ut. – Psalmisten uttrycker en djup andlig och känslomässig isolering, som om han vore en fånge i sina lidanden och avskuren från all hjälp och gemenskap. Jfr Klagovisorna 3:7.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 88

[*Notering: ”Mahalath Leannoth” i titeltexten betyder sannolikt ”om plågsam sjukdom” – en tung och klagande melodi. – Heman var en vis och välkänd sångare från Levis stam (1 Krön 6:33; 1 Kung 4:31). – Psalm 88 uttrycker en djup kris: dödlig sjukdom, isolering och känsla av att vara övergiven av Gud. Den lidande ropar dag och natt (v. 1), hans liv närmar sig graven (v. 3), och han är redan avskriven av sina vänner (v. 4). – Flera detaljer pekar också profetiskt på Jesus lidande: 1. Hans bärare av Guds vrede (v. 6–7), 2. Hans nedstigande i helvetet (Abrahamns famn, Luk 16:22) efter korsfästelsen (jfr Ps. 42:7; 69:1; Hebr. 5:7). – Selah antyder en framskrivning mot Messias och yttersta domen. Psalmens djupa mörker återspeglar Kristus första lidandes väg på ett ovanligt gripande sätt. – Psalmens stil: En undervisande dikt (”Maschil”), men med en ovanligt tung ton. Den är den mörkaste och mest sorgfyllda psalmen i hela Psaltaren. Det är en klagopsalm utan en tydlig vändning mot hopp, som annars ofta finns i andra klagopsalmer. Trots sitt mörker är den ett djupt uttryck för ärlig trohet i lidande– en bön ur nattsvart ensamhet där psalmisten ändå fortsätter att ropa till Gud. – 1. Ett desperat rop till Gud (vers 1–2). 2. Beskrivning av lidande och övergivenhet (vers 3–9). 3. En fortsatt bön från mörkrets djup (vers 10–18).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 89 (*)

1 Psalmsångaren prisar Gud för hans förbund, 5 för Hans underbara kraft, 15 för omsorgen av Hans Kyrka, 19 för Hans ynnest till Davids rike. 38 Sedan, klagandes över motsatta händelser, 46 förmanar han, ber och välsignar Gud.

¶ En Maskil av Etan, Esrahiten.

Ps 89:1 JAG VILL sjunga om HERRENS nåd för evigt: med min mun vill jag göra din trofasthet känd för alla generationer.

Ps 89:2 Ty jag har sagt: Nåd skall byggas upp till evig tid: din trofasthet skall du befästa i själva himlarna.

Ps 89:3 Jag har slutit ett förbund med min utvalde, jag har gett min ed till min tjänare David,*

Ps 89:4 Din säd skall jag befästa till evig tid, och bygga upp din tron i alla generationer. Sela.

Ps 89:5 Och himlarna skall prisa dina under, O HERRE: och din trofasthet i de heligas församling.

Ps 89:6 Ty vem i himmelen kan liknas vid HERREN? vem bland de mäktigas söner kan liknas vid HERREN?

Ps 89:7 Gud är mycket fruktad i de heligas församling, och vördad av alla dem som är omkring honom.

Ps 89:8 O HERREN Gud härarnas, vem är en stark HERRE såsom du, eller till din trofasthet runt omkring dig?

Ps 89:9 Du råder över havets uppror: när dess böljor höjer sig, stillar du dem.

Ps 89:10 Du har krossat Rahab i bitar, såsom en dräpt; du har skingrat dina fiender med din starka arm.*

Ps 89:11 Himlarna är dina, jorden är också din; vad gäller världen och dess fullhet, du har grundat dem.

Ps 89:12 Norden och södern du har skapat dem: Tabor och Hermon skall jubla i ditt namn.*

Ps 89:13 Du har en mäktig arm: stark är din hand, och hög är din högra hand.

Ps 89:14 Rättfärdighet och rätt är din trons boning: nåd och sanning skall gå framför ditt ansikte.*

Ps 89:15 Välsignade är det folk som känner glädjens ljud: de skall vandra, O HERRE, i ditt ansiktes ljus.

Ps 89:16 I ditt namn skall de glädja sig hela dagen: och i din rättfärdighet skall de upphöjas.

Ps 89:17 Ty du är deras styrkas glans: och i din gunst skall vårt horn upphöjas.

Ps 89:18 Ty HERREN är vårt försvar; och Israels Helige är vår kung.

Ps 89:19 Då talade du i en syn till din helige, och sade, Jag har lagt hjälp på en som är mäktig; jag har upphöjt en utvald ur folket.

Ps 89:20 Jag har funnit David min tjänare; med min heliga olja har jag smort honom:*

Ps 89:21 Med honom skall min hand vara fast: min arm skall också stärka honom.

Ps 89:22 Ingen fiende skall utpressa honom; inte heller skall ondskans son förtrycka honom.

Ps 89:23 Och jag skall slå ner hans fiender inför hans ansikte, och plåga dem som hatar honom.

Ps 89:24 Men min trofasthet och min nåd skall vara med honom: och i mitt namn skall hans horn upphöjas.

Ps 89:25 Jag skall lägga hans hand på havet, och hans högra hand på floderna.*

Ps 89:26 Han skall ropa till mig, Du är min Fader, min Gud, och min frälsnings klippa.

Ps 89:27 Jag skall också göra honom till min förstfödde, högre än jordens kungar.*

Ps 89:28 Min nåd skall jag bevara åt honom för evigt, och mitt förbund skall stå fast med honom.

Ps 89:29 Hans säd skall jag låta bestå för evigt, och hans tron såsom himmelens dagar.*

Ps 89:30 Om hans barn övergiva min lag, och inte vandrar i mina domar;

Ps 89:31 Om de bryter mina stadgar, och inte håller mina bud;

Ps 89:32 Då skall jag hemsöka deras överträdelse med käppen, och deras missgärning med sår. *

Ps 89:33 Men min kärleksfulla godhet skall jag inte ta ifrån honom, och min trofasthet skall jag inte låta svika.

Ps 89:34 Mitt förbund skall jag inte bryta, ej heller förändra det som har gått ut från mina läppar.

Ps 89:35 En gång har jag svurit vid min helighet att jag inte skall ljuga för David.

Ps 89:36 Hans säd skall bestå för evigt, och hans tron inför mig såsom solen.

Ps 89:37 Den skall stå fast för evigt såsom månen, och som ett troget vittne i himmelen. Sela.

Ps 89:38 Men du har förkastat och föraktat, du har blivit vred på din smorde.

Ps 89:39 Du har brutit din tjänares förbund: du har vanärat hans krona genom att kasta den på marken.

Ps 89:40 Du har brutit ner alla hans hägn; du har fört hans fästen till fördärv.*

Ps 89:41 Alla som går förbi plundrar honom: han är en skam för sina grannar.

Ps 89:42 Du har upphöjt hans fienders högra hand; du har låtit alla hans fiender glädja sig.

Ps 89:43 Du har också vänt hans svärdsegg, och inte fått honom att stå i striden.

Ps 89:44 Du har låtit hans härlighet upphöra, och störtat hans tron ner till marken.

Ps 89:45 Du har förkortat hans ungdoms dagar: du har övertäckt honom med skam. Sela.

Ps 89:46 Hur länge, HERRE? vill du gömma dig för evigt? skall din vrede brinna som eld?

Ps 89:47 Tänk på hur kort min livstid är: varför har du skapat alla män till fåfänglighet?

Ps 89:48 Vilken man är han som lever, och inte skall se döden? skall han befria hans själ från gravens hand? Sela.

Ps 89:49 Herre, var är dina forna kärleksfulla vänligheter, som du svor David i din sanning?

Ps 89:50 Kom ihåg, Herre, dina tjänares smädelser; hur jag i mitt bröst bär alla mäktiga folks smälek;

Ps 89:51 Därmed har dina fiender smädat, O HERRE; därmed har de smädat din smordes fotsteg.

Ps 89:52 Välsignad vare HERREN i evighet. Amen, och Amen.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 89

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 3 [*Notering: ”Förbund med min utvalde”. Gud syftar på det förbund han slöt med David (jfr 2 Sam 7:12–16), där han lovade att Davids ätt och Davids tron skulle bestå för evigt. Detta förbund pekar fram mot Messias – Jesus Kristus – som är Davids Son (Matt 1:1; Luk 1:32–33) och som ska regera på tronen för evigt. – Detta är ett villkorslöst löfte från Gud, knutet till hans egen trofasthet, inte till människors prestationer.]

v. 10 [*Notering: ”Du har krossat Rahab i bitar, såsom en dräpt”. Rahab används här som ett poetiskt namn för Egypten (jfr Ps 87:4; Jes 30:7; 51:9). Det symboliserar högmod och motstånd mot Gud, som han krossade vid Israels befrielse.]

v. 12 [*Notering: ”Tabor och Hermon skall jubla i ditt namn”. Tabor och Hermon är två välkända berg i Israel (Tabor i Galileen, Hermon norrut vid Libanon). De representerar hela landet och skapelsens glädje inför Guds majestät.]

v. 14 [*Notering: ”Rättfärdighet och rätt är din trons boning”. Guds styre vilar på rättfärdighet (rätt liv) och rättvisa (rätt dom). Nåd och sanning går framför hans ansikte, vilket visar att både kärlek och sanning kännetecknar hans väsen.]

v. 20 [*Notering: ”Med min heliga olja har jag smort honom”. Syftar på Davids smörjelse till kung (1 Sam 16:13), men pekar också profetiskt mot Messias (Kristus) – som bokstavligen betyder ”den Smorde”.]

v. 25 [*Notering: ”Hans hand… på havet och floderna”. Uttrycket beskriver kungens herravälde och utsträckta myndighet över vida landområden, inklusive kustländer och flodrika regioner. – Profetiskt pekar det fram mot Messias och hans framtida regerande över hela jorden (jfr Ps 72:8 – ”Han skall också ha herravälde från hav till hav”). Här symboliserar hav och floder hela skapelsen under hans välde. – I det kortare historiska perspektivet gäller detta även Davids och Salomos kungariken, som sträckte sig från Medelhavet till Eufratfloden (1 Kung 4:21).]

v. 27 [*Notering: ”Jag skall också göra honom till min förstfödde”. ”Förstfödd” betyder den högste i rang och ära, inte nödvändigtvis bokstavlig födelseordning. Davids kungliga släkt och Messias skall vara överlägsen alla andra kungar (jfr Kol 1:15; Upp 1:5).]

v. 29 [*Notering: ”hans säd skall bestå för evigt”. Löftet om en evig dynasti kulminerar i Messias, Jesus Kristus, vars rike inte skall ha någon ände (Luk 1:32–33; Jes 9:6–7).]

v. 32 [*Notering: Ordet ”stripes” i KJV betyder piskrapp, sår eller slagmärken och syftar på smärtsam tuktan. – ”Hemsöka deras överträdelse med käppen”. Gud lovar att tukta Davids efterkommande om de syndar, men inte förkasta förbundet. Tuktan är ett tecken på Guds trogna kärlek, inte avvisande (jfr 2 Sam. 7:14–15; Hebr. 12:6).]

v. 40 [*Notering: Det hebreiska ordet gederot betyder ”inhägnader”, ”murar” eller ”gärdesgårdar” – en bild för beskydd och försvar. Att Gud har brutit ned dessa murar betyder att skyddet kring kungens liv och egendom är borttaget, så att fiender fritt kan angripa och förödmjuka honom (jfr vers 41). Samma bild används i Job 1:10, där Satan erkänner Guds skydd som en hägnad runt Job. Jfr även Jes 5:5 och Ps 80:12 där vingårdens mur rivs som tecken på dom.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 89

[*Notering 1: Titeltexten ”Maschil”: en undervisande sång eller vishetspsalm. – Psalm 89 är en kungapsalm, klagopsalm och teologisk reflektion, skriven av Ethan, en vis man från Esras släkt (1 Kung 4:31). Den handlar om Guds trofasthet och hans förbund med David, men ställer den mot den brutala verkligheten av Davids hus förnedrat och krossat. Psalmen pendlar mellan lovsång, förbundstrohet och djup förvirring – varför tillåter Gud att hans egna löften verkar brytas? – 1. Pris till Guds trofasthet och makt (vers 1–18). 2. Guds förbund med David (vers 19–37). 3. Klagan över förbundets till synes brott (vers 38–52).]

[*Notering 2: Det Davidiska löftet i 2 Sam 7:14 utvecklas och fördjupas här i Ps 89. Där upprepas både Sonrelationen och tuktansmotivet: “Om hans barn övergiva min lag … då skall jag hemsöka deras överträdelse med käppen … men min nåd skall jag icke taga ifrån honom.” (Ps 89:31–34). Ps 89 visar att tuktan tillhör den jordiska kungalinjen, men att förbundet som sådant är ovillkorligt och evigt. Tronen skall bestå “såsom solen inför mig” (v. 37). Detta pekar fram mot den fullkomlige Sonen, i vilken löftet får sin slutliga uppfyllelse. När Hebreerbrevet 1:5 citerar 2 Sam 7:14 återges endast Sonrelationen, eftersom Kristus är den syndfrie och evige arvtagaren, i vilken förbundet står fast utan brist. Jfr Ps 2:7; Luk 1:32–33.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 90 (*)

1 Moses, som framställer Guds försyn, 3 klagar över människans bräcklighet, 7 gudomliga straff, 10 och livets korthet. 12 Han ber om kunskap och påtaglig erfarenhet av Guds goda försyn.

¶ En Bön av Moses, mannen av Gud.

Ps 90:1 HERRE, du har varit vår boning i alla generationer.

Ps 90:2 Innan bergen frambringades, eller innan du någonsin formade jorden och världen, ja från evighet till evighet, du är Gud.

Ps 90:3 Du förvandlar människan till fördärv; och säger, Vänd tillbaka, ni människobarn.

Ps 90:4 För tusen år i dina ögon är bara som gårdagen när den är förbi, och såsom en nattväkt.*

Ps 90:5 Du sköljer dem bort såsom i en flod; de är som en sömn: om morgonen är de som gräset som gror.

Ps 90:6 Om morgonen blomstrar det, och växer upp; på kvällen skärs det ner, och förtorkar.

Ps 90:7 Ty vi är förtärda av din ilska, och av din vrede är vi upprörda.

Ps 90:8 Du har ställt våra missgärningar inför dig, våra hemliga synder i ditt ansiktes ljus.

Ps 90:9 Ty alla våra dagar är förbi i din vrede, vi tillbringar våra år som en berättelse som är berättad.

Ps 90:10 Vår livstid varar sjuttio år och om vi är starka; och om de på grund av styrka vara åttio år; ändå är deras styrka arbete och sorg; ty det är snart avskuret, och vi flyger bort.

Ps 90:11 Vem känner din ilskas kraft? ja din förbittring så som fruktan för dig fordrar.

Ps 90:12 Så lär oss därför att räkna våra dagar, så att vi kan ägna våra hjärtan åt visdom.

Ps 90:13 Vänd åter, O HERRE, hur länge? och låt det omvända dig angående dina tjänare.

Ps 90:14 O mätta oss tidigt med din barmhärtighet; så att vi må fröjda oss och vara glada i alla våra dagar.

Ps 90:15 Gör oss glada för de dagar vari du har plågat oss, och de år vari vi har sett ondska.

Ps 90:16 Låt ditt verk uppenbaras för dina tjänare, och din härlighet för deras barn.

Ps 90:17 Och låt HERRENS vår Guds skönhet vara över oss: och du skall befästa våra händers verk över oss; ja, du skall befästa våra händers verk.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 90

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 4 [*Notering: ”En nattväkt” var en indelning av natten i väktarpass (3–4 timmar). I äldre hebreisk tradition fanns tre nattväkter (se Dom 7:19); senare under romersk tid, fyra (Mark 13:35). Uttrycket här betonar att tusen år är som några få timmar för Gud – ett sätt att visa att Guds evighet gör all mänsklig tid obetydlig i jämförelse. Jfr 2 Petr 3:8.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 90

[*Notering: Psalm 90 är en vishetspsalm och bön, och är den enda psalmen i Psaltaren som tillskrivs Mose. Den speglar en djup förståelse av Guds evighet och människans förgänglighet. Psalmens centrala tema är att vi måste lära oss att räkna våra dagar, för att förstå livets korthet och vända oss i ödmjukhet till Gud. Den har starka paralleller till 1 Mosebok (skapelsen, syndafallet, dödlighet) och Job (mänsklig svaghet). – 1. Guds evighet och människans korta liv (vers 1–6). 2. Syndens följder och Guds vrede (vers 7–11). 3. Bön om vishet och nåd (vers 12–17).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 91 (*)

1 De gudaktigas tillstånd. 3 Deras säkerhet. 9 Deras bostad. 11 Deras tjänare. 14 Deras vän, med effekterna av allt detta.

Ps 91:1 HAN som bor i den Högstes hemliga boning skall förbliva under den Allsmäktiges skugga.

Ps 91:2 Jag skall säga om Herren, Han är min tillflykt och min fästning, min Gud, i honom förtröstar jag.

Ps 91:3 Förvisso skall han befria dig från snaran av fågelfångaren, och från den vämjeliga pesten.*

Ps 91:4 Han skall täcka dig med hans fjädrar, och under hans vingar skall du förtrösta; hans sanning skall vara din sköld och din bucklare.*

Ps 91:5 Du skall icke frukta för nattens skräck; ej heller för pilen som flyger om dagen;

Ps 91:6 Inte heller för pesten som vandrar i mörkret; inte heller för den förödelse som ödelägger mitt på dagen.

Ps 91:7 Tusen kan falla vid din sida, och tiotusen vid din högra hand; men det skall inte komma nära dig.

Ps 91:8 Endast med dina ögon skall du betrakta det och se de ondas lön.

Ps 91:9 Ty du har gjort HERREN, som är min tillflykt, ja den Högste, till din boning;

Ps 91:10 Inget ont skall drabba dig, inte heller skall någon plåga komma nära din boning.

Ps 91:11 Ty han skall befalla sina änglar om dig, att bevara dig på alla dina vägar.

Ps 91:12 De skall bära dig på sina händer, så att du inte stöter din fot mot någon sten.*

Ps 91:13 På lejonet och giftormen skall du trampa: det unga lejonet och draken skall du trampa under fötterna.*

Ps 91:14 Eftersom han håller sig till mig i kärlek, därför skall jag befria honom: jag skall sätta honom högt, ty han har känt mitt namn.

Ps 91:15 Han skall åkalla mig, och jag kommer att svara honom: jag kommer att vara med honom i nöd, jag kommer att befria honom, och ära honom.

Ps 91:16 Med långt liv kommer jag att tillfredsställa honom, och visa honom min frälsning.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 91

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 3 [*Notering: En fowler i KJV är en fågelfångare – en som fångar fåglar med snara, nät eller lockbete (Webster 1828). Här symboliserar det dolda och listiga hot som kan fånga den ovaksamme: fiendens planer, djävulens snaror (jfr 2 Tim 2:26), eller andlig frestelse. Psalmens löfte är att Gud räddar från det försåtliga, inte bara det synliga. – Ordet ”Noisome” i KJV betyder skadlig, farlig, motbjudande eller illaluktande. Det kommer från medelengelska noysome (från anglonormandiska anoi = besvär, skada). Enligt Webster’s Dictionary 1828 har noisome tre betydelser: 1. Skadlig för hälsan, farlig, sjukdomsframkallande. 2. Motbjudande och äcklande. 3. Illaluktande, stinkande. I Uppenbarelseboken 16:2 används noisome för att beskriva en ”noisome and grievous sore”, vilket översätts från grekiska κακός (kakós) – ett ord som betyder ond, skadlig, plågsam. Det syftar på en plågsam och kanske varfylldt, infekterat sår, som både är farligt och motbjudande. – På svenska ”Vämjelig”, betydelse: ”Som väcker högsta afsmak”, beskrivet i en ordbok från 1870.]

v. 4 [*Språknot: KJV: ”Buckler”, på sv. ”Bucklare”. Engelska betydelsen av “Buckler” (Websters Dictionary 1828): ”En slags sköld i olika former och storlekar som bärs på armen eller hålls i handen för att avvärja slag.”. En liten, rund sköld som bars på armen eller hölls i handen. – מָגֵן (māgēn). Betyder sköld, skydd. Används ibland för att beskriva Guds beskydd. – Ett annat ord: צִנָּה (tsinnah) En stor, helkroppssköld, som ofta nämns tillsammans med ”māgēn” i stridssammanhang (2 Sam. 22:31).]

v. 12 [*Notering: Versen beskriver änglars uppdrag att beskydda den trogne från olyckor. Bilden av att "bära upp på händer" visar omsorg och varsamhet, likt hur man bär något dyrbart. Djävulen citerar denna vers i Matt 4:6 när han frestar Jesus – men förvränger syftet, genom att uppmana till självhävdande istället för förtröstan. Versen förutsätter tillit, inte prövning av Gud.]

v. 13 [*Notering: ”Adder” (eng. KJV) är en översättning av hebreiska פֶּתֶן (peten), som syftar på en giftorm – troligen en huggorm eller kobra. Ormen representerar dold fara, snabb attack och dödligt gift, både fysiskt och andligt. Jfr 1 Mos 49:17 (en slingrande orm), Ps 58:4 (den döva huggormen), och Ords 23:32 (vinets giftiga verkan). Här i Ps 91:13 symboliserar den ondskans makter som ska trampas ned under Guds beskydd. –”Du skall trampa på lejon... och drake”. ”Draken” (hebr. tannin) betyder bokstavligen drake. I Bibeln är draken en symbol för Satan själv (jfr Upp 12:3–4, 9; Jes 27:1; Job 41). Enligt 1 Mos 3:15 ska ormens säd krossas, vilket denna vers pekar fram mot: ondskans makter trampas ner av den som står i förbund med Gud. ”Lejonet”, ”ormen” och ”draken” symboliserar också ”demoniska” krafter och antikristliga furstar (Dan 11:32, 39; Upp 17:12, 16). Versen är ett kraftfullt löfte om seger över andliga fiender, inte bara naturliga faror.]

[*Språknot v. 13: Ormtermer – KJV använder flera olika ord för ormar och giftormar, och denna översättning försöker bevara skillnaderna mellan dem i stället för att återge alla med samma svenska ord. De olika termerna bär ofta egna nyanser av fara, gift eller symbolik. SKJVB™ återger därför orden konsekvent enligt följande:

serpent = orm.
viper = huggorm.
adder = giftorm.
asp = asporm.
cockatrice = basilisk.

KJV skiljer exempelvis mellan serpents och cockatrices i Jer 8:17, och mellan asp och viper i Job 20:16.

På samma sätt sker en stegring i Jes 14:29 från serpent till cockatrice och vidare till fiery flying serpent. Dessa skillnader hjälper läsaren att se Bibelns varierade och ofta symboliskt laddade ormbilder. Särskilt ordet cockatrice har i äldre språkbruk kopplats till basilisken — en fruktad och dödlig orm i europeisk tradition — vilket också förklarar varför också äldre svenska Biblar, såsom Carl XII:s Bibel, återgav ordet med basilisk.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 91

[*Notering: Psalm 91 är en av Bibelns mest älskade texter om Guds beskydd, trygghet och närvaro i fara. Den är inte bara en försäkran om skydd, utan också en kallelse till förtröstan på Gud mitt i hot och lidande. Den har tröstat generationer i sjukdom, krig, förföljelse och personlig nöd. - Satan citerar delar av psalmen i Matteus 4:6 för att fresta Jesus – vilket visar hur mäktig texten är, men också hur viktigt det är att förstå den rätt. – 1. Den som bor i Guds beskydd (vers 1–2). 2. Guds löften om beskydd (vers 3–8). 3. Villkoret: Du har gjort Herren till din tillflykt (vers 9–13). 4. Guds direkta tal – ett personligt löfte (vers 14–16).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 92 (*)

1 Profeten uppmanar att prisa Gud, 4 för Hans stora verk, 6 för Hans domar över de ogudaktiga, 10 och för Hans godhet mot de gudaktiga.

¶ En Psalm eller Sång för sabbatsdagen.

Ps 92:1 DET är en god sak att giva HERREN tacksägelse, och att sjunga lovsång till ditt namn, O Högste:

Ps 92:2 För att visa din kärleksfulla godhet på morgonen, och din trofasthet varje natt,

Ps 92:3 På ett instrument med tio strängar, och på psaltaren; på harpan med högtidlig klang.

Ps 92:4 Ty du, HERRE, har gjort mig glad genom ditt verk: Jag skall triumfera i dina händers verk.

Ps 92:5 O HERRE, hur stora är inte dina verk! och dina tankar är mycket djupa.

Ps 92:6 En oförnuftig man kan inte förstå detta; inte heller en dåre förstår detta.*

Ps 92:7 När de onda växer som gräset, och när alla missgärningens arbetare frodas; det är att de skall förgöras för evigt:

Ps 92:8 Men du, HERRE, är den högste för evigt.

Ps 92:9 Ty, se, dina fiender, O HERRE, ty, se, dina fiender skall förgås; alla missgärningens arbetare skall skingras.

Ps 92:10 Men mitt horn skall du upphöja som hornet av en enhörning: jag skall smörjas med frisk olja. * (1)

Ps 92:11 Mitt öga skall också se min önskan på mina fiender, och mina öron skall höra min önskan på de onda som reser sig mot mig.

Ps 92:12 Den rättfärdige skall blomstra som en palm: han skall växa som en ceder i Libanon. *

Ps 92:13 De som planteras i HERRENS hus skall blomstra i vår Guds förgårdar.

Ps 92:14 De skall bära frukt även på ålderns höst; de skall vara feta och blomstrande;*

Ps 92:15 För att ådagalägga att HERREN är rättsinnig; han är min klippa, och ingen orättfärdighet finnes i honom.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 92

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 6 [*Notering: ”Brutish” (KJV) översätter hebreiska בַּעַר (baʿar), som betyder oförnuftig, rå eller djurisk. Det beskriver en människa som är okänslig för andliga sanningar och saknar förståelse för Guds vägar – liknas vid ett djur utan förstånd. Jfr Ps 73:22; Ords 12:1; Jer 10:8.]

v. 10 [*Språknot: “unicorn” (KJV) = enhörning. KJV återger det hebreiska re’em (רְאֵם) med unicorn (sing.) och unicorns (plur.), vilket här återges med enhörning. Ordet förekommer 9 gånger i KJV (4 Mos 23:22; 24:8; Job 39:9–10; Ps 22:21; 29:6; 92:10; 5 Mos 33:17; Jes 34:7).

Äldre Bibeltradition bekräftar denna återgivning: latin unicornis (Vulgata). Det rör sig alltså om en långvarig översättningstradition, inte ett sent eller fantasifullt tillägg. Endast KJV-baserade Biblar bevarar idag detta ordval, medan många moderna översättningar ersätter det med ”vildoxe” (“wild ox”).

Den senaste svenska Bibelöversättning som använde ordet enhörning är Karl XII:s Bibel (t.ex. Job 39:9–10): "Vill enhörningen tjäna dig, eller bliva vid din krubba? Kan du binda enhörningen med hans band i fåran, eller skall han harva dalarna efter dig?"

Hebreiska re’em betecknar ett stort, starkt och otämjbart vilddjur. I äldre förståelse uppfattades detta ofta som ett ensamhornat djur, vilket också återspeglas i språk och vetenskapshistoria.

Webster’s Dictionary 1828:

Svenska: ”ett djur med ett horn; monoceros. Detta namn används ofta om noshörningen.” Om Rhinoceros: "Ett släkte av fyrfota djur bestående av två arter, varav den ena, enhörningen, har ett enda horn som växer nästan rakt upp från näsan. Detta djur sägs, när det är fullvuxet, vara 3,6 meter långt. Det finns en annan art med två horn, bicornis. De är hemmahörande i Asien och Afrika."

Engelska: (“an animal with one horn; the monoceros. This name is often applied to the rhinoceros.”). Rhinoceros: "A genus of quadrupeds of two species, one of which, the unicorn, as a single horn growing almost erect from the nose. This animal when full grown, is said to be 12 feet in length. There is another species with two horns, the bicornis. They are natives of Asia and Africa."

Detta bekräftas ytterligare av Carl von Linné, som år 1758 gav den indiska noshörningen (the greater one-horned rhinoceros) det vetenskapliga namnet Rhinoceros unicornis (“enhörnings-noshörning”) – ett tydligt vittnesbörd om att unicorn i äldre språkbruk kunde syfta på ett verkligt, ensamhornat djur, inte ett mytologiskt väsen.

Tänk därför på hur ord kan förändras på endast 200 år, vilket bekräftas av Websters Dictionary utgiven 1828; där betydelsen av ordet unicorn har gått från; en noshörning med ett horn (som är ett verkligt djur); till en häst med ett horn (alltså till ett mytologiskt djur) – King James Version färdigställdes år 1611, för över 400 år sedan.

I Bibelns bildspråk framträder enhörningen som en symbol för styrka, kraft och okuvlighet:

Guds kraft liknas vid dess styrka (4 Mos 23:22; 24:8)
Dess horn står för upphöjd makt (Ps 92:10)
Dess otämjbarhet understryks i Guds frågor till Job (Job 39:9–10)

Särskilt i Job 39 ligger poängen i det absurda: att spänna ett sådant djur för plogen är omöjligt. Bilden förlorar sin skärpa om den reduceras till en allmän “vildoxe”.

Ordet enhörning bevarar därför:

det konkreta (ett verkligt, kraftfullt djur)
det särskiljande (ett framträdande horn)
och den Bibliska bildens retoriska kraft

Moderna översättningar med “vildoxe” utjämnar denna precision och bryter med den äldre Bibeltraditionen. Därför behålls här enhörning i trohet mot KJV:s språk, historia och bildvärld. Jfr 4 Mos 23:22; Ps 92:10; Job 39:9–10.]

v. 12 [*Notering: Den rättfärdige jämförs med två träd: 1. Palmen växer rak och orubblig, sträcker sig mot himlen, och bär rik frukt även i torra områden. Dess lövverk bildar en krona på toppen – en bild av värdighet och seger. Detta pekar fram mot den rättfärdiges slutliga lön: ”Hädanefter är för mig en krona av rättfärdighet lagd, som Herren, den rättfärdige domaren, skall ge mig på den dagen: och det gäller inte bara mig, utan också alla dem som älskar hans ankomst.” (2 Tim 4:8). Så blir palmens krona en bild för den rättskaffens människans slutliga ära och seger givet av Gud. Så är den rättskaffens: stadig, ren och trofast inför Gud. 2. Cedern i Libanon är högrest, stark och beständig. Den symboliserar kraft, skönhet och oförgänglighet (jfr Ps 104:16; Jes 2:13). Tillsammans uttrycker de den rättfärdiges liv: fast rotad i Gud, fruktbärande, kronad av ära och växande i styrka.]

v. 14 [*Notering: KJV, ”Fat” (hebr. dāshen) på sv. ”Feta” betyder livskraftig, välsignad och fruktbärande. En bild av andlig styrka och överflöd. Webster 1828: ”Överflödande av andliga välsignelser; rik på nåd.”; ”Välnärd; blomstrande; överflödande.”. (Jfr Ords 11:25; Ps 36:8).]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 92

[*Notering: Psalm 92 är en lovsång och vishetspsalm, särskilt utformad för sabbatsdagen. Den prisar Guds godhet, rättfärdighet och trofasthet, och kontrasterar de gudlösas kortvariga framgång med de rättfärdigas blomstrande liv i Guds närvaro. Det är den enda psalmen i Psaltaren som specifikt bär titeln ”för sabbatsdagen”. – 1. Tacksägelse till Gud på sabbatsdagen (vers 1–4). 2. Reflektion över de ogudaktigas öde (vers 5–9). 3. Välsignelsen över de rättfärdiga (vers 10–15).]

(1) Läs ordstudie: Enhörningen

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 93 (*)

Kristus rikes Majestät, Kraft och Helighet.

Ps 93:1 HERREN regerar, han är klädd med majestät; HERREN är klädd med styrka, med vilken han har omgjort sig själv: världen är också grundad, så att den inte kan rubbas.

Ps 93:2 Din tron är befäst från fordom: du är från evighet.

Ps 93:3 Översvämningarna har höjt sig, O HERRE, översvämningarna har upphöjt deras röst; översvämningarna lyfter upp deras vågor.

Ps 93:4 HERREN i höjden är mäktigare än ljudet av många vatten, ja, än havets mäktiga vågor.

Ps 93:5 Dina vittnesbörd är mycket säkra: helighet klär ditt hus, O HERRE, för evigt.*

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 93

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 5 [*Notering: KJV:”Holiness” (hebr. qōdesh) betyder helighet, avskildhet och renhet – Guds eget väsen. Att helighet ”becometh thine house” innebär att det anstår, klär och är värdigt Guds boning. Guds närvaro kräver helighet i både tillbedjan och liv. Jfr 3 Mos 19:2; Ps 24:3–4; 1 Petr 1:16.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 93

[*Notering: Psalm 93 är en kort men majestätisk kungapsalm, som förkunnar att Herren regerar – inte bara i andlig bemärkelse, utan som den högste över hela skapelsen, inklusive över kaosmakterna och historiens stormar. Det är en psalm av tillbedjan och förtröstan, där Guds eviga välde, makt och helighet står i centrum. – 1. Herren regerar med majestät (vers 1–2). 2. Herren är starkare än vattnens dån (vers 3–4). 3. Guds heliga vittnesbörd och eviga hus (vers 5)]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 94 (*)

1 Profeten, som ropar efter rättvisa, klagar över tyranni och ogudaktighet. 8 Han undervisar om Guds försyn. 12 Han visar lidandets salighet. 16 Gud är de lidandes försvarare.

Ps 94:1 O HERRE Gud, till vilken hämnden tillhör; O Gud, till vilken hämnden tillhör, träd fram.

Ps 94:2 Höj dig, du jordens domare: giv de stolta deras vedergällning.

Ps 94:3 HERRE, hur länge skall de onda, hur länge skall de onda triumfera?

Ps 94:4 Hur länge skall de yttra och tala hårda ting? och alla missgärningens arbetare skall berömma sig själva?

Ps 94:5 De krossar ditt folk i bitar, O HERRE, och betrycker din arvedel.

Ps 94:6 De dräper änkan och främlingen, och mördar de faderlösa.

Ps 94:7 Men de säga, HERREN skall inte se, inte heller skall Jakobs Gud skall inte märka det.

Ps 94:8 Förstå, ni oförnuftiga bland folket: och ni dårar, när skall ni bli visa?

Ps 94:9 Han som planterade örat, skulle han inte höra? han som formade ögat, skulle han inte se?

Ps 94:10 Han som tuktar hedningarna, skall han inte korrigera? han som lär människor kunskap, skall han inte veta?

Ps 94:11 HERREN känner människors tankar, att de är fåfänglighet.

Ps 94:12 Välsignad är den man som du tuktar, O HERRE, och undervisar honom ur din lag;

Ps 94:13 Så att du må ge honom vila från motgångens dagar, tills gropen är grävd för de onda.

Ps 94:14 Ty HERREN skall inte förkasta sitt folk, och inte heller överge sin arvedel.

Ps 94:15 Men domen skall återvända till rättfärdighet, och alla de rättsinniga i hjärtat skall följa den.

Ps 94:16 Vem skall stå upp för mig mot de ondskefulla? eller vem skall träda fram för mig mot missgärningens arbetare?

Ps 94:17 Om inte HERREN hade varit min hjälp, så skulle min själ nästan ha bott i tystnaden.

Ps 94:18 När jag sade: Min fot halkar; din nåd, O HERRE, höll mig uppe.

Ps 94:19 I mina tankars mångfald i mitt inre är din tröst en glädje för min själ.

Ps 94:20 Skall missgärningens tron ha gemenskap med dig, vilken formar ofärd genom en lag? *

Ps 94:21 De gaddar sig samman mot den rättfärdiges själ och fördömer oskyldigt blod.

Ps 94:22 Men HERREN är mitt försvar; och min Gud är min tillflykts klippa.

Ps 94:23 Och han skall bringa över dem deras egen missgärning, och skall förgöra dem i deras egen ondskas fullhet; ja, HERREN vår Gud skall förgöra dem.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 94

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 20 [*Språknot: ”ofärd”. KJV mischief. Webster 1828 anger som grundbetydelser “Harm; hurt; injury; damage; evil” och vidare även avsiktlig skada, “harm or damage done by design”. ”Ofärd” bevarar denna innebörd av något skadligt eller fördärvligt utan att sammanföra ordet med KJV särskilda ord evil. KJV egen användning visar att skillnaden är betydelsefull. I Ps. 36:4 står “He deviseth mischief… he abhorreth not evil” — ”han uttänker ofärd… han avskyr inte ont”. I Ords. 12:21 förekommer evil, wicked och mischief i samma vers, och i Ords. 24:2 skiljer KJV mellan destruction och mischief: “their heart studieth destruction, and their lips talk of mischief.”. Med ofärd kan dessa återkommande ordskillnader bevaras: evil — ont, destruction — fördärv, och mischief — ofärd. I 2 Mos. 32:22 säger Aron om folket: “they are set on mischief” — ”de är benägna till ofärd.”. Samma grundbetydelse återkommer när KJV talar om att devise mischief, do mischief, practise mischief och ha mischief i hjärtat.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 94

[*Notering: Psalm 94 är en klagopsalm och vishetspsalm, som uttrycker en stark bön om att Gud ska gripa in och döma de ogudaktiga, särskilt dem som förtrycker Guds folk och misstolkar hans långmodighet som svaghet. Psalmisten håller fast vid Guds rättfärdighet och slutar med förtröstan på att Herren är en tillflykt och en domare som kommer att göra rätt. – 1. En bön om Guds hämnd och ingripande (vers 1–7). 2. En tillrättavisning till de ogudaktiga (vers 8–11). 3. Guds fostran av sitt folk (vers 12–15). 4. Tröst och tillförsikt i Guds rättvisa (vers 16–23).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 95 (*)

1 En uppmaning att prisa Gud, 3 för Hans storhet, 6 och för Hans godhet, 8 och att inte fresta Honom.

Ps 95:1 O KOM, låt oss sjunga för HERREN: låt oss göra ett fröjdefullt ljud till vår frälsnings klippa.

Ps 95:2 Låt oss träda fram inför hans ansikte med tacksägelse, och göra ett fröjdefullt ljud till honom med psalmer.

Ps 95:3 Ty HERREN är en stor Gud, och en stor Kung över alla gudar.

Ps 95:4 I hans hand är jordens djupaste platser: kullarnas styrka är också hans.

Ps 95:5 Havet är hans, och han har gjort det: och hans händer har format det torra landet.

Ps 95:6 O kom, låt oss tillbedja och böja oss ner: låt oss knäböja inför HERREN, vår skapare.

Ps 95:7 Ty han är vår Gud; och vi är folket av hans betesmark, och fåren av hans hand. I dag om ni hör hans röst,

Ps 95:8 Förhärda icke ditt hjärta, såsom i provokationen, och såsom i frestelsens dag i vildmarken:

Ps 95:9 När era fäder frestade mig, prövade mig, och såg mitt verk.

Ps 95:10 I fyrtio år har jag varit bedrövad över denna generation, och sagt, Det är ett folk som felar i sina hjärtan, och de har inte känt mina vägar:

Ps 95:11 Till dem svor jag i min vrede att de inte skulle komma in i min vila.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 95

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 95

[*Notering: Psalm 95 är en kraftfull lovsång och varningspsalm, som kallar Guds folk till tillbedjan med hjärtat, inte bara med läpparna. Den består av två kontrasterande delar: en glädjefylld uppmaning till tillbedjan (v.1–7a) och en allvarlig varning mot förhärdelse och otro (v.7b–11). Psalmen används ofta i Judiska och kristna morgonböner, och citeras i Hebreerbrevet 3–4 som en allvarlig uppmaning till Guds folk. - 1. Kallelse till lovsång och tillbedjan (vers 1–7a). 2. Varning för otro och förhärdelse (vers 7b–11).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 96 (*)

1 En uppmaning att prisa Gud, 4 för Hans storhet, 8 för Hans rike, 11 för Hans allmänna dom.

Ps 96:1 O SJUNG till HERREN en ny sång: sjung till HERREN, hela jorden.

Ps 96:2 Sjung till HERREN, välsigna hans namn; visa upp hans frälsning dag efter dag.

Ps 96:3 Kungör hans härlighet bland hedningarna, hans under bland alla folk.

Ps 96:4 Ty HERREN är stor, och högt prisad: han är att frukta över alla gudar.

Ps 96:5 Ty alla nationernas gudar är avgudar: men HERREN har gjort himlarna.

Ps 96:6 Ära och majestät är inför honom: styrka och skönhet är i hans helgedom.

Ps 96:7 Giv åt HERREN, O ni släkter av folket, giv åt HERREN ära och styrka.

Ps 96:8 Giv åt HERREN den ära som tillkommer hans namn: bär fram ett offer, och kom in i hans gårdar.

Ps 96:9 O tillbed HERREN i helighets skönhet: frukta inför honom, hela jorden.

Ps 96:10 Säg bland hedningarna att HERREN regerar: världen skall också etableras så att den inte skall vackla: han skall döma folken med rättvisa.*

Ps 96:11 Låt himlarna fröjdas, och låt jorden glädjas; låt havet brusa, och dess fullhet.

Ps 96:12 Låt fältet glädjas, och allt som är däri: då skall alla skogens träd fröjdas.

Ps 96:13 Inför HERREN: ty han kommer, ty han kommer för att döma jorden: han skall döma världen med rättfärdighet, och folket med hans sanning.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 96

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 10 [*Notering: Uttrycket ”the world also shall be established that it shall not be moved” i KJV betyder att världen ska stå fast, orubblig och rättvist ordnad under Herrens styre. Det handlar inte om fysisk rörelse utan om stabilitet, säkerhet och rättvisa. Enligt Webster’s Dictionary 1828 betyder “moved” bl.a. att vackla, rubbas eller förlora sin stadga. När Gud regerar, bringas fasthet, frid och rättfärdighet – världen vacklar inte längre i orättfärdighet och oordning (jfr Ps 93:1; 1 Krön 16:30).]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 96

[*Notering: Psalm 96 är en jublande missionspsalm och kungapsalm som uppmanar hela jorden att tillbe Herren. Den förkunnar att Gud är den ende sanne Guden, skapare av himmel och jord, och att han kommer för att döma världen i rättfärdighet. Psalmen strålar av glädje, uppmanar till lovsång, och ser fram emot Guds framtida dom, som är något att fröjdas över – inte frukta. – Psalmens bakgrund: Har paralleller till 1 Krönikeboken 16:23–33, där delar av denna psalm ingår i sången David lät sjunga vid förbundsarkens införsel till Jerusalem. – Inramad av Ps 95–99, som lyfter fram Guds kungadöme och dom. – Den är ett ”nytt sångrop” (jfr Ps 33, 98, Jes 42), vilket markerar något nytt och stort Gud gör – ofta knutet till hans frälsningsverk och framtida rike. 1. En uppmaning till hela jorden att sjunga och tillbe (vers 1–6). 2. Alla folk uppmanas att ära Herren (vers 7–10). 3. Hela skapelsen jublar inför Herrens dom (vers 11–13).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 97 (*)

1 Guds rikes majestät. 7 Kyrkan gläder sig över Guds domar över avgudadyrkare. 10 En uppmaning till gudsfruktan och glädje.

Ps 97:1 HERREN regerar; låt jorden glädje sig; de många ytteröarna fröjde sig däri.*

Ps 97:2 Moln och mörker omsluter honom: rättfärdighet och dom är hans trons boning.

Ps 97:3 En eld går framför honom, och bränner upp hans fiender runt omkring.

Ps 97:4 Hans blixtar upplyste världen: jorden såg det, och skälvde.

Ps 97:5 Kullarna smälte som vax i närvaron av HERREN, i närvaron av Herren av hela jorden.

Ps 97:6 Himlarna kungör hans rättfärdighet, och allt folket ser hans härlighet.

Ps 97:7 Förvirrade vare alla de som tjäna avgudabilder, som berömma sig av avgudar: tillbe honom, alla ni gudar.

Ps 97:8 Sion hörde det, och gladde sig; och Juda döttrar fröjdade sig för dina domar, O HERRE.

Ps 97:9 Ty du, HERRE, är upphöjd över hela jorden: du är högt upphöjd över alla gudar.

Ps 97:10 Ni som älskar HERREN, hata ondska; han bevarar sina heligas själar; ut ur de ondas hand befriar han dem.

Ps 97:11 Ljus är sått för de rättfärdiga, och glädje för de rättsinniga i hjärtat.

Ps 97:12 Fröjda er i HERREN, ni rättfärdiga; och giv tack vid åminnelsen av hans helighet.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 97

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 1 [*Notering: ”Ytteröarna” återger KJV-Bibelns ”isles”, som ofta syftar på avlägsna öar, kustfolk eller perifera hednafolk sett från Israels perspektiv. I profetiska och poetiska texter symboliserar isles världens utkanter; de fjärran nationer som också ska glädja sig i Herrens regering. Jfr Jes 42:4; Jes 49:1; Ps 72:10.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 97

[*Notering: Psalm 97 är en mäktig kungapsalm som förkunnar att Herren regerar över hela jorden med rättfärdighet och dom. Den beskriver hur både naturen och folken reagerar på Guds majestät och hans kommande dom, och avslutas med en uppmaning till de rättfärdiga att glädja sig i Herren. Psalmen är en del av den så kallade tronpsalmssektionen (Ps 93–100), som lyfter fram Guds herravälde som tröst för hans folk och dom över hednavärldens avgudar. – Psalmen är eskatologisk (framtidsinriktad) – den ser fram emot Guds synliga kungavälde, som en profetisk psalm om Kristus återkomst och dom (jfr Matt 24:30; Upp 1:7). 1. Herren regerar – hela jorden fröjdas (vers 1–2). 2. Naturens och folkens reaktion inför Guds majestät (vers 3–6). 3. Avgudar förlorar – Herren upphöjs över alla (vers 7–9). 4. De rättfärdiga gläds och bevaras av Herren (vers 10–12).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 98 (*)

1 Psalmsångaren uppmanar Judarna, 4 Hedningarna, 7 och alla varelser att prisa Gud.

¶ En Psalm.

Ps 98:1 O SJUNG till HERREN en ny sång; ty han har gjort underbara ting: hans högra hand, och hans heliga arm, har skaffat honom segern.

Ps 98:2 HERREN har gjort sin frälsning känd: hans rättfärdighet har han öppet visat inför hedningarnas ögon.

Ps 98:3 Han har kommit ihåg hans barmhärtighet och hans sanning mot Israels hus: alla jordens ändar har sett vår Guds frälsning.

Ps 98:4 Gör ett fröjdefullt ljud till HERREN, hela jorden: och brist ut i jubel, och sjung lovsånger.

Ps 98:5 Sjung till HERREN med harpa; med harpa, och rösten av en psalm.

Ps 98:6 Med trumpeter och hornljud skall ni göra ett fröjdefullt ljud inför HERREN, Kungen.*

Ps 98:7 Låt havet brusa, och dess fullhet; världen, och de som bo däri.

Ps 98:8 Låt floderna klappa deras händer: låt kullarna glädja sig tillsammans *

Ps 98:9 Inför HERREN; ty han kommer för att döma jorden: med rättfärdighet skall han döma världen, och folket med rättvisa.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 98

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 6 [*Notering: Cornet (hornet) syftar på ett hornliknande instrument (hebr. shophar), ofta använt vid högtider och kungliga tillfällen. Jfr Jos 6:5; Ps 47:5.]

v. 8 [*Notering: ”Låt floderna klappa deras händer”. Poetisk bild där floderna personifieras som jublande inför Herren. Hela skapelsen beskrivs som deltagande i glädjen över Guds rättfärdiga dom. Jfr Jes 55:12; Ps 96:11–12.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 98

[*Notering: Psalm 98 är en jublande kungapsalm och segerpsalm, som liknar Psalm 96 och 100. Den kallar både människor och natur att sjunga en ny sång till Herren för hans frälsning, rättfärdighet och kommande dom. Det är en proklamation av Guds universella konungavälde, där glädjen över frälsningen sträcker sig från Israel till hela världen och hela skapelsen. – Psalmen låg till grund för den berömda julsången ”Joy to the World” av Isaac Watts. 1. En ny sång till Herren för hans frälsning (vers 1–3). 2. En uppmaning till hela jorden att jubla inför Gud (vers 4–6). 3. Skapelsen jublar inför Guds rättvisa dom (vers 7–9).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 99 (*)

1 Profeten, som framställer Guds rike i Sion, 5 uppmanar alla, genom föregångarnas exempel, att tillbe Gud på Hans heliga berg.

Ps 99:1 HERREN regerar; låt folken bäva: han sitter mellan keruberna; låt jorden vackla.

Ps 99:2 HERREN är stor i Sion; och han är upphöjd över alla folk.

Ps 99:3 Låt dem prisa ditt stora och fruktansvärda namn, ty det är heligt.

Ps 99:4 Kungens styrka älskar dom; du har stadfäst rättvisa, du utför dom och rättfärdighet i Jakob.

Ps 99:5 Upphöj ni HERREN vår Gud, och tillbedjen vid hans fotapall; ty han är helig.

Ps 99:6 Mose och Aron bland hans präster, och Samuel bland dem som åkallar hans namn; de ropade till HERREN, och han svarade dem.

Ps 99:7 Han talade till dem i molnstoden: de höll hans vittnesbörd, och den förordning som han gav dem. *

Ps 99:8 Du svarade dem, O HERRE vår Gud: du var en förlåtande Gud åt dem, fastän du tog hämnd över deras påfund.*

Ps 99:9 Upphöj HERREN vår Gud, och tillbe på hans heliga kulle; ty HERREN vår Gud, är helig.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 99

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 7 [*Notering: ”Cloudy pillar” (molnstoden) syftar på den synliga Gudsmanifestation som ledde Israel i vildmarken och ur vilken Gud talade. En ”pillar” är en stod eller uppbärare (Webster), här i form av moln. En en molnstod om dagen och en eldstod om natten Jfr 2 Mos 13:21–22; 14:24; 33:9; 4 Mos 12:5.]

v. 8 [*Notering: Ordet ”Inventions” i KJV (påfund) syftar på människors onda påhitt, t.ex. avguderi. Jfr Ps 106:39.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 99

[*Notering: Psalm 99 är den sista av de s.k. tronpsalmerna (Ps 93–99), där Guds kungavälde och helighet står i centrum. Den betonar att Herren regerar i rättvisa och att han är helig, vilket upprepas tre gånger som ett återkommande refrängtema. Guds storhet väcker både fruktan och tillbedjan, och hans helighet uppenbaras i hans domar, i hans lag och i hans nåd mot de rättfärdiga. 1. Herren regerar i helighet och rättvisa (vers 1–3). 2. Herren älskar dom och upprättelse (vers 4–5). 3. Heliga förebilder och Guds barmhärtiga helighet (vers 6–9).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 100 (*)

1 En uppmaning att prisa Gud med glädje, 3 för Hans storhet, 4 och för Hans kraft.

¶ En Psalm av tacksägelse.

Ps 100:1 GÖR ett fröjdefullt ljud till HERREN, alla ni länder.

Ps 100:2 Tjäna HERREN med glädje: kom inför hans ansikte med sång.

Ps 100:3 Vet ni att HERREN han är Gud: det är han som har gjort oss, och inte vi oss själva; vi är hans folk, och fåren av hans betesmark.*

Ps 100:4 Gå in i hans portar med tacksägelse, och in i hans gårdar med lov: var tacksamma mot honom, och välsigna hans namn.

Ps 100:5 Ty HERREN är god; hans barmhärtighet varar evinnerligen, och hans sanning består i alla generationer.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 100

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 3 [*Notering: Uttrycket betonar att Gud är vår Skapare; vi har inte gett oss själva existens eller identitet. Människan är helt beroende av Guds vilja och kraft, inte av sin egen. Gud har skapat oss, och vi tillhör honom. Jfr Ps 95:6–7; Jes 43:1; Joh 1:3.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 100

[*Notering: Psalm 100 är en kort men kraftfull lovprisningspsalm – den enda i hela Psaltaren som i sin titel kallas "A Psalm of Praise". Den är djupt förankrad i tempeltjänsten och uppmanar hela jorden att tjäna Herren med glädje, med erkännande av att han är Gud, vår Skapare och vår Herde. Psalmen avslutas med ett trefaldigt fokus på Guds godhet, nåd och trofasthet. – Psalmens bakgrund: Titel: "A Psalm of praise" – den enda i Psaltaren som har denna exakta beteckning. – 1. Uppmaning till glädjefylld tillbedjan (vers 1–3). 2. Uppmaning att gå in i Guds tempel med tacksamhet (vers 4–5).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 101 (*)

David avlägger ett löfte och bekännelse av gudsfruktan.

¶ En Psalm av David.

Ps 101:1 JAG SKALL sjunga om barmhärtighet och dom: åt dig, O HERRE, skall jag sjunga.

Ps 101:2 Jag kommer att uppföra mig klokt och på ett perfekt sätt. O när skall du komma till mig? jag skall vandra i mitt hus med ett perfekt hjärta.

Ps 101:3 Jag skall icke sätta något ont föremål framför mina ögon: jag hatar de avfälligas verk; det skall icke fästa vid mig.

Ps 101:4 Ett förvänt hjärta skall vika ifrån mig: en ond man skall jag icke känna.

Ps 101:5 Den som i hemlighet förtalar sin nästa, honom skall jag utrota: honom som har högmodig blick och stolt hjärta, honom skall jag icke uthärda.

Ps 101:6 Mina ögon skall vara på landets trogna, för att de må bo hos mig: han som vandrar på en perfekt väg, han skall tjäna mig.

Ps 101:7 Han som bedriver svek skall icke bo i mitt hus: han som talar lögn skall icke bestå inför min åsyn.

Ps 101:8 Var morgon skall jag förgöra alla onda i landet: att jag må avskära alla ondskans görare ur HERRENS stad.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 101

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 101

[*Notering: Psalm 101 är en kunglig förbundspsalm, där David, som kung, uttrycker sin vilja att leva i helighet, rättfärdighet och integritet, både i det personliga livet och i sin offentliga gärning. Psalmen fungerar som ett moraliskt manifest för rättfärdigt ledarskap, där kungen strävar efter att behaga Gud genom att utrota ondska och främja trofasthet i sitt rike. Psalmens bakgrund: En psalm av David, troligen skriven i början av hans regeringstid, som ett slags kungligt program. Tematiskt hör den samman med psalmer som lyfter fram Guds rike och rättvisa (Ps 72, 15, 24). Används ofta som modell för ledarskap; särskilt för dem i offentlig tjänst, men också för personligt helgat liv. – 1. En vilja att leva i nåd och rättvisa (vers 1–2). 2. Ett rent hjärta och ett helgat hem (vers 2–4). 3. Att driva ut ondska ur landet (vers 5–8).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 102 (*)

1 Profeten, i sin bön, gör ett allvarligt klagomål. 12 Han finner tröst i Guds evighet och barmhärtighet. 18 Guds barmhärtigheter bör påminnas om. 23 Han uppehåller sin svaghet genom Guds oföränderlighet.

¶ En Bön av den betryckte, när han är överväldigad och utgjuter sin klagan inför HERREN.

Ps 102:1 HÖR min bön, O HERRE, och låt mitt rop komma inför dig.

Ps 102:2 Dölj inte ditt ansikte för mig på den dag när jag är i nöd, böj ditt öra till mig; när jag ropar, svara mig snabbt.

Ps 102:3 Ty mina dagar försvinner såsom rök, och mina ben bränns såsom en eldstad.*

Ps 102:4 Mitt hjärta är slaget, och förtorkat såsom gräs; så att jag glömmer att äta mitt bröd.

Ps 102:5 Genom min suckans röst håller mina ben sig till mitt skinn.

Ps 102:6 Jag är som en pelikan i vildmarken: Jag är som en uggla i öknen.

Ps 102:7 Jag vakar, och är såsom en ensam sparv på taket.

Ps 102:8 Mina fiender hånar mig hela dagen; och de som rasar mot mig har svurit emot mig.

Ps 102:9 Ty jag har ätit aska såsom bröd, och blandat min dryck med gråt,

Ps 102:10 På grund av din indignation och din vrede: ty du har lyft mig upp, och kastat mig ned.

Ps 102:11 Mina dagar är som en skugga som avtar; och jag förtorkas såsom gräs.

Ps 102:12 Men du, O HERRE, skall förbliva evinnerligen; och din åminnelse till alla generationer.

Ps 102:13 Du skall stå upp, och ha barmhärtighet med Sion: ty tiden att visa henne favör, ja, den bestämda tiden, är kommen.

Ps 102:14 Ty dina tjänare behaga sig i hennes stenar, och gynna dess stoft.

Ps 102:15 Så hedningarna skall frukta HERRENS namn, och alla jordens kungar din härlighet.

Ps 102:16 När HERREN skall bygga upp Sion, skall han uppenbara sig i hans härlighet.

Ps 102:17 Han skall ge akt på de utblottades bön, och icke förakta deras bön.

Ps 102:18 Detta skall skrivas för kommande generationer: och det folk som skall skapas skall prisa HERREN.

Ps 102:19 Ty han har sett ner från hans helgedoms höjd; från himmelen har HERREN betraktat jorden;

Ps 102:20 Att höra fångens suckande; att lösa dem som är bestämda till döden;

Ps 102:21 För att kungöra HERRENS namn i Sion, och hans lov i Jerusalem;

Ps 102:22 När folken är samlade tillsammans, och rikena, till att tjäna HERREN.

Ps 102:23 Han har försvagat min styrka på vägen; han har förkortat mina dagar.

Ps 102:24 Jag sade, O min Gud, tag mig icke bort mitt i mina dagar: dina år är genom alla generationer.

Ps 102:25 Du har lagt jordens grund fordom: och himlarna är dina händers verk.*

Ps 102:26 De skall förgås, men du skall bestå; ja, alla skall de åldras som en klädnad; du skall byta dem som en mantel, och de skall förvandlas:

Ps 102:27 Men du är densamme, och dina år skall icke ha någon ände.

Ps 102:28 Dina tjänares barn skall fortsätta, och deras säd skall vara etablerad inför dig.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 102

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 3 [*Notering: KJV: Hearth = eldstad. Bild för inre brännande lidande; kroppen förtärs som kol i en härd. Jfr Klag 1:13.]

v. 25 [*Notering: Versen uttrycker Guds eviga natur och skaparmakt. Att Gud ”lade jorden grund” innebär att han är Skaparen av hela den materiella världen – både jorden och himlarna är verk av hans händer (jfr 1 Mos 1:1; Hebr 1:10). Till skillnad från skapelsen, som åldras och förgår (v. 26), består Gud för evigt. Det understryker hans oföränderliga väsen och trofasthet mot sina löften. Jfr även Ords 8:23–29; Ps 90:2; Jes 48:13; Joh 1:3.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 102

[*Notering: Psalm 102 är en djup klagopsalm, men också en eskatologisk tröstesång. Den börjar i förtvivlan och fysisk svaghet, men lyfter blicken till Guds evighet, hans trofasthet mot Sion och löftet om framtida upprättelse. Psalmen är särskilt rik på messianska anspelningar, särskilt i verserna 25–27, som citeras om Kristus i Hebréerbrevet 1:10–12. – 1. En personlig bön från djup nöd (vers 1–11). 2. Tron på Guds barmhärtighet över Sion (vers 12–17). 3. Hopp om framtida generationers lovsång (vers 18–22). 4. Guds evighet – kontrast till människans förgänglighet (vers 23–28).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 103 (*)

1 En uppmaning att välsigna Gud för Hans barmhärtighet, 15 och för dess uthållighet.

¶ En Psalm av David.

Ps 103:1 VÄLSIGNA HERREN, O min själ: och allt som är inom mig, välsigne hans heliga namn.

Ps 103:2 Välsigna HERREN, O min själ, och glöm inte alla hans välgärningar:

Ps 103:3 Som förlåter alla dina missgärningar; som helar alla dina sjukdomar;

Ps 103:4 Som återlöser ditt liv från fördärv; som kröner dig med kärleksfull godhet och öm barmhärtighet;

Ps 103:5 Som tillfredställer din mun med goda ting; så att din ungdom förnyas såsom örnens.

Ps 103:6 HERREN utför rättfärdighet och dom för alla som är förtryckta.

Ps 103:7 Han gjorde sina vägar kända för Mose, sina gärningar för Israels barn.

Ps 103:8 HERREN är barmhärtig och nådig, långsam till vrede, och rik på nåd.

Ps 103:9 Han skall inte för alltid förebrå, ej heller skall han behålla sin vrede för evigt.

Ps 103:10 Han har inte handlat med oss efter våra synder; ej heller vedergällt oss efter våra missgärningar.

Ps 103:11 Ty såsom himmelen är hög över jorden, så stor är hans nåd över dem som frukta honom.

Ps 103:12 Så långt som öster är från väster, så långt har han avlägsnat våra överträdelser från oss.

Ps 103:13 Liksom en fader förbarmar sig över sina barn, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.

Ps 103:14 Ty han känner vår form; han kommer ihåg att vi är stoft.*

Ps 103:15 Vad människan angår, hans dagar är såsom gräset: såsom blomman på fältet, så blomstrar han.

Ps 103:16 Ty vinden passerar över den, och den är borta; och dess plats känner den inte mer.

Ps 103:17 Men HERRENS nåd är från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet till barnbarns barn;

Ps 103:18 Till sådana som håller hans förbund, och till dem som kommer ihåg hans befallningar för att göra dem.

Ps 103:19 HERREN har ställt hans tron i himlarna; och hans rike råder över allt.

Ps 103:20 Välsigna HERREN, ni hans änglar, som utmärker sig i styrka, som gör efter hans bud, och lyssnar till hans ords röst.

Ps 103:21 Välsigna HERREN, alla ni hans härskaror; ni hans tjänare, som gör hans välbehag.

Ps 103:22 Välsigna HERREN, alla hans verk på alla platser av hans herravälde: välsigna HERREN, O min själ.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 103

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 14 [*Notering: KJV: ”Frame” (”Form”). Gud känner till vårt innersta väsen; vår skapade, bräckliga och förgängliga natur. Hebreiska yēṣer (יֵצֶר) betyder ”form” eller ”gestalt”, och används om det som en krukmakare formar (jfr 1 Mos 2:7; Jes 29:16). Herren minns att vi är stoft, formade av jord, beroende av hans nåd. Jfr Ps 78:39; Job 10:9; 2 Kor 4:7.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 103

[*Notering: Psalm 103 är en av de mest älskade lovsångerna i hela Psaltaren. Den är skriven av David och är en personlig och innerlig hyllning till Guds barmhärtighet, förlåtelse och trofasthet. Den börjar och slutar med orden ”Välsigna HERREN, O min själ”, vilket ramar in en psalm fylld av tacksamhet, tillbedjan och förundran över Guds nåd. – Psalmens bakgrund: Författare: David. En ren lovsång utan klagan – en av få i Psaltaren som saknar begäran om hjälp. Psalmen fokuserar på Guds godhet mot individen, men övergår mot slutet till hela skapelsens tillbedjan. Används ofta i både Judisk och kristen gudstjänst, t.ex. på Yom Kippur eller i tacksägelsehögtider. – 1. Personlig lovprisning för Guds nåd (vers 1–5). 2. Guds barmhärtighet i historien (vers 6–14). 3. Människans förgänglighet – Guds trofasthet (vers 15–18). 4. Hela skapelsens lovsång (vers 19–22).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 104 (*)

1 En begrundan över Guds mäktiga kraft, 7 och underbara försyn. 31 Guds härlighet är evig. 33 Profeten lovar att ständigt prisa Gud.

Ps 104:1 VÄLSIGNA HERREN, O min själ. O HERREN min Gud, du är mycket stor; du är klädd med ära och majestät.

Ps 104:2 Som täcker dig själv med ljus såsom med en klädnad: som spänner ut himlarna såsom en duk:*

Ps 104:3 Som lägger balkarna av hans kammare i vattnen: som gör molnen till hans vagn: som vandrar på vindens vingar:

Ps 104:4 Som gör hans änglar till andar; hans tjänare till en flammande eld:

Ps 104:5 Som lade jordens grund, så att den icke skall vackla i evighet.

Ps 104:6 Du täckte den med djupet såsom med en klädnad: vattnen stod över bergen.

Ps 104:7 Vid ditt tillrättavisande flydde de; vid rösten av ditt dunder hastade de bort.

Ps 104:8 De steg upp över bergen; de sjönk ner i dalarna till platsen som du hade bestämt för dem.

Ps 104:9 Du satte en gräns som de ej får överträda; att de ej åter må övertäcka jorden.

Ps 104:10 Han sänder källor i dalarna; som rinner bland kullarna.

Ps 104:11 De ger dryck åt alla fältens djur: de vilda åsnorna släcker deras törst.

Ps 104:12 Vid dem skall himmelens fåglar ha deras boning, som sjunga bland grenarna.

Ps 104:13 Han vattnar bergen från sina kamrar, jorden mättas av dina gärningars frukt.

Ps 104:14 Han får gräs att växa för boskapen, och örter till människans tjänst: för att han må frambringa föda ur jorden;

Ps 104:15 Och vin som gläder människans hjärta, och olja som får hans ansikte att lysa, och bröd som styrker människans hjärta.

Ps 104:16 HERRENS träd är fulla av sav; Libanons cedrar, som han har planterat;

Ps 104:17 Där bygger fåglarna deras nästen: vad gäller storken, är granarna hennes hus.

Ps 104:18 De höga kullarna är en fristad för de vilda getterna; och klipporna för kaninerna.*

Ps 104:19 Han utnämnde månen till årstider: solen känner hans nedgång.

Ps 104:20 Du skapar mörker, och det är natt: där alla skogens djur kryper fram.

Ps 104:21 De unga lejonen ryter efter deras byte, och söker deras kött från Gud.

Ps 104:22 Solen går upp, de drar sig tillbaka, och lägger sig i sina hålor.

Ps 104:23 Människan går ut till hans arbete och till hans möda till aftonen.

Ps 104:24 O HERRE, hur många är dina verk! i vishet har du gjort dem alla: jorden är full av dina rikedomar.

Ps 104:25 Så är detta stora och vidsträckta hav, vari är otaliga krypande ting, både små och stora djur.

Ps 104:26 Där går skeppen: där är den leviatan, som du har gjort för att leka däri.*

Ps 104:27 Alla dessa väntar på dig; att du skall ge dem deras kött i rätt tid.

Ps 104:28 Vad du ger dem det samlar de in: du öppnar din hand, de mättas med gott.

Ps 104:29 Du döljer ditt ansikte, de förskräcks: du tar bort deras ande, de dör, och vänder åter till deras stoft.

Ps 104:30 Du sänder ut din ande, de är skapade: och du förnyar jordens yta.

Ps 104:31 HERRENS härlighet skall vara evig: HERREN skall glädja sig i hans verk.

Ps 104:32 Han ser på jorden, och den darrar: han rör vid kullarna, och de ryker.

Ps 104:33 Jag skall sjunga till HERREN så länge jag lever: jag skall lovsjunga min Gud medan jag är till.

Ps 104:34 Min meditation om honom skall vara ljuv: jag skall glädja mig i HERREN.

Ps 104:35 Låt syndarna bli förintade från jorden, och låt de onda inte vara mer. Välsigna du HERREN, O min själ. Prisa ni HERREN.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 104

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 2 [*Notering: ”Curtain” (hebr. yerîʿâ) syftar på en duk eller tältflik – som de i tabernaklet. Himlarna spänns ut som en duk, likt i Jes 40:22 där de liknas vid en boning för Gud.]

v. 18 [*Notering: Conies (plural av coney) (shaphan på hebreiska). Är enligt Websters 1828: En kanin; ett fyrfota djur av släktet Lepus, som har en kort svans och nakna öron. I vilt tillstånd är pälsen brun, men färgen på tamkaniner varierar. Ordet nämns även i 3 Mos 11:5, 5 Mos 14:7 och Ords 30:26, och ”Conies” kännetecknas av sin svaghet men vishet i att söka skydd i klipporna. Jfr Ords 30:26. En del översätter ordet till ”klippgrävling” som är ett litet, harliknande djur som lever bland klippor och sprickor i berg – men ordet ”Coney” betyder i KJV ”Kanin”.]

v. 26 [*Notering: Leviatan (hebr. Livyātān. לִוְיָתָן). Lägg märke till uttrycket ”den leviatan” (”that leviathan”) som här verkar peka tillbaka på den välkända, mytiskt laddade varelse med flera huvuden som nämns i Ps 74:14 – men nu i ett annat ljus. Här är det samma varelse i skapelseordningen, inte i dom och kamp. Det visar att Gud inte bara besegrar Leviatan (jfr Upp 12:3), utan också skapade honom (jfr Job 41:10–11). Att Gud har ”skapat” Leviatan (Ps 104:26) visar att även den mäktigaste skapelsen är hans verk och utgör inget hot mot hans herravälde och makt. Bibeln framställer normalt Leviatan som en fiende men här betonas skapelsens mångfald och Guds suveränitet även över det största i djupen. (Se notering i Job 41:1).]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 104

[*Notering: Psalm 104 är en kosmisk skapelselovsång, som följer upp Psalm 103 genom att fortsätta temat ”Välsigna du HERREN, O min själ”, men med fokus på Guds storhet som Skapare och uppehållare av hela världen. Där Psalm 103 prisar Gud för hans nåd och trofasthet mot människan, prisar Psalm 104 Gud för hans vishet, makt och godhet i naturen. Psalmen följer skapelsens struktur (jfr 1 Mosebok 1) och låter hela naturen delta i lovsången. Psalmen används i Judisk tradition vid Rosh Hashana (nyåret) och i kristen tillbedjan som skapelselovsång. 1. Guds storhet i skapelsen (vers 1–9). 2. Guds försyn i naturen och djurlivet (vers 10–23). 3. Människan och havet – Guds godhet (vers 24–30). 4. Lovsång och vördnad inför Skaparen (vers 31–35).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 105 (*)

1 En uppmaning att prisa Gud och söka Hans verk. 7 Berättelsen om Guds försyn över Abraham, 16 över Josef, 23 över Jakob i Egypten, 26 över Mose som befriade Israeliterna, 37 över Israeliterna som fördes ut ur Egypten, närdes i vildmarken och planterades i Kanaans land.

Ps 105:1 O GIV tack till HERREN; åkalla hans namn: gör hans gärningar kända bland folken.

Ps 105:2 Sjung till honom, sjung psalmer för honom: tala ni om alla hans underbara gärningar.

Ps 105:3 Förhärliga hans heliga namn, låt hjärtat hos dem som söker Herren fröjdas.

Ps 105:4 Sök HERREN, och hans styrka: sök hans ansikte ständigt.

Ps 105:5 Kom ihåg hans underbara verk som han har gjort; hans under, och domarna från hans mun;

Ps 105:6 O ni säd av Abraham hans tjänare, ni Jakobs barn hans utvalda.

Ps 105:7 Han är HERREN vår Gud: hans domar är i hela jorden.

Ps 105:8 Han har kommit ihåg hans förbund för evigt, det ord som han befallde till tusen generationer.

Ps 105:9 Det förbund som han gjorde med Abraham, och hans ed till Isak;

Ps 105:10 Och bekräftade detsamma till Jakob för en lag, och till Israel för ett evigt förbund:

Ps 105:11 Och sade, Till dig skall jag giva Kanaans land, din arvedel:

Ps 105:12 När de var bara ett fåtal män till antalet; ja, mycket få, och främlingar i den.

Ps 105:13 Och de vandrade från en nation till en annan, från ett rike till ett annat folk;

Ps 105:14 Han tillät ingen man att göra dem orätt: ja, han tillrättavisade kungar för deras skull;

Ps 105:15 Och sade, Rör inte mina smorda, och gör mina profeter ingen skada.

Ps 105:16 Dessutom utlyste han en hungersnöd över landet: och bröt sönder hela brödets stav.*

Ps 105:17 Han sände en man framför dem, nämligen Josef, som hade sålts som en tjänare:

Ps 105:18 Vars fötter de skadade med bojor: han lades i järn:

Ps 105:19 Intill den tid då hans ord kom: HERRENS ord prövade honom.

Ps 105:20 Kungen sände och löste honom; ja folkens härskare, och lät honom gå fri.

Ps 105:21 Han gjorde honom till herre över sitt hus, och till härskare över all hans egendom:

Ps 105:22 För att binda hans prinsar efter hans behag; och för att lära hans senatorer vishet.

Ps 105:23 Också Israel kom in i Egypten; och Jakob bodde som främling i Hams land.

Ps 105:24 Och han förökade sitt folk mycket; och gjorde dem starkare än deras fiender.

Ps 105:25 Han vände deras hjärta till att hata hans folk, till att listigt handla mot hans tjänare.

Ps 105:26 Han sände Mose sin tjänare, och Aron som han hade utvalt.

Ps 105:27 De visade hans tecken ibland dem, och under i Hams land.

Ps 105:28 Han sände mörker, och gjorde det mörkt; och de gjorde inte uppror mot hans ord.

Ps 105:29 Han förvandlade deras vatten till blod, och dräpte deras fiskar.

Ps 105:30 Deras land frambragte grodor i mängd, ända in i deras kungars kamrar.

Ps 105:31 Han talade, och där kom olika slags flugor, och löss i hela deras ytterland.*

Ps 105:32 Han gav dem hagel i stället för regn, och eldslågor i deras land.

Ps 105:33 Han slog också deras vinrankor och deras fikonträd; och bröt träden i deras ytterland. *

Ps 105:34 Han talade, och gräshopporna kom, och larver, och det utan antal,

Ps 105:35 Och de åt upp alla örter i deras land, och slukade frukten av deras mark.

Ps 105:36 Han slog också allt förstfött i deras land, det främsta av all deras kraft.

Ps 105:37 Han förde också ut dem med silver och guld, och det fanns ingen svag person bland deras stammar.

Ps 105:38 Egypten gladde sig vid deras uttåg: för fruktan för dem hade fallit på dem.

Ps 105:39 Han bredde ut ett moln till ett täcke; och eld till att ge ljus om natten.

Ps 105:40 Folket frågade, och han förde vaktlar, och mättade dem med himmelens bröd.

Ps 105:41 Han öppnade klippan, och vattnet flödade ut; det rann genom torra platser som en flod.

Ps 105:42 Ty han kom ihåg sitt heliga löfte, och Abraham sin tjänare.

Ps 105:43 Och han förde ut sitt folk med glädje, och sina utvalda med fröjd:

Ps 105:44 Och han gav dem hedningarnas land: och de ärvde folkets arbete;

Ps 105:45 Att de må iaktta hans stadgar, och hålla hans lagar. Prisa ni HERREN.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 105

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 16 [*Notering: ”Brödets stav” är en gammal bild för det som uppehåller livet – daglig föda. Att Gud bröt ”brödets stav” betyder att han lät hungersnöd drabba landet. Jfr 3 Mos 26:26; Hes 4:16.]

v. 31, 33 [*Notering: Ytterland = perifert område som kan vara trakt, gräns eller kust. Jfr Josua 18:5–7. Ytterlanden används i plural där KJV:s Coasts syftar på flera regioner. Jfr 5 Mos 19:3.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 105

[*Notering: Psalm 105 är en historisk lovpsalm som prisar Gud för hans trofasthet mot sitt förbund med Abraham och hans under i Israels historia, från patriarkerna till uttåget ur Egypten och intåget i Kanaans land. Där Psalm 104 firar Guds skapelse, firar Psalm 105 Guds frälsande gärningar i historien, särskilt hans verk för att fullborda sitt löfte till sitt utvalda folk. Psalmen berättar inte Israels historia ur folkets perspektiv (som Psalm 106), utan ur Guds – med fokus på hans löften, gärningar och trofasthet. Används i Judiska gudstjänster vid högtider, t.ex. Pesach (Förbigången/den Judiska påsken), för att minnas Guds under i uttåget. 1. Uppmaning till tacksamhet och lov (vers 1–6). 2. Guds eviga förbund med Abraham (vers 7–12). 3. Guds beskydd i patriarkernas tid (vers 13–22). 4. Uttåget ur Egypten (vers 23–38). 5. In i löfteslandet – Guds godhet mot sitt folk (vers 39–45).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 106 (*)

1 Psalmsångaren uppmanar att prisa Gud. 4 Han ber om syndernas förlåtelse, som Gud gjorde med fäderna. 7 Berättelsen om folkets uppror, och Guds barmhärtighet. 47 Han avslutar med bön och pris.

Ps 106:1 PRISA ni HERREN. O tacka HERREN; ty han är god: ty hans barmhärtighet varar evinnerligen.

Ps 106:2 Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar? vem kan visa all hans lov?

Ps 106:3 Välsignade är de som bevarar dom, och han som alltid gör rättfärdighet.

Ps 106:4 Kom ihåg mig, O HERRE, med den ynnest du visar mot ditt folk: O besök mig med din frälsning;

Ps 106:5 Så att jag må se dina utvaldas goda, så att jag må glädja mig över din nations fröjd, så att jag må berömma mig med din arvedel.

Ps 106:6 Vi har syndat med våra fäder, vi har begått missgärning, vi har handlat ont.

Ps 106:7 Våra fäder förstod inte dina under i Egypten; de mindes inte din barmhärtighets rikedom; utan provocerade honom vid havet, ja vid Röda havet.

Ps 106:8 Icke desto mindre frälste han dem för hans namns skull, för att han skulle göra hans makts kraft känd.

Ps 106:9 Han tillrättavisade också Röda havet, och det torkade ut: så han ledde dem genom djupet, såsom genom vildmarken.

Ps 106:10 Och han frälste dem ur hans hand som hatade dem, och återlöste dem ur fiendens hand.

Ps 106:11 Och vattnen övertäckte deras fiender: inte en enda av dem blev kvar.

Ps 106:12 Då trodde de hans ord; de sjöng hans lov.

Ps 106:13 Men de glömde snart hans verk; de väntade inte på hans råd:

Ps 106:14 Men de hängav sig åt stark begärelse i vildmarken, och frestade Gud i öknen.

Ps 106:15 Och han gav dem deras begär; men sände tärande tomhet i deras själ.*

Ps 106:16 De avundades också Mose i lägret, och Aron HERRENS helige.

Ps 106:17 Jorden öppnade sig och uppslukade Datan, och övertäckte Abirams sällskap.

Ps 106:18 Och en eld tändes i deras sällskap; lågan förtärde de onda.

Ps 106:19 De gjorde en kalv i Horeb, och tillbad det gjutna belätet.

Ps 106:20 Så bytte de bort deras härlighet mot likheten av en oxe som äter gräs.

Ps 106:21 De glömde Gud deras frälsare, som hade gjort stora ting i Egypten;

Ps 106:22 Underbara verk i Hams land, och fruktansvärda ting vid Röda havet.

Ps 106:23 Därför sade han att han skulle förgöra dem, hade icke Moses hans utvalde stått i gapet inför honom, för att vända bort hans vrede, så att han icke skulle fördärva dem.*

Ps 106:24 Ja, de föraktade det ljuvliga landet, de trodde icke på hans ord:

Ps 106:25 Utan knorrade i deras tält, och hörde icke HERRENS röst.

Ps 106:26 Därför lyfte han upp hans hand mot dem, för att slå dem ned i vildmarken:

Ps 106:27 Att slå ned deras säd bland nationerna, och att sprida ut dem i länderna.

Ps 106:28 De fogade sig också till Baal-peor, och åt de dödas offer.

Ps 106:29 Så provocerade de honom till ilska med deras påfund: och pesten bröt ut bland dem.

Ps 106:30 Då stod Pinehas upp och utförde dom: och så blev pesten avstannad.*

Ps 106:31 Och det räknades honom till rättfärdighet för alla generationer för evigt.

Ps 106:32 De förtörnade också honom vid trätans vatten, så att det gick illa för Moses för deras skull: *

Ps 106:33 Ty de retade hans ande, så att han talade oförsiktigt med hans läppar.

Ps 106:34 De förgjorde icke nationerna, såsom HERREN hade befallt dem:

Ps 106:35 Utan blandade sig med hedningarna, och lärde deras gärningar.

Ps 106:36 Och de tjänade deras avgudar: vilka blev dem till en snara.

Ps 106:37 Ja, de offrade deras söner och deras döttrar åt djävlarna,

Ps 106:38 Och de utgöt oskyldigt blod, till och med deras söners och deras döttrars blod, som de offrade till Kanaans avgudar: och landet blev förorenat av blod.

Ps 106:39 Så blev de besudlade av deras egna gärningar, och bedrev otukt med deras egna påfund.

Ps 106:40 Därför upptändes HERRENS vrede mot hans folk, så till den grad att han avskydde sitt eget arv.

Ps 106:41 Och han gav dem i hedningars hand; och de som hatade dem rådde över dem.

Ps 106:42 Deras fiender förtryckte dem, och de blev kuvade under deras hand.

Ps 106:43 Många gånger befriade han dem; men de trotsade honom med deras råd, och blev förnedrade genom deras missgärning.

Ps 106:44 Icke desto mindre såg han till deras betryck, när han hörde deras rop:

Ps 106:45 Och han kom ihåg sitt förbund med dem, och omvände sig efter sin barmhärtighets myckenhet.

Ps 106:46 Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade tagit dem till fånga.

Ps 106:47 Fräls oss, HERRE vår Gud, och församla oss från bland hedningarna, för att vi må tacka ditt heliga namn, och triumfera i din lovprisning.

Ps 106:48 Välsignad vare HERREN Israels Gud från evighet till evighet: och låt allt folket säga: Amen. Prisa ni HERREN.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 106

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 15 [*Notering: KJV: ”Leanness” betyder andlig tomhet. Gud gav dem deras begär, men sände själens utarmning. Jfr 4 Mos 11; Jes 10:16.]

v. 23 [*Notering: Att ”stå i gapet” (KJV. ”breach”) är en bild från strid, där en mur har brutits ned och fienden kan storma in. Moses trädde fram som medlare mellan Gud och folket, och förhindrade genom sin förbön att Guds vrede förgjorde dem. Jfr 2 Mos 32:11–14; Hes 22:30.]

v. 30 [*Notering: Vers 30-31.Pinehas handling syftar på händelsen i 4 Mosebok 25, där han med nitälskan dödade en Israelitisk man och en Midjanitisk kvinna som begick hor framför helgedomen. Genom denna handling stoppade han pesten som drabbat folket efter deras synd med Baal-peor. Gud räknade detta som rättfärdighet åt Pinehas för evigt, vilket speglar ett Bibliskt mönster: lydnad och nitälskan för Guds helighet leder till välsignelse. Jfr 4 Mos 25:6–13; Mal 2:4–6.]

v. 32 [*Notering: Trätans vatten” (”Waters of strife”) syftar på händelsen i 4 Mosebok 20:1–13, där folket klagade över brist på vatten, och Mose slog klippan i vrede i stället för att tala till den som Gud befallt. Platsen fick namnet Meriba (hebr. Merivah, från rîb = strid, tvist). Mose förlorade därmed rätten att föra folket in i löfteslandet. Jfr 5 Mos 32:51; Ps 95:8.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 106

[*Notering: Psalm 106 är en bekännelsepsalm och en nationell bön om förlåtelse, som svarar på Psalm 105:s tacksamhet för Guds trofasthet. Här är fokus omvänt: istället för att berömma Guds gärningar genom historien (Psalm 105), så bekänner folket sin synd genom samma historia. Det är en reflektion över folkets otrohet, som kontrasteras mot Guds ständiga nåd och långmodighet. 1. Inledning – en bön om frälsning (vers 1–5). 2. Folkets synd i öknen (vers 6–33). 3. Synd i löfteslandet (vers 34–39). 4. Guds vrede och förbarmande (vers 40–46). 5. Avslutande bön och lovprisning (vers 47–48).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 107 (*)

1 Psalmsångaren uppmanar de återlösta, att i prisandet av Gud beakta Hans mångsidiga försyn. 4 Över resenärer, 10 över fångar, 17 över sjuka, 23 över sjömän, 33 och i olika livsomständigheter.

Ps 107:1 O TACKA HERREN, ty han är god: ty hans barmhärtighet varar evinnerligen.

Ps 107:2 Låt HERRENS återlösta säga så, vilka han har återlöst från fiendens hand;

Ps 107:3 Och fört samman ut ur länderna, från öster, och från väster, från norr, och från söder.

Ps 107:4 De vandrade i vildmarken på öde väg; de fann ingen stad att bo i.

Ps 107:5 Hungriga och törstiga, deras själ försmäktade i dem.

Ps 107:6 Då ropade de till HERREN i deras nöd, och han befriade dem ur deras trångmål.

Ps 107:7 Och han ledde dem på en rak väg, så att de kunde gå till en stad att bo i.

Ps 107:8 Åh att människor ville prisa HERREN för hans godhet, och för hans underbara verk mot människors barn!

Ps 107:9 Ty han mättar den längtande själen, och fyller den hungriga själen med godhet.

Ps 107:10 Sådana som sitter i mörker och i dödens skugga, är bundna i lidande och järn;

Ps 107:11 Eftersom de hade varit upproriska mot Guds ord, och föraktat den Högstes råd:

Ps 107:12 Därför ödmjukade han deras hjärta med möda; de föll ner, och det fanns ingen som kunde hjälpa.

Ps 107:13 Då ropade de till HERREN i deras nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.

Ps 107:14 Han förde dem ut ur mörkret och dödens skugga, och bröt sönder deras bojor.

Ps 107:15 Åh att människor ville prisa HERREN för hans godhet, och för hans underbara verk mot människors barn!

Ps 107:16 Ty han har brutit kopparportarna, och huggit sönder järnbommarna.

Ps 107:17 Dårar för deras överträdelses skull, och för deras missgärningar, är de drabbade.

Ps 107:18 Deras själ avskydde all slags kött; och de närmade sig dödens portar.

Ps 107:19 Då ropade de till HERREN i deras nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.

Ps 107:20 Han sände hans ord, och helade dem, och befriade dem från deras förstörelse.

Ps 107:21 Åh, att människor ville prisa HERREN för hans godhet, och för hans underbara verk med människors barn!

Ps 107:22 Och låt dem offra tacksägelseoffer, och med fröjd kungöra hans gärningar.

Ps 107:23 De som går ner till havet i skepp, som bedriver handel på stora vatten;

Ps 107:24 Dessa ser HERRENS verk, och hans under i djupet.

Ps 107:25 Ty han befaller, och stormvinden reser sig, som lyfter upp dess böljor.

Ps 107:26 De stiger upp till himmelen, de går ned igen till djupet: deras själ är upplöst på grund av nöd.

Ps 107:27 De raglar fram och tillbaka, och stapplar som en drucken man, och är vid deras sinnes slut.

Ps 107:28 Då ropar de till HERREN i deras nöd, och han för dem ut ur deras trångmål.

Ps 107:29 Han stillar stormen, så att dess vågor blir stilla.

Ps 107:30 Då gläder de sig över att de är tysta, och han för dem till den hamn de åstundade.

Ps 107:31 Åh, att människor ville prisa HERREN för hans godhet, och för hans underbara verk med människors barn!

Ps 107:32 Låt dem också upphöja honom i folkets församling, och prisa honom i de äldstes råd.

Ps 107:33 Han förvandlar floder till en vildmark, och vattenkällor till torr mark;

Ps 107:34 En fruktbar mark blir ofruktbar, för ondskan hos dem som bor däri.

Ps 107:35 Han förvandlar vildmarken till en vattenrik sjö, och torr mark till källsprång.

Ps 107:36 Och där låter han de hungriga bo, så att de må bereda en stad att bo i;

Ps 107:37 Och så fälten, och plantera vingårdar, vilka må bära rik frukt.

Ps 107:38 Han välsignar dem också, så att de förökas storligen; och inte låter deras boskap förminskas.

Ps 107:39 Åter, minskas de och sänks ned genom förtryck, lidande och sorg.

Ps 107:40 Han häller förakt över prinsar, och låter dem vandra i vildmarken, där det ingen väg finns.

Ps 107:41 Men han upphöjer den fattige ur betryck, och gör honom till en familj som en flock.

Ps 107:42 De rättfärdiga skall se det, och fröjdas: och all missgärning skall tillsluta hennes mun.*

Ps 107:43 Vem som än är vis, och ser till dessa ting, ja de skall förstå HERRENS kärleksfulla godhet.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 107

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 42 [*Notering: I KJV står det att ”all iniquity shall stop her mouth”, eftersom hebreiskans ord för missgärning (avon) är grammatiskt feminint. Bibeln personifierar ofta abstrakta begrepp som vishet, dårskap eller ondska. Här framställs ondskan som en kvinna vars mun tystas inför Guds rättvisa. Jfr Rom 3:19 – “att varje mun må bli stoppad, och hela världen må bli skyldig inför Gud.”]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 107

[*Notering: Psalm 107 är en tacksägelsepsalm som lyfter fram Guds räddning av människor ur olika nödsituationer. Den är det första kapitlet i den femte och sista boken av Psaltaren (Ps 107–150) och fungerar som en öppning till Guds lov i ljuset av frälsning och återupprättelse. Genom att upprepa mönstret nöd, rop, räddning och tacksamhet, demonstrerar psalmen att Gud hör de nödställda, oavsett orsak till deras situation. 1. Inledning: uppmaning till tacksamhet (vers 1–3). 2. Fyra exempel på Guds räddning (vers 4–32). 3. Guds omsorg i växlingar (vers 33–38). 4. Guds dom och hjälp i förvandling (vers 39–42). 5. Sammanfattning: vishet och förståelse (vers 43).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 108 (*)

1 David uppmuntrar sig själv att prisa Gud. 5 Han ber om Guds hjälp enligt Hans löfte. 11 Hans förtröstan på Guds hjälp.

¶ En Sång eller Psalm av David.

Ps 108:1 O GUD, mitt hjärta är fast; jag skall sjunga och lovprisa, ja med min härlighet.

Ps 108:2 Vakna, psaltare och harpa: jag vill själv vakna tidigt.*

Ps 108:3 Jag skall prisa dig, O HERRE, bland folket: och jag skall lovsjunga dig bland nationerna.

Ps 108:4 Ty din barmhärtighet är stor över himlarna: och din sanning når till molnen.

Ps 108:5 Upphöjd vare du, O Gud, över himlarna: och din härlighet över hela jorden;

Ps 108:6 På det att dina älskade må bli befriade: fräls med din högra hand, och svara mig.

Ps 108:7 Gud har talat i hans helighet; jag skall fröjdas, jag skall dela Sikem, och mätta ut Suckots dal.

Ps 108:8 Gilead är min; Manasse är min; Efraim är mitt huvuds styrka; Juda är min lagstiftare;

Ps 108:9 Moab är mitt tvättfat; över Edom skall jag kasta ut min sko; över Filisteen triumferar jag.

Ps 108:10 Vem skall föra mig till den befästa staden? vem skall leda mig till Edom?

Ps 108:11 Vill du inte, O Gud, som har förkastat oss? och vill du inte, O Gud, gå fram med våra härskaror?

Ps 108:12 Giv oss hjälp mot nöd: ty fåfäng är människors hjälp.

Ps 108:13 Genom Gud skall vi göra tappert: ty han är den som skall trampa ned våra fiender.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 108

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 2 [*Notering: Psaltare (psaltery): Ett äldre stränginstrument, ofta fyrkantigt eller trekantigt, spelat med fingrar eller plektrum. I GT förekommer det som ett särskilt lovsångsinstrument (jfr Ps 33:2; 81:2; 92:3).]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 108

[*Notering: Psalm 108 är en sammansatt lov- och bönpsalm, sammansatt av delar från två tidigare psalmer: Psalm 57:7–11 och Psalm 60:5–12. Denna sammanslagning ger psalmen en särskild karaktär – en personlig lovsång förenad med nationell bön om seger. Den visar hur Guds folk kan använda tidigare erfarenheter av Guds trofasthet som grund för nya rop om hjälp och förtröstan. 1. Lovsång och tillit till Gud (vers 1–5). 2. Bön om hjälp och seger (vers 6–13).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 109 (*)

1 David, som klagar över hans baktalande fiender, överlämnar dem till förbannelse, under Judas persons gestalt. 16 Han visar deras synd. 21 Klagande över hans eget elände, ber han om hjälp. 29 Han lovar tacksamhet.

¶ Till den främste Musikern, En Psalm av David.

Ps 109:1 VAR icke tyst, O min lovsångs Gud;

Ps 109:2 Ty munnen av de onda och munnen av de svekfulla är öppna mot mig: de har talat mot mig med en lögnaktig tunga.

Ps 109:3 De har också omgivit mig med hatets ord: och stred mot mig utan orsak.

Ps 109:4 För min kärleks skull är de mina motståndare: men jag ger mig själv åt bön.

Ps 109:5 De har vedergällt mig ont för gott, och hat för min kärlek.

Ps 109:6 Sätt du en ond man över honom: och låt Satan stå vid hans högra hand.

Ps 109:7 När han skall dömas, låt honom befinnas skyldig: och låt hans bön bli till synd.

Ps 109:8 Låt hans dagar bli få; och låt en annan ta hans ämbete.

Ps 109:9 Låt hans barn bli faderlösa, och hans hustru en änka.

Ps 109:10 Låt hans barn alltid vara kringirrande, och tigga: låt dem också söka deras bröd ur ödelagda ställen.*

Ps 109:11 Låt utpressaren gripa allt han äger; och låt främlingar plundra frukten av hans arbete.

Ps 109:12 Låt det ej finnas någon som visar honom barmhärtighet: och ingen som förbarmar sig över hans faderlösa barn.

Ps 109:13 Låt hans efterkommande bli utrotade; och i den följande generationen låt deras namn bli utplånade.

Ps 109:14 Låt missgärningen av hans fäder bli ihågkommen inför HERREN; och låt ej hans moders synd bli utplånad.

Ps 109:15 Låt dem vara inför HERREN beständigt, så att han må avskära minnet av dem från jorden.

Ps 109:16 Eftersom han inte kom ihåg att visa barmhärtighet, utan förföljde den fattige och behövande mannen, ja till och med för att döda den som var förkrossad i hjärtat.

Ps 109:17 Såsom han älskade förbannelse, så låt den komma över honom: och eftersom han inte fann behag i välsignelse, så låt den vara långt ifrån honom.

Ps 109:18 Såsom han klädde sig med förbannelse likt sin klädnad, så låt den komma in i hans inre såsom vatten, och såsom olja in i hans ben.*

Ps 109:19 Låt den vara för honom såsom den klädnad som täcker honom, och som det bälte varmed han är omgjord beständigt.

Ps 109:20 Låt detta vare mina motståndares lön från HERREN, och för dem som talar ont mot min själ.

Ps 109:21 Men handla du för mig, O GUD Herren, för ditt namns skull: ty din barmhärtighet är god, befria du mig.

Ps 109:22 Ty jag är fattig och behövande, och mitt hjärta är sårat inom mig.

Ps 109:23 Jag är borta såsom skuggan när den drar sig undan: jag drivs omkring såsom vandringsgräshoppan.

Ps 109:24 Mina knän är försvagade genom fasta, och mitt kött förtärs av magerhet.*

Ps 109:25 Jag blev också till smälek för dem: när de såg på mig skakade de på deras huvuden.

Ps 109:26 Hjälp mig, O HERRE min Gud: O fräls mig efter din barmhärtighet:

Ps 109:27 Så att de må veta att detta är din hand; att du, HERRE, har gjort det.

Ps 109:28 Låt dem förbanna, men välsigna du: när de reser sig, låt dem stå där med skam; men låt din tjänare glädjas.

Ps 109:29 Låt mina motståndare vara iklädda skam, och låt dem hölja sig med deras egen förvirring, såsom med en mantel.

Ps 109:30 Jag skall storligen prisa HERREN med min mun; ja, jag skall prisa honom mitt ibland skaran.

Ps 109:31 Ty han skall stå vid den fattiges högra sida, för att frälsa honom från dem som dömer hans själ.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 109

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 10 [*Notering: Hebr. meḥarvotêhem = ödelagda ställen, ruiner. Bild av extrem fattigdom där man söker mat i förstörda hemtrakter. Jfr Klag 5:9; Jes 51:19.]

v. 18 [*Notering: Ordet bowels i KJV återger här det hebreiska ordet qerev (קֶרֶב), som betyder inre delar – kroppens centrum, där man i forntida tänkande ansåg känslor, liv och själskraft hade sitt säte. I Bibeln används bowels både bokstavligt (inälvor) och bildligt (innersta väsen, djupa känslor). I Ps 109:18 är bilden fysisk: förbannelsen ska tränga in i hans innersta lika genomträngande som vatten in i kroppen och olja in i benen. Det uttrycker en fullständig och ofrånkomlig påverkan. Jfr Klag 1:20; Fil 1:8; 1 Joh 3:17.]

v. 24 [*Notering: KJV ”Faileth of fatness”. Hebreiskans uttryck betyder ordagrant mitt kött sviker av fett, där fett symboliserar hälsa, styrka och välmående. I äldre språkbruk stod fett för kroppslig fyllighet och livskraft. Att köttet sviker ”av fett” innebär att all näring och kraft är borta – kroppen har blivit mager och utmärglad. I sammanhanget är orsaken sorg och långvarig fasta (jfr v. 24a), vilket gör att psalmistens fysiska krafter förtvinat. Jfr Ps 22:29; Jes 17:4.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 109

[*Notering: Psalm 109 är en av de starkaste imprecatory psalms – förbannelsespsalmer – i hela Psaltaren. Den är både personlig och profetisk: David ropar till Gud om rättvisa mot falska och grymma fiender, och vissa delar har en messiansk dimension som Nya Testamentet knyter till Judas Iskariot (Apg 1:20). Psalmen är präglad av intensiva kontraster: fiendernas lögn och hat mot psalmistens bön och beroende av Guds barmhärtighet. – 1. Rop om Guds ingripande (v. 1–5). 2. Förbannelsen över fienden (v. 6–20). 3. Bön om räddning och rättfärdig upprättelse (v. 21–31).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 110 (*)

1 Riket, 4 Prästadömet, 5 Erövringen, 7 Och Kristus lidande.

¶ En Psalm av David.

Ps 110:1 HERREN sade till min Herre, Sitt du vid min högra hand, till dess jag har lagt dina fiender som en fotpall för dina fötter.

Ps 110:2 HERREN skall sända din styrkas stav ut från Sion: härska mitt ibland dina fiender.

Ps 110:3 Ditt folk skall villigt frambära sig på din makts dag, i helighetens skönhet ur morgonrodnadens sköte: du har din ungdoms dagg.

Ps 110:4 HERREN har svurit, och skall icke ångra det, Du är en präst för evigt efter Melkisedeks ordning.*

Ps 110:5 Herren vid din högra hand skall slå igenom kungar på hans vredes dag.

Ps 110:6 Han skall döma bland hedningarna, han skall fylla platserna med döda kroppar; han skall såra huvudena över många länder.

Ps 110:7 Han skall dricka ur bäcken på vägen: därför skall han lyfta upp huvudet.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 110

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 4 [*Notering: Uttrycket i KJV;”after the order of Melchizedek” betyder ”efter Melkisedeks ordning” och syftar på ett särskilt prästadöme som inte är av det Levitiska (Arons) slaget. Melkisedek var både kung i Salem och präst åt Gud den Högste (1 Mos 14:18–20), och hans namn betyder ”rättfärdighetens kung”. Han är unik i Skriften eftersom han förenar kungligt och prästerligt ämbete. I Ps 110:4 är detta en profetia om Messias: han ska vara präst för evigt enligt samma typ av prästämbete som Melkisedek – evigt, direkt instiftat av Gud, och förenat med kungamakt. Nya Testamentet (Heb 5–7) förklarar att Jesus Kristus uppfyller detta, inte genom Levitisk härkomst, utan genom Guds ed och en oförgänglig kraft. Jfr 1 Mos 14:18–20; Heb 5:6; Heb 7:1–28.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 110

[*Notering: Psalm 110 är en kort men teologiskt mycket djup och profetisk psalm, tillskriven David. Den hör till de mest citerade Gamla Testamentliga texterna i Nya Testamentet och är en nyckel till förståelsen av Messias som både Kung och Präst. – Psalmen inleds med en direkt uppenbarelse från Gud till ”min Herre”, vilket Jesus själv pekar på som en hänvisning till Messias (Matt 22:41–46). Den är både kunglig och prästerlig, och för samman två ämbeten som normalt var åtskilda i Israel. Den citeras eller anspelas på minst 25 gånger i NT, främst i Hebreerbrevet, Apostlagärningarna och Evangelierna.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 111 (*)

1 Psalmsångaren, genom sitt exempel, uppmanar andra att prisa Gud för Hans härliga, 5 och nådiga verk. 10 Guds fruktan föder sann visdom.

Ps 111:1 PRISA ni HERREN. Jag skall prisa HERREN av allt mitt hjärta, i de rättsinnigas rådslag och i församlingen. *

Ps 111:2 HERRENS verk är stora, sökta av alla som har behag i dem.

Ps 111:3 Hans verk är ärorikt och majestätiskt: och hans rättfärdighet varar för evigt.

Ps 111:4 Han har gjort hans underbara verk till åminnelse: HERREN är nådig och full av medlidande.

Ps 111:5 Han har givit föda åt dem som fruktar honom: han skall alltid minnas sitt förbund.

Ps 111:6 Han har visat sitt folk kraften i sina verk, så att han må ge dem hedningarnas arv.

Ps 111:7 Hans händers verk är sanning och dom; alla hans bud är säkra.

Ps 111:8 De står fast för evigt och alltid, och är gjorda i sanning och uppriktighet.

Ps 111:9 Han har sänt förlossning till sitt folk; han har befallt sitt förbund för evigt: heligt och vördnadsvärt är hans namn.

Ps 111:10 Fruktan för HERREN är vishetens begynnelse: en god förståelse har alla som gör hans bud: hans lovprisning varar för evigt.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 111

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 1 [*Språknot: Psalm 111:1 använder två olika hebreiska ord för samlingar. “Rådslag” återger סוֹד (sôḏ), som betyder förtrolig krets, innerligt rådslag, de rättsinnigas samfund; nej inte som ett organ eller beslutande samling; ordet beskriver en innersta gemenskap av dem som fruktar Herren – ett heligt rådslag eller förtroligt sällskap (jfr Ps 89:7; Jer 23:18). Ordet “Församlingen” återger עֵדָה (‘êdāh), den breda folkförsamlingen, den offentliga menigheten eller den samlade skaran (jfr 2 Mos 12:3; 4 Mos 14:5). KJV bevarar denna distinktion genom att översätta sôḏ med “assembly” och ‘êdāh med “congregation”, och visar därmed skillnaden mellan den rättsinnigas förtroliga krets och den större gudstjänstförsamlingen. SKJVB följer denna nyans genom uttrycken rådslag och församlingen, en nyansskillnad som moderna översättningar ofta suddar ut.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 111

[*Notering: Psalm 111 är en lovpsalm och trosbekännelse om Guds gärningar, hans förbund och hans eviga rättfärdighet. Den är uppbyggd som en akrostisk dikt på hebreiska, där varje rad börjar med en ny bokstav i alfabetet. Detta ger psalmen en pedagogisk och liturgisk karaktär, lämplig för undervisning och gudstjänstbruk. – 1. Vers 1 – Personlig lovprisning i gemenskap. 2. Vers 2–6 – Guds stora och mäktiga gärningar. 3. Vers 7–9 – Guds trofasthet i lag och frälsning. 4. Vers 10 – Vishetens början. Gudsfruktan är begynnelsen till vishet. De som följer hans bud har gott förstånd. Lovprisningen till Herren är evig.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 112 (*)

1 Gudsfruktan har löftena om detta liv, 4 och om det kommande livet. 10 De gudfruktigas framgång skall vara en plåga att se för den onde.

Ps 112:1 PRISA ni HERREN. Välsignad är den man som fruktar HERREN, som har stor glädje i hans bud.

Ps 112:2 Hans säd skall vara väldig på jorden: de rättsinnigas generation skall varda välsignat.

Ps 112:3 Rikedom och överflöd skall vara i hans hus, och hans rättfärdighet varar för evigt.

Ps 112:4 För de rättsinniga uppgår ljus i mörkret: han är nådig, och barmhärtig, och rättfärdig.

Ps 112:5 En god man visar nåd, och lånar ut: han skall styra sina angelägenheter med urskillning.

Ps 112:6 Sannerligen han skall aldrig vackla: de rättfärdiga skall vara i evig åminnelse.

Ps 112:7 Han skall inte frukta för onda budskap: hans hjärta är fast, förtröstande på HERREN.

Ps 112:8 Hans hjärta är stadgat, han skall inte frukta, till dess han ser på sina fiender det han önskar.

Ps 112:9 Han har utstrött, han har givit åt de fattiga; hans rättfärdighet varar för evigt; hans horn skall upphöjas i ära.

Ps 112:10 De onda skall se det, och bli sörjande; han skall gnissla med sina tänder, och tyna bort: de ondas begärelse skall förgås.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 112

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 112

[*Notering: Psalm 112 är en vishets- och lovpsalm som beskriver välsignelsen över den människa som fruktar Herren och gläds i hans bud. Den fungerar som en direkt motsvarighet till Psalm 111 – där 111 prisar Herren för hans verk och rättfärdighet, prisar 112 den människa som speglar Guds egenskaper genom tro och lydnad. – Även denna psalm är en hebreisk akrostik, vilket antyder ett pedagogiskt syfte: att undervisa om gudsfruktans välsignelser. Den knyter an till vishetstraditionen (jfr Ords 1:7; 9:10) och Saligprisningarna (Matt 5). – 1. Vers 1 – Inledning och huvudtema. 2. Vers 2–3 – Familje- och materiell välsignelse. 3. Vers 4–5 – Karaktärsbeskrivning. Ljus i mörker för den upprätte; han är nådig, barmhärtig och rättfärdig. Han visar generositet, lånar ut och styr sina angelägenheter med vishet. 4. Vers 6–8 – Trygghet och frimodighet. 5. Vers 9 – Generositetens välsignelse. Han ger åt de fattiga och får ära – symboliserat av ”hornet” som höjs. Hans rättfärdighet varar för evigt. 6. Vers 10 – Kontrast till den onde. Den onde ser den rättfärdiges välsignelse och fylls av vrede och förtvivlan. Hans begär och planer går under.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 113 (*)

1 En uppmaning att prisa Gud för Hans excellens, 6 för Hans barmhärtighet.

Ps 113:1 PRISA ni HERREN. Prisa, O ni HERRENS tjänare, prisa HERRENS namn.

Ps 113:2 Välsignat vare HERRENS namn från nu och till evig tid.

Ps 113:3 Från solens uppgång till dess nedgång är HERRENS namn att prisas.

Ps 113:4 HERREN är högt över alla nationer, och hans härlighet över himlarna.

Ps 113:5 Vem är såsom HERREN vår Gud, som bor i höjden,

Ps 113:6 Som ödmjukar sig för att se på det som är i himmelen, och på jorden!

Ps 113:7 Han reser upp den fattige ur stoftet, och lyfter den behövande ur dynghögen;

Ps 113:8 För att sätta honom med prinsar, ja med prinsarna av hans folk.

Ps 113:9 Han låter den ofruktsamma kvinnan bo i huset och vara en glädjefull moder till barn. Prisa ni HERREN.*

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 113

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 9 [*Notering: KJV: "To keep house" = att ha ett hem och sköta hushållet, välsignelsen att bli husfru och mor. Bild av Guds upprättelse. Jfr 1 Sam 2:21; 1 Mos 21:6–7.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 113

[*Notering: Psalm 113 inleder den grupp psalmer (Ps 113–118) som kallas Egyptiska Hallel som betyder ”lovprisning” (från hebreiska הַלֵּל hallel = prisa). Denna samling kallas Egyptiska eftersom den knyter lovprisningen till Guds frälsningsgärning vid uttåget ur Egypten (Ps 114). Dessa sjöngs vid Judiska högtider, särskilt vid Förbigången (Pesach), och även vid pingst (Shavuot) och lövhyddohögtiden (Sukkot). Psalm 113 är en kort men mäktig hyllning till HERRENS storhet och nåd, som sträcker sig från himlens höjd till den fattiges och ofruktsamma kvinnans situation. – 1. Vers 1–3 – Universell och evig lovprisning. Inleds med tre uppmaningar att prisa HERREN. Guds namn ska välsignas ”från nu och till evig tid” och prisas från öster till väster (”från solens uppgång till dess nedgång”). 2. Vers 4–6 – Guds upphöjdhet och ödmjukhet. HERREN är högre än alla nationer och hans härlighet över himlarna. Samtidigt ödmjukar han sig för att se till det som sker i himmelen och på jorden – en paradox av majestät och närhet. 3. Vers 7–9 – Guds omsorg för de ringa och föraktade. Han reser upp den fattige ur stoftet och lyfter den behövande ur dynghögen. Han ger dem hedersplats bland prinsar. Han låter den ofruktsamma kvinnan få ett hem och bli en glädjefull moder till barn.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 114 (*)

En uppmaning genom exemplet av de stumma skapelserna, att frukta Gud i Hans Kyrka.

Ps 114:1 NÄR Israel drog ut ur Egypten, Jakobs hus från ett folk av främmande språk;*

Ps 114:2 Blev Juda hans helgedom, och Israel hans herradöme.

Ps 114:3 Havet såg det, och flydde: Jordan vände tillbaka.

Ps 114:4 Bergen hoppade såsom baggar, och de små kullarna såsom lamm.*

Ps 114:5 Vad plågade dig, O du hav, att du flydde? du Jordan, att du drevs tillbaka?

Ps 114:6 Ni berg, att ni hoppade såsom baggar; och ni små kullar, såsom lamm?

Ps 114:7 Darra, du jord, inför Herrens ansikte, inför Jakobs Guds ansikte;

Ps 114:8 Som förvandlade klippan till en vattenpöl, flintan till en vattenkälla.*

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 114

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 1 [*Notering: Ett folk av främmande språk.Uttrycket beskriver Egypten som ett land vars språk och kultur var främmande för Israels folk. Hebreiskans ʿam loʾēz (עַם לֹעֵז) betyder bokstavligen ”folk som talar ett annat tungomål”. Det markerar inte bara språklig skillnad utan också religiös och kulturell främlingskap – Egypten stod för avguderi och förtryck, i kontrast till Guds heliga folk. Jfr Ps 81:5; Jer 5:15.]

v. 4 [*Notering: Hebreisk poesi används ofta djurmetaforer för att beskriva naturens reaktion på Guds närvaro. Här liknas bergen vid baggar och små kullar vid lamm som hoppar och rör sig livligt. Bilden kan syfta på Sinai bergs skakning vid laggivningen (2 Mos 19:18; Ps 68:8), men även på en allmän poetisk personifiering av naturen som gläder sig eller darrar inför Gud.]

v. 8 [*Notering: Syftar på händelser då Herren gav sitt folk vatten ur klippan i öknen (2 Mos 17:6; 4 Mos 20:11). Klippan och flintan står för det mest hårda och otillgängliga, men inför Guds makt blev de källor av liv. Detta är både en historisk händelse och en symbol för Guds förmåga att ge liv i andlig ödemark.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 114

[*Notering: Psalm 114 är en poetisk och koncentrerad återgivning av uttåget ur Egypten och Guds mäktiga gärningar vid Röda havet och Jordanfloden. Den är en av de mest bildrika och dramatiska psalmerna i Hallel och används för att framkalla tacksamhet och vördnad inför Guds frälsning och makt. – Psalmen syftar på uttåget ur Egypten (2 Mos 12–14) och intåget i Kanaan (Jos 3–4). 1. Vers 1–2 – Guds folk och hans närvaro. 2. Vers 3–4 – Naturens gensvar på Guds makt. 3. Vers 5–6 – Retoriska frågor. 4. Vers 7–8 – Guds närvaro och under.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 115 (*)

1 Eftersom Gud är verkligt härlig, 4 och avgudar är fåfänga, 9 uppmanar Han till förtröstan på Gud. 12 Gud ska välsignas för sina välsignelser.

Ps 115:1 ICKE åt oss, O HERRE, icke åt oss, utan åt ditt namn giv ära, för din nåds, och din sannings skull.

Ps 115:2 Varför skall hedningarna säga, Var är nu deras Gud?

Ps 115:3 Men vår Gud är i himmelen: han har gjort allt vad han har behagat.

Ps 115:4 Deras avgudar är silver och guld, verk av människohänder.

Ps 115:5 De har mun, men tala icke: ögon har de, men de ser icke:

Ps 115:6 Öron har de, men höra icke: näsa har de, men de kan icke lukta:

Ps 115:7 Händer har de, men kan icke gripa: fötter har de, men gå kan de icke: ej heller talar de genom deras strupe.

Ps 115:8 Lika dem är de som gör dem; ja var och en som förtröstar på dem.

Ps 115:9 O Israel, förtrösta på HERREN: han är deras hjälp och deras sköld.

Ps 115:10 O Arons hus, förtrösta på HERREN: han är deras hjälp och deras sköld.

Ps 115:11 Ni som fruktar HERREN, förtrösta på HERREN: han är deras hjälp och deras sköld.

Ps 115:12 HERREN har tänkt på oss: han skall välsigna oss; han skall välsigna Israels hus; han skall välsigna Arons hus.

Ps 115:13 Han skall välsigna dem som fruktar HERREN, både små och stora.

Ps 115:14 HERREN skall föröka er mer och mer, både er och era barn.

Ps 115:15 Ni är välsignade av HERREN som har gjort himmel och jord.

Ps 115:16 Himmelen, ja himlarna, är HERRENS; men jorden har han givit åt människors barn.

Ps 115:17 De döda prisa icke HERREN, ej heller någon som går ned i tystnaden.

Ps 115:18 Men vi skall välsigna HERREN från nu och till evig tid. Prisa HERREN.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 115

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 115

[*Notering: Psalm 115 är en kollektiv lovsång och trosbekännelse som kontrasterar den levande Herren med livlösa avgudar. Den är nära förbunden med förbigångfirandets liturgi som en del av Egyptiska Hallel och följer temat från Psalm 114: Guds närvaro och kraft i kontrast till maktlösheten hos andra gudar. – 1. V. 1–3: Bekännelse om Guds ära och hans suveränitet. 2. V. 4–8: Avgudarnas tomhet och faran att bli som dem. 3. V. 9–15: Uppmaning till förtröstan och löfte om välsignelse. 4. V. 16–18: Skapelseperspektiv och kallelse till evig lovsång.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 116 (*)

1 Psalmsångaren bekänner hans kärlek och plikt till Gud för Hans befrielse. 12 Han studerar för att vara tacksam.

Ps 116:1 JAG ÄLSKAR HERREN, ty han har hört min röst och mina böner.

Ps 116:2 Eftersom han har böjt sitt öra till mig, därför skall jag åkalla honom så länge jag lever.

Ps 116:3 Dödssorgen omslöt mig, och helvetets smärtor griper tag i mig: Jag fann nöd och sorg.

Ps 116:4 Då åkallade jag HERRENS namn; O HERRE, jag ber dig, befria min själ.

Ps 116:5 Nådig är HERREN, och rättfärdig; ja, vår Gud är barmhärtig.

Ps 116:6 HERREN bevarar de enfaldiga: jag var nedböjd, och han hjälpte mig.

Ps 116:7 Vänd åter till din ro, O min själ; ty HERREN har gjort väl mot dig.

Ps 116:8 Ty du har befriat min själ från döden, mina ögon från tårar, och mina fötter från fall.

Ps 116:9 Jag skall vandra inför HERREN i de levandes land.

Ps 116:10 Jag trodde, därför talade jag: jag var storligen plågad:

Ps 116:11 Jag sade i min hast, Alla människor är lögnare.

Ps 116:12 Vad skall jag återgälda HERREN för alla hans välgärningar mot mig?

Ps 116:13 Jag skall taga frälsningens bägare, och åkalla HERRENS namn.

Ps 116:14 Jag skall infria mina löften till HERREN nu inför hela hans folk.

Ps 116:15 Dyrbar i HERRENS ögon är hans heligas död.

Ps 116:16 O HERRE, jag är sannerligen din tjänare; jag är din tjänare, och din tjänarinnas son: du har lossat mina bojor.

Ps 116:17 Jag skall offra dig tacksägelsens offer, och åkalla HERRENS namn.

Ps 116:18 Jag skall infria mina löften till HERREN nu inför hela hans folk,

Ps 116:19 I förgårdarna av HERRENS hus, mitt i dig, O Jerusalem. Prisa ni HERREN.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 116

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 116

[*Notering: Psalm 116 är en djupt personlig tacksägelsepsalm, troligen skriven efter en livshotande kris eller sjukdom. Den är en del av Egyptiska Hallel (Ps 113–118), som sjöngs vid förbigången, lövhyddohögtiden och pingsten. Den anknyter starkt till påsken och befrielsen från döden – något som gjorde den särskilt viktig vid Judiska högtider. Språket är intensivt och innerligt, och psalmen är uppbyggd kring erfarenheten av att Gud hört bön och räddat från död och förtvivlan. Den pendlar mellan berättelse (vad Gud gjort) och löften (vad psalmisten vill göra som gensvar). – 1. Personlig kärleksförklaring och tacksamhet (v. 1–2). 2. Nöd och bön (v. 3–4). 3. Guds ingripande och räddning (v. 5–6). 4. Själens vila och livets förnyelse (v. 7–9). 5. Tro under prövning (v. 10–11). 6. Löften om tacksamhet och lydnad (v. 12–14, 17–19). 7. Bekräftelse av Guds värdering av sitt folk (v. 15–16).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 117 (*)

En uppmaning att prisa Gud för Hans barmhärtighet och sanning.

Ps 117:1 O PRISA HERREN, alla ni nationer: prisa honom, alla ni folk.*

Ps 117:2 Ty hans nådiga godhet är väldig över oss: och HERRENS sanning varar i evighet. Prisa ni HERREN.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 117

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 1 [*Notering: Uttrycket omfattar hela mänskligheten utanför Israel. Hebreiska goyim (hedningar, nationer) och ’ummim (folk, stammar) används parallellt för att betona alla etniska och kulturella grupper. Här uppmanas de att prisa Herren för hans nåd och sanning. Versen citeras av Paulus i Rom 15:11 som bekräftelse på att evangeliet skulle nå Hedningarna och att de skulle förena sig med Israel i tillbedjan av Gud. Jfr Jes 42:6; 49:6; Upp 7:9–10.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 117

[*Notering: Psalm 117 är den kortaste psalmen – och den kortaste kapitlet – i hela Bibeln, men dess budskap är universellt och mäktigt; den förenar GT:s förbundstrohet med NT:s världsvida mission. Den är en del av Egyptiska Hallel (Ps 113–118) och sjöngs vid förbigången, pingsten och lövhyddohögtiden. – Trots sin korthet rymmer den hela frälsningshistorien i koncentrat: Guds ära, nåd och sanning gäller alla folk, inte bara Israel. Paulus citerar Ps 117:1 i Rom 15:11 som bevis för att GT förutsade Hedningarnas lovsång till Gud genom Kristus. Uppmaningen till alla folk speglar Missionsbefallningen (Matt 28:19). – 1. Inbjudan till alla folk att prisa Herren (v. 1). 2. Motivet: Guds nåd och sanning är evig (v. 2).]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 118 (*)

1 En uppmaning att prisa Gud för Hans barmhärtighet. 5 Psalmsångaren visar genom sin egen erfarenhet hur gott det är att förtrösta på Gud. 19 Under Psalmisten som en förebild uttrycks Kristus ankomst i sitt rike.

Ps 118:1 O GE tack åt HERREN; ty han är god: ty hans nåd varar i evighet.

Ps 118:2 Låt Israel nu säga, att hans nåd varar i evighet.

Ps 118:3 Låt nu Arons hus säga, att hans nåd varar i evighet.

Ps 118:4 Låt nu de som fruktar HERREN säga, att hans nåd varar i evighet.

Ps 118:5 Ur mitt trångmål åkallade jag HERREN: HERREN svarade mig, och ställde mig på rymlig plats.

Ps 118:6 HERREN är på min sida; jag skall icke frukta: vad kan människan göra mot mig?

Ps 118:7 HERREN är med mig bland dem som hjälper mig: därför skall jag se min önskan på dem som hatar mig.

Ps 118:8 Det är bättre att förtrösta på HERREN än att förlita sig på människor.

Ps 118:9 Det är bättre att förtrösta på HERREN än att förlita sig på prinsar.

Ps 118:10 Alla nationer omringade mig: men i HERRENS namn skall jag förgöra dem.

Ps 118:11 De omringade mig; ja, de omringade mig: men i HERRENS namn skall jag förgöra dem.

Ps 118:12 De omringade mig såsom bin; de släcktes såsom eld bland törnen: ty i HERRENS namn skall jag förgöra dem.

Ps 118:13 Du har stött mig hårt för att jag skulle falla: men HERREN hjälpte mig.

Ps 118:14 HERREN är min styrka och min sång, och har blivit min frälsning.

Ps 118:15 Glädjerop om frälsning är i de rättfärdigas tabernakel: HERRENS högra hand gör mäktiga ting.

Ps 118:16 HERRENS högra hand är upphöjd: HERRENS högra hand gör mäktiga ting.

Ps 118:17 Jag skall icke dö, utan leva, och kungöra HERRENS verk.

Ps 118:18 HERREN har tuktat mig hårt: men han har inte givit mig över åt döden.

Ps 118:19 Öppna för mig rättfärdighetens portar: jag skall gå in genom dem, och jag skall prisa HERREN:

Ps 118:20 Detta är HERRENS port; de rättfärdiga skall gå in genom den.

Ps 118:21 Jag skall prisa dig: ty du har hört mig, och har blivit min frälsning.

Ps 118:22 Stenen som byggarna förkastade har blivit hörnets huvudsten. *

Ps 118:23 Detta är HERRENS verk; det är underbart i våra ögon.

Ps 118:24 Detta är den dag som HERREN har gjort; vi skall fröjdas och vara glada i den.

Ps 118:25 Fräls nu, jag ber dig, O HERRE: O HERRE, jag ber dig, sänd nu välgång.*

Ps 118:26 Välsignad vare han som kommer i HERRENS namn: vi har välsignat dig ur HERRENS hus.*

Ps 118:27 Gud är HERREN, som har visat oss ljus: bind offret med rep, ja till alterets horn.

Ps 118:28 Du är min Gud, och jag skall prisa dig: du är min Gud, jag skall upphöja dig.

Ps 118:29 O giv tack till HERREN; ty han är god: ty hans nåd varar i evighet.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 118

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 22 Marginalnot 1:

Uttrycket ”hörnets huvudsten” betecknar den av Gud utvalda och upphöjda stenen, Messias, som människor förkastar men som Gud gör till grund och huvud i sitt rike. Skriften vittnar om detta i en obruten profetisk och apostolisk kedja.

Profetisk grund

Jesaja 28:16 – Herren lägger i Sion en prövad sten, en dyrbar hörnsten, en fast grund; den som tror skall icke fly.
Daniel 2:34–35 – Stenen som slår bildstoden utan människohand och blir till ett stort berg som uppfyller hela jorden; Guds rike som krossar alla andra riken.

Grundtext i Psaltaren

Psaltaren 118:22 – Stenen som byggarna förkastade har blivit hörnets huvudsten.

Kristus egen tillämpning

Matteusevangeliet 21:42
Markusevangeliet 12:10
Lukasevangeliet 20:17

Apostolisk förkunnelse

Apostlagärningarna 4:11 – “…som av er byggare blev föraktad, men som har blivit hörnets huvud.”

Apostolisk undervisning

Petrus första brev 2:7

Den sten som förkastas av byggarna är den som Gud själv lägger som grund (Jes 28), upphöjer till hörnets huvud (Ps 118), identifierar med Kristus (Evangelierna), förkunnar i apostlarnas vittnesbörd (Apg), och som slutligen blir ett rike som uppfyller hela jorden (Dan 2).

Människors förkastande upphäver inte Guds råd, utan fullbordar det.

[*Notering 2: "Stenen... hörnets huvudsten". Det grekiska ordet för ”head” är κεφαλή (kephalē). Många ”moderna” Biblar ignorerar det grekiska ordet för ”huvud” och lyder därför endast ”en hörnsten” men Jesus citerar Psalm 118:22 och ordet ”head” refererar till den centrala och viktiga positionen som huvudstenen har i en byggnad. I traditionella byggmetoder, särskilt i antika strukturer, var hörnstenen den första stenen som lades när byggnaden började resas. Den placerades vid byggnadens hörn, där två väggar möts. Eftersom huvudstenen var en referenspunkt för hela byggnaden, var den avgörande för att säkerställa att väggarna var raka och stabila. Om huvudstenen var felplacerad, skulle hela byggnaden bli ojämn och instabil. Därför var denna sten av avgörande betydelse för byggnadens struktur och hållbarhet. – Precis som huvudstenen är den centrala och mest stabila delen av en byggnad, är Kristus den stabila grunden för den kristna tron och församlingen. Han är den som förankrar och ger stabilitet till Guds rike. Utan Kristus som hörnets huvudsten skulle församlingen vara instabil och ofullständig. Han är den första och den sista (Upp 22:13), den som skapade allt och som fullbordade frälsningsarbetet genom sin död och uppståndelse. Se också: Markus 12:10; Lukas 20:17; Apostlagärningarna 4:11; 1 Petrus 2:7.]

v. 25 [*Notering: Uttrycket Save now återger hebreiskans Hoshia na (הוֹשִׁיעָה נָּא), en bön om omedelbar räddning: ”Fräls nu, jag ber dig.” I högtidsbruk, särskilt vid lövhyddohögtiden, ropades detta som en processionell bön om Guds ingripande.]

v. 26 [*Notering: Uttrycket var en välsignelse som uttalades över pilgrimer och särskilt över den som kom i Herrens auktoritet. I messiansk mening syftar det på den utlovade Kungen som kommer i Guds namn. I Nya Testamentet tillämpas det på Jesus Kristus vid intåget i Jerusalem (Matt 21:9; Joh 12:13), där folket ropade detta tillsammans med ”Hosianna”. Det uttrycker både erkännande av hans gudomliga sändning och hyllning av Honom som Frälsare.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 118

[*Notering: Psalm 118 avslutar Egyptiska Hallel (Ps 113–118) och var en central del i Israels högtidsfirande, särskilt under påskhögtiden (Pesach). Den bars fram i tempelliturgin, ofta antiphoniskt mellan präst och församling (so växelsång eller ett musikaliskt växelspel, där två eller flera grupper turas om att sjunga eller spela för varandra – som en dialog i ljud). Historiskt kan psalmen ha skrivits av eller för en kung (möjligen David) efter en seger, men dess språk och ställning i liturgin gör att den pekar framåt mot Messias. I Nya Testamentet citeras den upprepade gånger om Jesus Kristus (Matt 21:9, 42; Apg 4:11; 1 Pet 2:7). – 1. Tacksägelse (v. 1–4) – Gemensam bekännelse av Guds eviga nåd. 2. Personlig räddning (v. 5–18) – Vittnesbörd om Guds hjälp och seger. 3. Tempelprocession (v. 19–27) – Ingång, hörn huvudstenen, Hosianna. 4. Slutdoxologi (v. 28–29) – Tack och lovprisning.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 119 (*)

Denna Psalm innehåller olika böner, lovsånger och bekännelser av lydnad.

ALEPH.

Ps 119:1 VÄLSIGNADE är de obefläckade på vägen, som vandrar i HERRENS lag.

Ps 119:2 Välsignade är de som bevarar hans vittnesbörd, och som söker honom av hela hjärtat.

Ps 119:3 De gör heller ingen missgärning; de vandrar på hans vägar

Ps 119:4 Du har befallt oss att dina befallningar noggrant skall hållas.

Ps 119:5 O att mina vägar vore riktade att hålla dina stadgar!

Ps 119:6 Då skall jag icke komma på skam, när jag respekterar alla dina bud.

Ps 119:7 Jag skall prisa dig med uppriktigt hjärta, när jag lär mig dina rättfärdiga domar.

Ps 119:8 Jag skall hålla dina stadgar: O, övergiv mig inte helt och hållet.

BETH.

Ps 119:9 Hur skall en ung man rena sin väg? genom att ge akt på den enligt ditt ord.

Ps 119:10 Med hela mitt hjärta har jag sökt dig: O, låt mig inte vandra bort från dina bud.

Ps 119:11 Jag har gömt ditt ord i mitt hjärta, för att icke synda mot dig.

Ps 119:12 Välsignad vare du, O HERRE: lär mig dina stadgar.

Ps 119:13 Med mina läppar har jag kungjort alla domarna från din mun.

Ps 119:14 Jag har fröjdat mig över dina vittnesbörd, lika mycket som över all rikedom.

Ps 119:15 Jag skall meditera över dina befallningar, och ha respekt för dina vägar.

Ps 119:16 Jag skall glädjas i dina stadgar: jag skall icke förgäta ditt ord.

GIMEL.

Ps 119:17 Handla generöst med din tjänare, så att jag må leva, och hålla ditt ord.

Ps 119:18 Öppna du mina ögon, så att jag må skåda underbara ting ur din lag.

Ps 119:19 Jag är en främling på jorden: dölj icke dina bud från mig.

Ps 119:20 Min själ brister av åstundan som den har efter dina domar i alla tider.

Ps 119:21 Du har tillrättavisat de stolta som förbannade är, som avviker från dina bud.

Ps 119:22 Tag bort ifrån mig smälek och förakt; ty jag har hållit dina vittnesbörd.

Ps 119:23 Prinsar satt också och talade mot mig: men din tjänare mediterade i dina stadgar.

Ps 119:24 Dina vittnesbörd är också min fröjd och mina rådgivare.

DALETH.

Ps 119:25 Min själ håller sig fast vid stoftet: gör du mig levande efter ditt ord.

Ps 119:26 Jag har kungjort mina vägar, och du har hört mig: lär mig dina stadgar.

Ps 119:27 Låt mig förstå dina befallningars väg: så skall jag tala om dina underverk.

Ps 119:28 Min själ smälter av bedrövelse: styrk du mig efter ditt ord.

Ps 119:29 Ta bort från mig lögnens väg: och ge mig din lag i nåd.

Ps 119:30 Jag har utvalt sanningens väg: dina domar har jag ställt framför mig.

Ps 119:31 Jag håller mig fast vid dina vittnesbörd: O HERRE, låt mig icke komma på skam.

Ps 119:32 Jag skall löpa på dina buds väg, när du skall vidga mitt hjärta.

HE.

Ps 119:33 Lär mig, O HERRE, dina stadgars väg; och jag skall bevara den till slutet.

Ps 119:34 Ge mig förstånd, och jag skall hålla din lag; ja, jag skall iaktta den av allt mitt hjärta.

Ps 119:35 Led mig på dina buds stig; ty i den har jag min glädje.

Ps 119:36 Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och icke till girighet.

Ps 119:37 Vänd bort mina ögon från att se fåfänglighet; och gör du mig levande på din väg.

Ps 119:38 Upprätthåll ditt ord till din tjänare, som är hängiven din fruktan.

Ps 119:39 Vänd bort min smälek som jag fruktar: ty dina domar är goda.

Ps 119:40 Se, jag har åstundat dina befallningar: gör mig levande i din rättfärdighet.

VAU.

Ps 119:41 Låt din nåd också komma över mig, O HERRE, ja din frälsning efter ditt ord.

Ps 119:42 Så skall jag ha vartill att svara honom som smädar mig: ty jag förtröstar på ditt ord.

Ps 119:43 Och tag icke sanningens ord helt bort från min mun; ty jag har hoppats på dina domar.

Ps 119:44 Så skall jag alltid hålla din lag för evigt och alltid.

Ps 119:45 Och jag skall vandra i frihet: ty jag söker dina befallningar.

Ps 119:46 Jag skall tala om dina vittnesbörd inför kungar, och skall icke komma på skam.

Ps 119:47 Och jag kommer att glädja mig över dina bud, som jag har älskat.

Ps 119:48 Min händer skall jag också lyfta upp till dina bud, som jag har älskat; och jag skall meditera i dina stadgar.

ZAIN.

Ps 119:49 Kom ihåg det ord som du har lovat din tjänare, vari du har låtit mig hoppas.

Ps 119:50 Detta är min tröst i mitt lidande: att ditt ord har gjort mig levande.

Ps 119:51 De stolta har hånat mig mycket: likväl har jag icke vikit av från din lag.

Ps 119:52 Jag har kommit ihåg dina domar från fordom, O HERRE, och jag har funnit tröst.

Ps 119:53 Skräck har gripit tag i mig på grund av de onda som har övergivit din lag.

Ps 119:54 Dina stadgar har varit mina sånger i mitt främlingskaps hus.*

Ps 119:55 Jag har kommit ihåg ditt namn, O HERRE, om natten, och har hållit din lag.

Ps 119:56 Detta har blivit mig givet, därför att jag har hållit dina befallningar.

CHETH.

Ps 119:57 Du är min del, O HERRE; jag har sagt att jag skall hålla dina ord.

Ps 119:58 Jag har av hela mitt hjärta bett om din ynnest: var mig nådig efter ditt ord.

Ps 119:59 Jag har övervägt mina vägar, och har vänt mina fötter till dina vittnesbörd.

Ps 119:60 Jag skyndade mig, och dröjde icke att hålla dina bud.

Ps 119:61 De ondas snaror har plundrat mig: men jag har icke glömt din lag.

Ps 119:62 Vid midnatt skall jag stå upp för att tacka dig för dina rättfärdiga domar.

Ps 119:63 Jag är en följeslagare för alla dem som fruktar dig, och med dem som håller dina befallningar.

Ps 119:64 Jorden, O HERRE, är full av din nåd: lär mig dina stadgar.

TETH.

Ps 119:65 Du har handlat väl mot din tjänare, O HERRE, efter ditt ord.

Ps 119:66 Lär mig gott omdöme och kunskap: ty jag har trott på dina bud.

Ps 119:67 Innan jag led nöd gick jag vilse: men nu har jag hållit ditt ord.

Ps 119:68 Du är god, och gör gott; lär mig dina stadgar.

Ps 119:69 De stolta har smidit en lögn mot mig: men jag skall hålla dina befallningar med hela mitt hjärta.

Ps 119:70 Deras hjärta är så fett som talg; men jag har min glädje i din lag.

Ps 119:71 Det är gott för mig att jag blev bedrövad; så att jag må lära mig dina stadgar.

Ps 119:72 Din muns lag är för mig bättre än tusentals stycken av guld och silver.

JOD.

Ps 119:73 Dina händer har gjort mig och format mig: giv mig förstånd, så att jag må lära dina bud.

Ps 119:74 De som fruktar dig skall vara glada när de ser mig; ty jag har hoppats på ditt ord.

Ps 119:75 Jag vet, O HERRE, att dina domar är rätta, och att du i trofasthet har bedrövat mig.

Ps 119:76 Låt din barmhärtiga vänlighet vara min tröst, enligt ditt ord till din tjänare.

Ps 119:77 Låt din ömma barmhärtighet komma till mig, så att jag må leva: ty din lag är min glädje.

Ps 119:78 Låt de stolta komma på skam; ty de har handlat förvändt mot mig utan orsak: men jag skall meditera i dina befallningar.*

Ps 119:79 Låt dem som fruktar dig vända sig till mig, och de som känner dina vittnesbörd.

Ps 119:80 Låt mitt hjärta vara sunt i dina stadgar; så att jag icke må komma på skam.

CAPH.

Ps 119:81 Min själ försmäktar efter din frälsning: men jag hoppas på ditt ord.

Ps 119:82 Mina ögon försmäktar efter ditt ord, och jag säger, När skall du trösta mig?

Ps 119:83 Ty jag har blivit som en flaska i rök; men jag glömmer inte dina stadgar.

Ps 119:84 Hur många är din tjänares dagar? när skall du verkställa dom över dem som förföljer mig?

Ps 119:85 De stolta har grävt gropar för mig, som inte är efter din lag.

Ps 119:86 Alla dina bud är trogna: felaktigt förföljer de mig; hjälp du mig.

Ps 119:87 De hade nästan förtärt mig på jorden, men jag överger inte dina befallningar.

Ps 119:88 Behåll mig vid liv efter din kärleksfulla godhet; så skall jag hålla din muns vittnesbörd.

LAMED.

Ps 119:89 För evigt, O HERRE, är ditt ord fastställt i himmelen.

Ps 119:90 Din trofasthet är från generation till generation: du har grundat jorden, och den består.

Ps 119:91 De består denna dag efter dina stadgar: ty allt är dina tjänare.

Ps 119:92 Om icke din lag hade varit min glädje, skulle jag ha gått under i min nöd.

Ps 119:93 Jag skall aldrig glömma dina befallningar; ty genom dem har du gjort mig levande.

Ps 119:94 Jag är din, fräls mig; ty jag har sökt dina befallningar.

Ps 119:95 De onda har väntat på mig för att förgöra mig: men jag skall betrakta dina vittnesbörd.

Ps 119:96 Jag har sett en ände på all perfektion: men ditt bud är mycket brett.

MEM.

Ps 119:97 O hur jag älskar din lag! hela dagen är den min meditation.*

Ps 119:98 Genom dina bud görs jag visare än mina fiender: ty de är alltid med mig.

Ps 119:99 Jag har mer förståelse än alla mina lärare: ty dina vittnesbörd är min meditation.

Ps 119:100 Jag förstår mer än de gamla; ty jag håller dina befallningar.

Ps 119:101 Jag har avhållit mina fötter från all ond väg, för att jag skall hålla ditt ord.

Ps 119:102 Jag har icke vikit bort från dina domar: ty du har lärt mig.

Ps 119:103 Hur ljuvliga är inte dina ord för min smak! ja, sötare än honung för min mun!

Ps 119:104 Genom dina befallningar får jag förstånd: därför hatar jag all lögnens väg.

NUN.

Ps 119:105 Ditt ord är en lampa för mina fötter, och ett ljus på min stig.

Ps 119:106 Jag har svurit, och jag skall fullgöra det, att jag skall hålla dina rättfärdiga domar.

Ps 119:107 Jag är mycket bedrövad; gör mig levande, O HERRE, enligt ditt ord.

Ps 119:108 Acceptera, mitt frivilliga lovs offer, jag ber dig, O HERRE, och lär mig dina domar.

Ps 119:109 Min själ är alltid i min hand: men jag glömmer icke din lag.

Ps 119:110 De onda har lagt en snara för mig: men jag har inte avvikit från dina befallningar.

Ps 119:111 Dina vittnesbörd har jag tagit till arvedel för evigt: ty de är mitt hjärtas fröjd.

Ps 119:112 Jag har böjt mitt hjärta till att göra dina stadgar alltid, ända intill slutet.

SAMECH.

Ps 119:113 Jag hatar fåfänga tankar: men din lag älskar jag.

Ps 119:114 Du är mitt gömställe och min sköld: Jag hoppas på ditt ord.

Ps 119:115 Gå bort från mig, ni som gör ont: ty jag skall bevara min Guds bud.

Ps 119:116 Uppehåll mig enligt ditt ord, så skall jag leva: och låt mig icke komma på skam i mitt hopp.

Ps 119:117 Håll du mig uppe, och jag skall vara trygg: och jag skall alltid hålla dina stadgar.

Ps 119:118 Du har trampat ned alla dem som avviker från dina stadgar: ty deras svek är falskhet.

Ps 119:119 Du för bort alla onda från jorden som slagg: därför älskar jag dina vittnesbörd.

Ps 119:120 Mitt kött darrar av fruktan för dig; och jag fruktar för dina domar.

AIN.

Ps 119:121 Jag har gjort det som är rätt och rättfärdigt: lämna mig icke åt mina förtryckare.

Ps 119:122 Var borgen för din tjänare till det goda: låt icke de stolta förtrycka mig.

Ps 119:123 Mina ögon längtar efter din frälsning, och efter din rättfärdighets ord.

Ps 119:124 Handla med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.

Ps 119:125 Jag är din tjänare; ge mig förståelse, så att jag kan känna dina vittnesbörd.

Ps 119:126 Det är tid för dig, HERRE, att verka: ty de har gjort din lag om intet.

Ps 119:127 Därför älskar jag dina bud över guld: ja, över fint guld.

Ps 119:128 Därför värdesätter jag alla dina befallningar i allo för rätta; och jag hatar varje falsk väg.

PE.

Ps 119:129 Dina vittnesbörd är underbara: därför håller min själ dem.

Ps 119:130 Dina ords öppnande giver ljus; det giver förståelse åt de enkla.

Ps 119:131 Jag öppnade min mun, och flämtade: ty jag längtade efter dina bud.

Ps 119:132 Se du på mig, och var mig nådig, såsom du brukar göra mot dem som älskar ditt namn.

Ps 119:133 Stadfäst mina steg i ditt ord: och låt ingen missgärning få herravälde över mig.

Ps 119:134 Befria mig från människors förtryck: så skall jag hålla dina befallningar.

Ps 119:135 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare; och lär mig dina stadgar.

Ps 119:136 Floder av vatten rinna ned från mina ögon, därför att de icke hålla din lag.

TZADDI.

Ps 119:137 Rättfärdig är du, O HERRE, och rättsinniga är dina domar.

Ps 119:138 Dina vittnesbörd som du har befallt är rättfärdiga och mycket trogna.

Ps 119:139 Min nitälskan har förtärt mig, därför att mina fiender har glömt dina ord.

Ps 119:140 Ditt ord är mycket rent; därför älskar din tjänare det.

Ps 119:141 Jag är liten och föraktad: ändå glömmer jag icke dina befallningar.

Ps 119:142 Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanningen.

Ps 119:143 Nöd och ångest har tagit tag i mig: ändå är dina bud min glädje.

Ps 119:144 Dina vittnesbörds rättfärdighet är evig: ge mig förståelse, och jag skall leva.

KOPH.

Ps 119:145 Jag ropar av allt mitt hjärta; svara mig, O HERRE: jag skall hålla dina stadgar.

Ps 119:146 Jag ropar till dig; fräls mig, och jag skall hålla dina vittnesbörd.

Ps 119:147 Jag hindrade morgonen från att gry, och ropade: jag hoppades på ditt ord.

Ps 119:148 Mina ögon hindrar nattens vak, så att jag kan meditera över ditt ord.

Ps 119:149 Hör min röst efter din kärleksfulla godhet: O HERRE, gör mig levande efter din dom.

Ps 119:150 De närmar sig som följer efter ofärd: de är långt från din lag. *

Ps 119:151 Du är nära, O HERRE; och alla dina bud är sanning.

Ps 119:152 Angående dina vittnesbörd, har jag sedan länge vetat att du har grundat dem för evigt.

RESH.

Ps 119:153 Betänk min nöd, och befria mig: ty jag glömmer icke din lag.

Ps 119:154 Gå till rätta för min sak, och befria mig: gör mig levande enligt ditt ord. *

Ps 119:155 Frälsning är långt borta från de onda: ty de söker icke dina stadgar.

Ps 119:156 Stor är din barmhärtighet, O HERRE: gör mig levande efter dina domar.

Ps 119:157 Mina förföljare och mina fiender är många; ändå viker jag icke från dina vittnesbörd.

Ps 119:158 Jag såg överträdarna, och blev bedrövad; därför att de icke håller ditt ord.

Ps 119:159 Betänk hur jag älskar dina bud: gör mig levande, O HERRE, enligt din kärleksfulla godhet.

Ps 119:160 Ditt ord är sant från begynnelsen: och var och en av dina rättfärdiga domar består för evigt.

SCHIN.

Ps 119:161 Prinsar har förföljt mig utan orsak: men mitt hjärta står i vördnad för ditt ord.

Ps 119:162 Jag gläds över ditt ord, såsom den som finner stort byte.

Ps 119:163 Jag hatar och avskyr lögn: men din lag älskar jag.

Ps 119:164 Sju gånger om dagen prisar jag dig för dina rättfärdighets domar.

Ps 119:165 Stor frid har de som älska din lag: och intet skall anstöta dem.

Ps 119:166 HERRE, jag har hoppats på din frälsning, och gjort dina bud.

Ps 119:167 Min själ har hållit dina vittnesbörd; och jag älskar dem mycket.

Ps 119:168 Jag har hållit dina befallningar och dina vittnesbörd: ty alla mina vägar är inför dig.

TAU.

Ps 119:169 Låt mitt rop komma nära inför dig, O HERRE: ge mig förståelse enligt ditt ord.

Ps 119:170 Låt min bön komma inför dig: befria mig enligt ditt ord.

Ps 119:171 Mina läppar skall uttala lovsång, när du har lärt mig dina stadgar.

Ps 119:172 Min tunga skall tala om ditt ord: ty alla dina bud är rättfärdighet.

Ps 119:173 Låt din hand vara till hjälp för mig; ty jag har utvalt dina befallningar.

Ps 119:174 Jag har längtat efter din frälsning, O HERRE; och din lag är min glädje.

Ps 119:175 Låt min själ leva, och den skall prisa dig; och låt dina domar hjälpa mig.

Ps 119:176 Jag har gått vilse såsom ett borttappat får; sök din tjänare; ty jag glömmer icke dina bud.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 119

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 54 [*Notering: Uttrycket betyder bokstavligen platsen där jag bor som främling. Hebreiska bajith (בַּיִת) = hus, hemvist, och magur (מָגוּר) = främlingskap eller tillfällig vistelse. Psalmisten ser sitt jordeliv som en pilgrimsfärd – en tid borta från sitt egentliga hem hos Gud. Guds stadgar har varit hans sånger även under exil, förföljelse eller andligt främlingskap. Jfr Hebr 11:13; 1 Pet 2:11.]

v. 78 [*Språknot: KJV: Perversely = vrångt eller trotsigt mot det rätta. SKJVB: Återges med ”förvändt” för att bevara den moraliska och andliga innebörden, både i förhållande till människor. (2 Sam 19:19; 1 Kung 8:47).]

v. 97 [*Språknot: Ordet ”meditation” i KJV är från hjärtat enligt Ps 19:14 ”Låt min muns ord, och mitt hjärtas meditation vara acceptabla i din åsyn”.]

v. 150 [*Språknot: ”ofärd”. KJV mischief. Webster 1828 anger som grundbetydelser “Harm; hurt; injury; damage; evil” och vidare även avsiktlig skada, “harm or damage done by design”. ”Ofärd” bevarar denna innebörd av något skadligt eller fördärvligt utan att sammanföra ordet med KJV särskilda ord evil. KJV egen användning visar att skillnaden är betydelsefull. I Ps. 36:4 står “He deviseth mischief… he abhorreth not evil” — ”han uttänker ofärd… han avskyr inte ont”. I Ords. 12:21 förekommer evil, wicked och mischief i samma vers, och i Ords. 24:2 skiljer KJV mellan destruction och mischief: “their heart studieth destruction, and their lips talk of mischief.”. Med ofärd kan dessa återkommande ordskillnader bevaras: evil — ont, destruction — fördärv, och mischief — ofärd. I 2 Mos. 32:22 säger Aron om folket: “they are set on mischief” — ”de är benägna till ofärd.”. Samma grundbetydelse återkommer när KJV talar om att devise mischief, do mischief, practise mischief och ha mischief i hjärtat.]

v. 154 [*Språknot: Gå till rätta – KJV plead. Uttrycket har i grunden en rättslig innebörd: att föra eller försvara en sak, framföra sin talan eller träda i rättssak med eller mot någon. Webster’s 1828 beskriver plead bland annat som att argumentera eller föra en sak inför rätta, men ordet används även vidare om att föra sin talan eller strida för någons sak. Därför återges KJV plead med ”gå till rätta”: plead with/against – ”gå till rätta med”, plead for – ”gå till rätta för”, och plead a cause – ”gå till rätta för en sak”. Återgivningen bevarar den återkommande bilden av en sak eller tvist som förs till avgörande.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 119

[*Notering: Psalm 119 är den längsta psalmen och det längsta kapitlet i hela Bibeln, uppbyggd som en alfabetisk akrostikon med 22 avsnitt (ALEPH till TAU), vart och ett med 8 verser. Alla verser utom två (v. 122, 132) innehåller en direkt hänvisning till Guds ord – med termer som lag, vittnesbörd, stadgar, bud, budord, domar, ord och löften. Den är en meditativ kärleksförklaring till Guds uppenbarelse, förenad med bön om att få leva efter den. – 1. ALEPH (v. 1–8): Saligprisning över de rena i vägen – en proklamation om välsignelse för dem som vandrar i Guds lag. 2. BETH (v. 9–16): Guds ord bevarar den unge ren; löfte att gömma ordet i hjärtat. 3. GIMEL (v. 17–24): Bön om öppnade ögon för att se under i Guds lag; främlingskap i världen. 4. DALETH (v. 25–32): Själens nedtryckthet och bön om liv genom ordet; hängivenhet att löpa Guds vägs bana. 5. HE (v. 33–40): Lär mig, led mig, böj mitt hjärta till dina vittnesbörd; bön om liv efter Guds rättfärdighet. 6. VAU (v. 41–48): Förtröstan på Guds nåd och frimodighet inför människor; glädje i buden. 7. ZAIN (v. 49–56): Ordet ger tröst i betryck; sång om Herrens stadgar i främlingskap. 8. CHETH (v. 57–64): Herren är min del; bön om nåd och förstånd; sällskap med alla som fruktar Gud. 9. TETH (v. 65–72): Guds tuktan är god och fostrande; hans lag är mer värd än guld och silver. 10. JOD (v. 73–80): Guds händer har gjort mig; bön om tröst, nåd och rättfärdighet mitt i förföljelse. 11. CAPH (v. 81–88): Själens längtan efter frälsning; rop om liv och hjälp mot fiender. 12. LAMED (v. 89–96): Herrens ord står fast i evighet; hans trofasthet bevarar livet. 13. MEM (v. 97–104): Kärlek till lagen; den ger mer vishet än fiender, lärare och de gamle. 14. NUN (v. 105–112): Ordet är en lykta; löften att hålla stadgarna mitt i betryck. 15. SAMECH (v. 113–120): Hat mot det dubbelsinnade; fruktan för Guds domar. 16. AIN (v. 121–128): Bön om hjälp mot förtryck; förklaring att alla Herrens befallningar är rätta. 17. PE (v. 129–136): Herrens ord ger ljus; sorg över att människor inte håller lagen. 18. TZADDI (v. 137–144): Bekännelse av Herrens rättfärdighet och ordets eviga sanning. 19. KOPH (v. 145–152): Rop i gryning och nattvaka; trygghet i att Herrens vittnesbörd är eviga. 20. RESH (v. 153–160): Bön om räddning och liv; Guds ord är sanning och hans rättfärdighet evig. 21. SCHIN (v. 161–168): Glädje och frid i Guds lag; sju gånger om dagen lovprisning. 22. TAU (v. 169–176): Avslutande bön om förstånd, frälsning och liv; erkännande av villovandring och behovet av Herdens sökande.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 120 (*)

1 David ber emot Doeg, 3 tillrättavisar hans tunga, 5 klagar över sin nödvändiga umgängelse med de onda.

¶ En Sång av uppstigningar.

Ps 120:1 I min nöd ropade jag till HERREN, och han hörde mig.

Ps 120:2 Befria min själ, O HERRE, från lögnaktiga läppar, och från en svekfull tunga.

Ps 120:3 Vad skall ges åt dig? eller vad skall göras åt dig, du falska tunga?

Ps 120:4 Skarpa pilar av de mäktiga, med glödande juniperkol. *

Ps 120:5 Ve mig, att jag bor i Meseks land, att jag bor i Kedars tält! *

Ps 120:6 Min själ har länge bott hos honom som hatar fred.

Ps 120:7 Jag är för fred: men när jag talar, är de för krig. *

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 120

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 2-4 [*Notering: Verserna 2-4 bildar en juridisk struktur. Psalmisten klagar över lögnens tunga (v.2), frågan ställs vad dess straff skall vara (v.3), och svaret ges i v.4: skarpa pilar och juniperkol. Bilderna uttrycker både en snabb och träffsäker dom och en långvarig brännande vedergällning.]

v. 4 [*Notering: KJV, Arrows & coals of juniper. Bilden förenar två kraftfulla symboler för Guds dom över den falska tungan. “Skarpa pilar av den mäktige” syftar på en krigares pilar – träffsäkra och ofrånkomliga (jfr Ps 45:5; Ps 64:7).

“Juniperkol” återger hebreiska רֹתֶם (retem), juniperträdet (rotem), en ökenväxt vars ved och rötter ger kol som brinner hett och länge. Samma växt nämns i berättelsen om Elia i öknen (1 Kung 19:4–5), och dess rötter nämns i Job 30:4. De långglödande kolen blev därför en naturlig bild för en ihållande och förtärande eld. (Jfr not i 1 Kung 19:4)

Tillsammans uttrycker bilderna både en plötslig träff och ett långvarigt brännande straff: lögnens och baktalandets dom är både säker och uthållig. Jfr Ps 45:5; 64:7; Job 30:4; 1 Kung 19:4–5.]

v. 5 [*Notering: Mesek var ett folk långt norrut (jfr Hes 38:2–3), ofta förknippat med krigiska stammar. Kedar var en beduinstam i arabiska öknen, känd för nomadliv och fientlighet (jfr Jes 21:16–17; Jer 49:28–33). Att bo “i Meseks land” eller “i Kedars hyddor” är här poetiskt: psalmisten känner sig omgiven av folk som hatar frid och lever i stridslust. Uttrycket kan syfta på att leva i en andlig eller kulturell exil bland människor med främmande och fientlig livsstil.]

v. 7 [*Notering: Rättfärdigt fridsinnad omgiven av krigslystna. Jfr Ps 35:20; Matt 5:9–11.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 120

[*Notering: Psalm 120 inleder “Pilgrimspsalmerna” eller “Sångerna till uppgångarna” (Ps 120–134), även kallade Gradual Psalms. Dessa tros ha sjungits av Israels folk på väg upp till Jerusalem vid högtiderna (jfr 2 Mos 23:14–17). Till skillnad från flera andra pilgrimspsalmer har denna inte ett tema av glädje över resan, utan är en klagan från en troende som lever i fientlig omgivning. Den speglar den inre resa som börjar med längtan efter frid och slutligen når glädje i Herrens hus. – 1. Vers 1–2: Klaga till Herren över falska tungor. 2. Vers 3–4: Bildspråk för Guds dom mot lögnare. 3. Vers 5–7: Längtan efter frid mitt i krigslystnad.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 121 (*)

1 Den stora tryggheten hos de gudfruktiga, som sätter deras förtröstan till Guds beskydd.

¶ En Sång av uppstigningar.

Ps 121:1 JAG SKALL lyfta mina ögon till kullarna, varifrån skall min hjälp komma.

Ps 121:2 Min hjälp kommer från HERREN, som har gjort himmel och jord.

Ps 121:3 Han skall icke låta din fot vackla: han som bevarar dig skall icke slumra.

Ps 121:4 Se, han som bevarar Israel skall varken slumra eller sova.

Ps 121:5 HERREN är din bevarare: HERREN är din skugga på din högra hand.

Ps 121:6 Solen skall icke slå dig om dagen, ej heller månen om natten.

Ps 121:7 HERREN skall bevara dig från allt ont: han skall bevara din själ.

Ps 121:8 HERREN skall bevara din utgång och din ingång, från och med nu, och ja till evig tid.*

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 121

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 8 [*Notering: Din utgång och din ingång. Hebreiskt uttryck för hela livets växlingar och rörelser – alla resor, vardagliga steg och livets början och slut (jfr 5 Mos 28:6).]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 121

[*Notering: En av Sångerna till uppgångarna (Songs of Degrees), troligen sjungen av pilgrimer på väg upp till Jerusalem vid högtiderna. Psalmen är en trygg trosbekännelse om att hjälpen inte kommer från bergen i sig, utan från Herren, himlens och jordens Skapare (v. 1–2). Nyckelordet är bevara, som upprepas för att betona Guds ständiga vaksamhet: han låter inte foten vackla, han sover aldrig, han är den närstående skuggan vid din högra hand, och han bevarar från både dags- och nattfaror (v. 3–6). Uttrycket din utgång och din ingång (v. 8) är ett hebreiskt idiom för hela livets omfång – från början till slut. Psalmen är därför en tidlös tröstepsalm för resor, vardagsliv, sjukdom och död.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 122 (*)

1 David bekänner sin glädje för Kyrkan, 6 och ber om dess frid.

¶ En Sång av uppstigningar av David.

Ps 122:1 JAG BLEV glad när de sade till mig, Låt oss gå till HERRENS hus.

Ps 122:2 Våra fötter skall stå inom dina portar, O Jerusalem.

Ps 122:3 Jerusalem, som är byggt såsom en stad som är sammansluten till ett stycke:

Ps 122:4 Dit stammarna går upp, HERRENS stammar, efter Israels vittnesbörd, för att ge tack till HERRENS namn.

Ps 122:5 Ty där är satt domens troner, tronerna av huset av David.

Ps 122:6 Be för Jerusalems fred: de skall ha framgång som älskar dig.*

Ps 122:7 Fred vare inom dina murar, och välstånd inom dina palats.

Ps 122:8 För mina bröders och vänners skull, skall jag nu säga. Fred vare i dig.

Ps 122:9 På grund av huset av HERREN vår Gud skall jag söka ditt bästa.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 122

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 6 [*Notering: Uppmaningen att be för Jerusalems fred bär ett löfte: de skall ha framgång som älskar dig. Detta knyter an till Guds förbundslöfte i 1 Mos 12:2–3, där Herren säger till Abraham: ”Jag skall göra dig till en stor nation, och jag skall välsigna dig… och i dig skall alla familjer på jorden vara välsignade.”. Redan i vers 2 sägs: ” Jag skall göra dig till en stor nation” – löftet gäller alltså inte bara Abraham personligen, utan hela det folk som skulle utgå från honom. Att välsigna Jerusalem och önska dess frid är att ställa sig på Guds välsignelses sida gentemot hans förbundsfolk, vilket även får återverkningar på en själv. Jfr Jes 62:6–7.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 122

[*Notering: En pilgrimssång av David som uttrycker glädjen att få gå upp till Herrens hus (v. 1–2). Jerusalem beskrivs som en väl sammanfogad stad (v. 3), centrum för både tillbedjan och rättskipning (v. 4–5). Psalmen innehåller en uppmaning att be om fred för Jerusalem (v. 6), där frid och framgång knyts till kärlek till staden och till Guds folk. Jmf Rom 11:25-27. Uttrycket i v. 8–9 visar att bönen för Jerusalem är både personlig (för bröder och vänners skull) och andlig (för Herrens hus’ skull). Psalmen påminner om att välsignelsen över Jerusalem har rötter i Guds förbundslöfte till Abraham (1 Mos 12:2–3) och sträcker sig till hela det folk som utgår från honom.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 123 (*)

1 De gudfruktiga bekänner sin tillit till Gud, 3 och ber att bli befriade från förakt.

¶ En Sång av uppstigningar.

Ps 123:1 TILL dig lyfter jag upp mina ögon, O du som i himlarna bor.

Ps 123:2 Se, såsom tjänares ögon ser på deras mästares hand, och såsom tjänarinnas ögon ser på hennes frus hand, så ser våra ögon på HERREN vår Gud, till dess han förbarmar sig över oss.

Ps 123:3 Förbarma dig över oss, O HERRE, förbarma dig över oss: ty vi är djupt fyllda av förakt.

Ps 123:4 Vår själ är djupt fylld med hånet från dem som är obekymrade, och med föraktet av de stolta.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 123

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 123

[*Notering: En kort pilgrimssång som uttrycker ett ödmjukt och uthålligt beroende av Guds förbarmande. Psalmisten lyfter blicken mot Herren som tronar i himlarna (v. 1), likt en tjänare som vaksamt ser på sin herres eller frus hand (v. 2) – en bild av förtröstan och lydnad. Bönen upprepas två gånger: ”Förbarma dig över oss” – vilket förstärker ropet om hjälp mitt i en tid av förakt och hån (v. 3–4). Här är fokus på den inre hållningen av väntan och beroende snarare än på yttre handling. Psalmen passar både för den enskildes bön och för Guds folks gemensamma rop under prövningar, särskilt när de är omgivna av stolta och likgiltiga motståndare. Jfr Jes 30:18; Heb 4:16.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 124 (*)

Församlingen välsignar Gud för en mirakulös befrielse.

¶ En Sång av uppstigningar av David.

Ps 124:1 OM det inte hade varit HERREN som var på vår sida, må Israel nu säga;

Ps 124:2 Om det inte hade varit HERREN som var på vår sida, när människor stod upp mot oss:

Ps 124:3 Då hade de slukat oss levande, när deras vrede upptändes mot oss:

Ps 124:4 Då hade vattnen svämmat över oss, strömmen gått över vår själ:

Ps 124:5 Då hade de stolta vattnen gått över vår själ.

Ps 124:6 Välsignad vare HERREN, som inte gav oss till rov åt deras tänder.

Ps 124:7 Vår själ har undkommit såsom en fågel ur fågelfångarnas snara: snaran är sönderbruten, och vi har undkommit.*

Ps 124:8 Vår hjälp är i HERRENS namn, som har gjort himmel och jord.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 124

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 7 [*Notering: Bilden av fågelfångst var välkänd i Biblisk tid. En ”snara” (hebr. pach) var ett dolt redskap för att fånga fåglar – en bild av fiendens list och dolda fällor. Ordet fowler i KJV betyder fågelfängare eller fågelfångare – den som fångar fåglar, ofta med nät eller snaror, och används bildligt om Satan och onda människor som söker locka eller fängsla den rättfärdige. Att snaran är sönderbruten visar på Guds direkta ingripande: befrielsen är inte en egen bedrift utan resultatet av att Gud förstört fällan. Fågeln symboliserar den svaga och utsatta människan som annars inte kan undkomma. Jfr Ps 91:3; Ords 6:5; Hos 9:8.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 124

[*Notering: En tacksägelsepsalm av David som påminner Israel om att deras överlevnad helt beror på Herrens ingripande. Psalmens struktur inleds med ett dubbelt villkor (v. 1–2) – ”Om det inte hade varit Herren som var på vår sida” – vilket får församlingen att instämma. Bilderna i v. 3–5 är kraftfulla: att slukas levande, att dränkas av strida vatten och att överväldigas av ”stolta vatten” (symbol för våldsamma och arroganta fiender). Vers 6–7 byter ton till seger: folket har undkommit som en fågel från snaran, vilket antyder både frihet och Guds suveräna befrielse. Avslutningen (v. 8) fungerar som en trosbekännelse: hjälpen finns i Herrens namn, han som har gjort himmel och jord – samma formulering som i Ps 121:2. Psalmen visar att Guds folks historia är präglad av ständig beroendeställning till Herren, och att hans ingripande är skillnaden mellan undergång och räddning. Jfr 2 Mos 14:29–30; Jes 59:19.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 125 (*)

1 De som förtröstar på Gud har trygghet. 4 En bön för de gudfruktiga och mot de onda.

¶ En Sång av uppstigningar.

Ps 125:1 DE som förtröstar på HERREN skall vara såsom Sions berg, som inte kan rubbas, utan förblir för evigt.

Ps 125:2 Såsom bergen omger Jerusalem, så omger HERREN hans folk från nu och ja till evig tid.

Ps 125:3 Ty de ondas käpp skall inte vila över de rättfärdigas lott; på det att de rättfärdiga inte skall sträcka ut deras händer till missgärning.

Ps 125:4 Gör gott, O HERRE, mot dem som är goda, och mot dem som är rättsinniga i sina hjärtan.

Ps 125:5 När det gäller sådana som vänder sig bort på sina krokiga vägar, dem skall HERREN leda bort tillsammans med missgärningens arbetare: men fred skall vara över Israel.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 125

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 125

[*Notering: En pilgrimspsalm som uttrycker tryggheten för dem som litar på Herren. Bilden av Sions berg (v. 1) talar om orubblighet och beständighet – berget står fast trots stormar och tidens gång. Jämförelsen i v. 2 – ”såsom bergen omger Jerusalem” – ger en bild av Guds ständiga beskydd, likt en naturlig försvarsmur runt staden. Vers 3 varnar för att de rättfärdiga kan frestas till ondska om de lever under ogudaktigt herravälde för länge; därför kommer Herren att begränsa de ondas makt. I v. 4–5 framträder en bön och en varning: Herren välsignar dem som är rättsinniga i hjärtat, men de som medvetet viker av mot krokiga vägar hamnar bland dem som gör ondska. Avslutningen ”men fred skall vara över Israel” är både en välsignelse och en eskatologisk längtan efter Guds fullkomliga fred. Jfr Jes 26:3; Ps 46:1–3; Ords 4:18–19.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 126 (*)

1 Kyrkan, firar hennes otroliga återkomst från fångenskap, 4 ber om, och profeterar om dess goda framgång.

¶ En Sång av uppstigningar.

Ps 126:1 NÄR HERREN återförde Sions fångna, då var vi såsom de som drömmer.

Ps 126:2 Då fylldes vår mun med skratt, och vår tunga med sång: då sade de bland hedningarna, HERREN har gjort stora ting för dem.

Ps 126:3 HERREN har gjort stora ting för oss; därför är vi glada.

Ps 126:4 Återför, Herre, våra fångna, liksom strömmarna i söder.

Ps 126:5 De som sår i tårar skall skörda i glädje.

Ps 126:6 Han som går och gråter, bärande värdefullt utsäde, skall utan tvivel återvända med fröjd, bärande hans kärvar med honom.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 126

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 126

[*Notering: En pilgrimspsalm som minns Herrens stora befrielse (troligen återkomsten från den Babyloniska fångenskapen, jfr Esra 1:1–4) och ber om fortsatt förnyelse. I v. 1–3 beskriver psalmisten glädjen över att få återvända – det var som en dröm, fylld av skratt och jubel, och till och med hednafolken erkände att Herren gjort stora ting. V. 4 är en bön om att Gud ska åter föra sitt folk tillbaka, likt strömmarna i söder (hebr. Negev), som efter regn snabbt fylls med livgivande vatten. V. 5–6 använder jordbrukets bildspråk: tårar vid sådden, men jubel vid skörden – ett löfte om att uthålligt arbete och trofasthet under prövning leder till välsignad frukt. Psalmen är därför både ett vittnesbörd om tidigare räddning och en profetisk bild av framtida frälsning. Jfr Jer 31:9–13; Matt 5:4; Gal 6:9.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 127 (*)

1 Guds välsignelses dygd. 3 Gode barn är Hans gåva.

¶ En Sång av uppstigningar för Solomon.

Ps 127:1 OM INTE HERREN bygger huset, arbetar de förgäves som bygger det: om inte HERREN bevarar staden, vakar väktaren men förgäves.

Ps 127:2 Det är förgäves för dig att stiga upp tidigt, och att sitta uppe sent, att äta sorgens bröd: ty så ger han åt hans älskade i sömnen.

Ps 127:3 Se, barn är en HERRENS arvedel: och livmoderns frukt är hans lön.

Ps 127:4 Liksom pilar är i en mäktig mans hand; så är barnen födda i ens ungdom.

Ps 127:5 Lycklig är den man som har hans koger fullt av dem: de skall inte komma på skam, utan de skall tala med fienderna i porten.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 127

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 127

[*Notering: En pilgrimspsalm av Salomo som betonar Guds suveränitet över människans arbete och familjeliv. 1. V. 1–2 är en dubbel påminnelse: utan Herrens välsignelse är både byggande och bevakning förgäves. Detta gäller både bokstavligt (hus och stad) och bildligt (familj och nation). Formuleringen ”så ger han åt hans älskade i sömnen” (v. 2) kan syfta på att Gud ger både vila och försörjning utan att människan behöver slita sig till utmattning – en uppmaning att lita på hans försörjning. 2. V. 3–5 skiftar fokus till barn som Guds gåva: de är en Herrens arvedel och en belöning. Bilden av barn som ”pilar i en mäktig mans hand” framhäver styrka och försvar, medan porten (stadens mötes- och domplats) är platsen där man får försvara sin sak. Psalmen förenar arbetsamhet med vila i Gud och visar att verklig trygghet och välsignelse kommer från honom. Jfr Ords 10:22; 2 Sam 7:11–13; Matt 6:33.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 128 (*)

De olika välsignelser som följer dem som fruktar Gud.

¶ En Sång av uppstigningar.

Ps 128:1 VÄLSIGNAD är var och en som fruktar HERREN; som vandrar på hans vägar.

Ps 128:2 Ty du skall äta din händers frukt: lycklig skall du vara, och det skall gå dig väl.

Ps 128:3 Din hustru skall vara såsom ett fruktsamt vinträd vid sidorna av ditt hus: dina barn såsom olivplantor runt ditt bord.

Ps 128:4 Se, så skall den man bli välsignad som fruktar HERREN.

Ps 128:5 HERREN skall välsigna dig ut ur Sion: och du skall se Jerusalems goda alla dina livsdagar.

Ps 128:6 Ja, du skall se dina barns barn, och fred vare över Israel.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 128

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 128

[*Notering: En pilgrimspsalm som målar upp bilden av det välsignade livet för den som fruktar Herren och vandrar på hans vägar. 1. V. 1–2 visar sambandet mellan gudsfruktan och vardagsglädje: arbetets frukt ger både försörjning och tillfredsställelse. 2. V. 3 använder två starka fruktbarhetsbilder: hustrun som ett fruktsamt vinträd (styrka, skönhet, livgivande) och barnen som olivplantor runt bordet (tillväxt, framtidshopp, kontinuitet). 3. V. 4–6 är en välsignelseformel som utgår från Sion och sträcker sig till hela livet och generationerna. Att se Jerusalems goda syftar både på stadens välgång och på att få leva i Guds välsignelse tillsammans med hans folk. Avslutningen Fred vare över Israel binder psalmen till det gemensamma, nationella välståndet och Guds fred. Jfr Ps 112:1–3; Ords 31:28; 1 Mos 49:22.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 129 (*)

1 En uppmaning att prisa Gud för att han räddat Israel i deras stora nöd. 5 De som hatar kyrkan är förbannade.

¶ En Sång av uppstigningar.

Ps 129:1 MÅNGA gånger har de plågat mig från min ungdom, må Israel nu säga:

Ps 129:2 Många gånger har de plågat mig sedan min ungdom: ändå har de inte övervunnit mig.

Ps 129:3 Plöjarna plöjde på min rygg: de gjorde långa fåror.

Ps 129:4 HERREN är rättfärdig: han har skurit sönder de ondas rep.

Ps 129:5 Låt dem alla som hatar Sion bli förvirrade och vända om.

Ps 129:6 De skall vara såsom gräs på hustaken, som vissnar innan det växer upp:

Ps 129:7 Med vilket skördemannen inte fyller hans hand, ej heller binder han som binder kärvarna hans barm.

Ps 129:8 Inte heller skall de som går förbi säga, HERRENS välsignelse vare över dig: vi välsignar dig i HERRENS namn.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 129

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 129

[*Notering: En pilgrimspsalm där Israel kollektivt ser tillbaka på en historia av förföljelse. Två gånger upprepas bekännelsen ”mycket har de plågat mig sedan min ungdom” (v. 1–2), troligen med syftning på nationens tidiga historia från Egypten och framåt. Bilden i v. 3 – ”Plöjarna plöjde på min rygg” – är en stark metafor för djupa sår och långvarigt lidande, likt fåror som dras genom en åker. V. 4 byter ton till seger: Herren, som är rättfärdig, har huggit av fiendens band. Verserna 5–8 är en förbön i form av en förbannelse mot Sions fiender: de ska tyna bort som gräs på hustaken, som snabbt vissnar på grund av den tunna jorden, och inte ge någon skörd eller välsignelse. Avslutningen visar att fienderna inte kommer att få höra den sedvanliga välsignelsen från förbipasserande. Psalmen lär oss både att minnas Guds befrielser och att be om hans rättvisa dom. Jfr 2 Mos 1:11–14; Jes 37:22–29; Gal 6:7.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 130 (*)

1 Psalmsångaren bekänner sitt hopp i bön, 5 och sitt tålamod i hoppet. 7 Han förmanar Israel att hoppas på Gud.

¶ En Sång av uppstigningar.

Ps 130:1 UR djupen ropar jag till dig, O HERRE.

Ps 130:2 HERRE, hör min röst: låt dina öron vara uppmärksamma på mina böners röst.

Ps 130:3 Om du, HERRE, skulle lägga märke till missgärningar, O HERRE, vem kan då bestå?

Ps 130:4 Men det finns förlåtelse hos dig, för att du må fruktas.

Ps 130:5 Jag väntar på HERREN, min själ väntar, och i hans ord hoppas jag.

Ps 130:6 Min själ väntar på Herren mer än väktarna på morgonen; jag säger, mer än väktarna på morgonen.

Ps 130:7 Låt Israel hoppas på HERREN, ty hos HERREN finns det barmhärtighet, och hos honom är rik återlösning.

Ps 130:8 Och han skall återlösa Israel från alla hans missgärningar.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 130

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 130

[*Notering: En av de mest personliga och botfärdiga pilgrimssångerna, ofta räknad bland de sju botpsalmerna. 1. V. 1–2 börjar med ett rop ur djupen – en bild av extrem nöd, både andlig och fysisk. 2. V. 3–4 uttrycker en central Biblisk sanning: om Gud höll räkning på synder skulle ingen kunna bestå, men hans förlåtelse leder till gudsfruktan, inte slapphet. 3. V. 5–6 beskriver en uthållig väntan på Herren, mer intensiv än nattväktarnas längtan efter morgonen. 4. V. 7–8 vänder blicken från den enskilde till hela Israel: hoppet grundas på Herrens nåd och rika förlossning, och löftet att han skall befria hans folk från alla deras missgärningar pekar fram mot full frälsning i Messias. Psalmen förmedlar både personlig ånger och kollektivt hopp. Jfr Klag 3:55–57; Jes 1:18; Luk 1:68–79.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 131 (*)

1 David, som bekänner sin ödmjukhet, 3 förmanar Israel att hoppas på Gud.

¶ En Sång av uppstigningar av David.

Ps 131:1 HERRE, mitt hjärta är inte högmodigt, och mina ögon är inte högfärdiga. Jag övar mig inte i stora ting, eller i ting som är för högt för mig.

Ps 131:2 Sannerligen har jag stillat och tystat mig själv, såsom ett avvant barn hos hans moder; min själ är som ett avvant barn.

Ps 131:3 Låt Israel hoppas på HERREN från nu och till evig tid.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 131

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 131

[*Notering: En kort men djup pilgrimspsalm av David, som uttrycker ödmjukhet och förtröstan. 1. V. 1 visar en medveten avhållsamhet från högmod (mitt hjärta är inte upphöjt) och självtillräcklighet (mina ögon är inte stolta). David undviker att ”vandra i ting som är för stora” – en bild av att inte försöka styra eller förstå Guds hemligheter bortom vår kallelse. 2. V. 2 använder en varm och ovanlig bild: den stilla, avvanda själen liknas vid ett barn som inte längre ammar, utan vilar tryggt hos sin mor utan krav – en bild av inre frid och förnöjsamhet i Guds närvaro. 3. V. 3 är en uppmaning till hela Israel att ha denna stilla tillit till Herren, inte bara i ögonblicket utan från nu och till evig tid. Psalmen lär att verklig andlig mognad handlar om ödmjuk vila i Gud. Jfr Jer 45:5; Matt 18:3–4; Fil 4:11–13.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 132 (*)

1 David, i hans bön, överlämnar till Gud den religiösa omsorg han hade för Arken. 8 Hans bön vid förflyttningen av Arken, 11 med en upprepning av Guds löften.

¶ En Sång av uppstigningar.

Ps 132:1 HERRE, om ihåg David och alla hans lidanden:

Ps 132:2 Hur han svor till HERREN, och gav löften till Jakobs mäktiga Gud;

Ps 132:3 Sannerligen jag skall inte gå in i tabernaklet av mitt hus, ej heller stiga upp i min bädd;

Ps 132:4 Jag skall inte ge sömn åt mina ögon, eller slummer åt mina ögonlock,

Ps 132:5 Förrän jag finner en plats för Herren, en boning för Jakobs mäktiga Gud.

Ps 132:6 Se, vi hörde om den i Efrata: vi fann den på skogsfältet.

Ps 132:7 Vi kommer att gå in i hans tabernakel, vi skall tillbe vid hans fotpall.

Ps 132:8 Res dig, O HERRE, till din viloplats; du, och din styrkas ark.

Ps 132:9 Låt dina präster klädas med rättfärdighet; och låt dina heliga jubla av glädje.

Ps 132:10 För din tjänare Davids skull vänd inte bort din smordes ansikte.

Ps 132:11 HERREN har svurit i sanning till David; han kommer inte att vika från det; Av din kropps frukt skall jag sätta på din tron.

Ps 132:12 Om dina barn håller mitt förbund och mitt vittnesbörd som jag skall lära dem, så skall också deras söner för evigt sitta på din tron.

Ps 132:13 Ty HERREN har utvalt Sion; han har önskat det till hans boning.

Ps 132:14 Detta är min viloplats för evigt: här skall jag bo; ty jag har önskat det.

Ps 132:15 Jag skall rikligen välsigna hennes försörjning: jag skall tillfredställa hennes fattiga med bröd.

Ps 132:16 Jag skall kläda hennes präster med frälsning: och hennes heliga skall ropa högt av glädje.

Ps 132:17 Där skall jag låta ett horn växa fram för David: jag har berett en lampa åt min smorde.

Ps 132:18 Hans fiender skall jag kläda med skam: men på honom själv skall hans krona blomstra.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 132

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 132

[*Notering: En av de längsta pilgrimssångerna, med tydlig koppling till Davids liv och Guds förbundslöften. 1. V. 1–5 återger Davids hängivenhet att bereda en plats för Herrens ark, innan han unnade sig vila (jfr 2 Sam 6–7). 2. V. 6–7 antyder att arken återfanns i Efrata (området kring Betlehem) och fördes från skogsfältet (troligen Kirjat-Jearim) till Jerusalem. 3. V. 8–10 är en bön att Gud ska inta sin plats i templet och välsigna sitt folk, med hänvisning till Davids förbund. 4. V. 11–12 återger Herrens löfte om en evig tronföljd genom Davids ätt, villkorad av lydnad. 5. V. 13–14 visar att Sion är Guds utvalda plats för hans närvaro för alltid. 6. V. 15–18 lovar materiell välsignelse, präster i frälsning, och ett horn (symbol för styrka och kungamakt) som ska växa fram för David, vilket pekar fram mot Messias. Lykta åt min smorde är en bild av ständig liv och ledning, medan fienderna kläs i skam. Jfr Ps 89:3–4; Jes 9:6–7; Luk 1:32–33.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 133 (*)

Fördelen med de Heligas gemenskap.

¶ En Sång av uppstigningar av David.

Ps 133:1 SE, hur gott och behagligt är det för bröder att bo tillsammans i enighet!

Ps 133:2 Det är som den dyrbara oljan på huvudet, som rinner ner över skägget, ja över Arons skägg: som rinner ner över hans kläder till fållen;

Ps 133:3 Som Hermons dagg, och som den dagg som faller på Sions berg: där HERREN har befallt välgång, ja liv för evigt.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 133

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 133

[*Notering: En kort men stark pilgrimspsalm av David om enhet bland Guds folk. 1. V. 1 uttrycker glädjen och det goda i att bröder bor endräktigt tillsammans – enhet här är mer än frånvaro av konflikt, det är ett hjärtats och målets samförstånd i Guds vilja. 2. V. 2 jämför enheten med den dyrbara oljan som hälldes över översteprästen Aron vid invigningen (jfr 2 Mos 30:22–33). Oljan, symbol för Anden och helgelse, rann från huvudet ner över skägget och ända till klädernas fåll – en bild av välsignelse som flödar från ledarskapet ner över hela folket. 3. V. 3 liknar enheten vid Hermons dagg, känt för sin rikliga fukt, som i bildlig mening faller över Sions berg och ger liv. Slutorden visar att denna enhet är platsen där Herren befaller sin välsignelse – livet för evigt, vilket ytterst pekar på evigt liv i Guds rike. Jfr Joh 17:21–23; Ef 4:3–6.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 134 (*)

En uppmaning att välsigna Gud.

¶ En Sång av uppstigningar.

Ps 134:1 SE, välsigna ni HERREN, alla ni HERRENS tjänare, som står om natten i HERRENS hus.

Ps 134:2 Lyft upp era händer i helgedomen, och välsigna HERREN.

Ps 134:3 HERREN som gjort himmel och jord välsigne dig från Sion.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 134

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 134

[*Notering: Den sista av sångerna till uppgångarna, kort och välsignelsefylld. 1. V. 1 är en uppmaning till Herrens tjänare – särskilt prästerna och Leviterna – som tjänstgör i templet även under natten (jfr 1 Krön 9:33). De kallas att fortsätta välsigna Herren med lovsång. 2. V. 2 uppmanar till fysisk uttryck i tillbedjan: lyft upp era händer i helgedomen – en gest av bön, överlåtelse och välsignelse. 3. V. 3 är svaret, där välsignelsen vänder tillbaka från Herren till folket: han som bor i Sion men också är skaparen av himmel och jord. Psalmen binder samman tempeltjänsten i Jerusalem med Guds universella makt, och avslutar pilgrimsresan med ömsesidig välsignelse mellan Gud och hans folk. Jfr 4 Mos 6:24–26; Ps 28:2; 1 Tim 2:8.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 135 (*)

En uppmaning att prisa Gud för Hans barmhärtighet, 5 för Hans kraft, 8 för Hans domar. 15 Avgudars fåfänglighet. 19 En uppmaning att välsigna Gud.

Ps 135:1 PRISA ni HERREN. Prisa ni HERRENS namn; prisa honom, O ni HERRENS tjänare.

Ps 135:2 Ni som står i HERRENS hus, i förgårdarna till vår Guds hus,

Ps 135:3 Prisa HERREN; ty HERREN är god: sjung lovsånger till hans namn; ty det är behagligt.

Ps 135:4 Ty HERREN har utvalt Jakob åt sig, och Israel till sin särskilda skatt.*

Ps 135:5 Ty jag vet att HERREN är stor, och att vår Herre är över alla gudar.

Ps 135:6 Vad som än HERREN behagar, det gjorde han i himmelen, och på jorden, i haven, och i alla djup.

Ps 135:7 Han låter ångor stiga upp från jordens ändar; han gör blixtar för regnet; han för vinden ut ur hans förrådshus.

Ps 135:8 Som slog Egyptens förstfödda, både människor och djur.

Ps 135:9 Som sände tecken och under mitt ibland dig, O Egypten, över Farao, och över alla hans tjänare.

Ps 135:10 Vem slog stora nationer, och dräpte mäktiga kungar;

Ps 135:11 Amoréernas kung Sihon, och Basans kung Og, och alla Kanaans kungariken:

Ps 135:12 Och gav deras land till en arvedel, en arvedel åt hans folk Israel.

Ps 135:13 Ditt namn, O HERRE, består för evigt; och ditt minnesmärke, O HERRE, genom alla generationer.

Ps 135:14 Ty HERREN skall döma hans folk, och han skall omvända sig angående hans tjänare.

Ps 135:15 Hedningarnas avgudar är silver och guld, verk av människors händer.

Ps 135:16 De har mun, men talar inte; ögon har de, men de ser inte;

Ps 135:17 De har öron, men de hör inte; Inte heller finns det någon andedräkt i deras munnar.

Ps 135:18 De som gör dem är lik dem: så är alla som litar på dem.

Ps 135:19 Välsigna HERREN, O Israels hus: välsigna HERREN, O Arons hus:

Ps 135:20 Välsigna HERREN, O Levis hus: ni som fruktar HERREN, välsigna HERREN.

Ps 135:21 Välsignad vare HERREN från Sion, som bor i Jerusalem. Prisa ni HERREN.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 135

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 4 [*Notering: KJV:s peculiar treasure (Ps 135:4; 2 Mos 19:5; Mal 3:17) betyder inte ”konstig skatt” i modern bemärkelse, utan särskild, utvald egendom som tillhör ägaren helt och hållet. Ordet peculiar i 1600-talets engelska (jfr Webster 1828) betyder ”exklusiv egendom, något som hör till en person i uteslutning av andra”. Det hebreiska segullāh (סְגֻלָּה) betyder ”personlig skatt” eller ”särskild egendom” – något av högsta värde och noga bevarat. Bilden är att Guds folk är hans egen skatt, helgad åt honom och skild från alla andra folk, trots att hela jorden tillhör honom. Jfr 5 Mos 7:6; Tit 2:14; 1 Pet 2:9.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 135

[*Notering: En lovpsalm som knyter ihop Israels historia, skapelsens storhet och förbundet med Guds folk. 1. V. 1–4 kallar Herrens tjänare, särskilt de i templet, att prisa Herren för hans godhet och utväljande av Israel som sin egendom. 2. V. 5–7 framhäver Guds allmakt: han gör allt han vill i hela skapelsen – från himmel och hav till vindar och regn. 3. V. 8–12 påminner om Guds frälsningsgärningar i historien: Egyptens förstfödda, tecken och under, och segern över mäktiga kungar som Sihon och Og, vars land blev Israels arv. 4. V. 13–14 lyfter fram Guds eviga namn och trofasta omsorg om sitt folk. 5. V. 15–18 kontrasterar Herren mot hedningarnas avgudar – döda ting som inte kan tala, se eller höra. De som gör och litar på dem blir lika livlösa som sina gudar. 6. V. 19–21 slutar med en fyrfaldig välsignelseuppmaning till hela Israel, prästerna, Leviterna och alla gudsfruktiga. Psalmen binder ihop lovprisning, teologi och historia och förankrar tillbedjan i både Guds makt och trofasthet. Jfr 2 Mos 20:4–6; Ps 115:4–11; Jes 46:5–7.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 136 (*)

En uppmaning att tacka Gud för särskilda nåder.

Ps 136:1 O GIV tack åt HERREN, ty han är god: ty hans nåd varar evinnerligen.

Ps 136:2 O giv tack åt gudarnas Gud: ty hans nåd varar evinnerligen.

Ps 136:3 O giv tack åt herrarnas Herre: ty hans nåd varar evinnerligen.

Ps 136:4 Till honom som ensam gör stora under: ty hans nåd varar evinnerligen.

Ps 136:5 Till honom som genom vishet gjorde himlarna: ty hans nåd varar evinnerligen.

Ps 136:6 Till honom som bredde ut jorden över vattnen: ty hans nåd varar evinnerligen.

Ps 136:7 Till honom som gjorde de stora ljusen: ty hans nåd varar evinnerligen:

Ps 136:8 Solen till att råda över dagen: ty hans barmhärtighet varar evinnerligen:

Ps 136:9 Månen och stjärnorna skall råda över natten: ty hans barmhärtighet varar evinnerligen.

Ps 136:10 Till honom som slog Egypten i dess förstfödda: ty hans nåd varar evinnerligen:

Ps 136:11 Och förde Israel ut från dem: ty hans nåd varar evinnerligen:

Ps 136:12 Med stark hand, och uträckt arm: ty hans nåd varar evinnerligen.

Ps 136:13 Till honom som delade Röda havet i två delar: ty hans nåd varar evinnerligen:

Ps 136:14 Och lät Israel gå mitt igenom det: ty hans nåd varar evinnerligen:

Ps 136:15 Men störtade Farao och hans här i Röda havet: ty hans nåd varar evinnerligen.

Ps 136:16 Till honom som ledde hans folk genom vildmarken: ty hans nåd varar evinnerligen.

Ps 136:17 Till honom som slog stora kungar, ty hans nåd varar evinnerligen:

Ps 136:18 Och dräpte mäktiga kungar: ty hans nåd varar evinnerligen:

Ps 136:19 Amoréernas kung Sihon: ty hans nåd varar evinnerligen:

Ps 136:20 Och Basans kung Og: ty hans nåd varar evinnerligen:

Ps 136:21 Och gav deras land som en arvedel: ty hans nåd varar evinnerligen:

Ps 136:22 Ja en arvedel åt hans tjänare Israel: ty hans nåd varar evinnerligen.

Ps 136:23 Honom som kom ihåg oss i vår ringhet: ty hans nåd varar evinnerligen:

Ps 136:24 Och friköpte oss från våra fiender: ty hans nåd varar evinnerligen.

Ps 136:25 Honom som ger föda åt allt kött: ty hans nåd varar evinnerligen.

Ps 136:26 O giv tack till himmelens Gud: ty hans nåd varar evinnerligen.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 136

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 136

[*Notering: En lov- och tacksägelsepsalm som upprepar frasen ”ty hans nåd varar i evighet” i varje vers – en liturgisk struktur som troligen användes växelvis mellan ledare och församling (jfr 2 Krön 5:13; Esra 3:11). 1. V. 1–3 prisar Gud för hans höghet: han är gudarnas Gud och herrarnas Herre. 2. V. 4–9 tackar honom som skapare, som i vishet formade himlarna, jorden, solen, månen och stjärnorna. 3. V. 10–15 återger befrielsen ur Egypten genom plågorna och havets delning. 4. V. 16–22 beskriver ökenvandringen och segern över kungar som Sihon och Og, vars land blev Israels arv. V. 23–24 lyfter fram Guds trofasthet även när folket var ringa och behövde räddas från fiender. 5. V. 25–26 avslutar med att Gud ger föda åt allt levande och uppmanar att tacka himmelens Gud. Psalmens tema är Guds skaparmakt och frälsande gärningar i historien, förenade av hans eviga nåd (chesed – trofast kärlek). Strukturen understryker att allt som sker i frälsningshistorien vilar på denna orubbliga nåd. Jfr Neh 9; Ps 118:1–4; Upp 4:11.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 137 (*)

Judarna uthållighet i fångenskap. 7 Profeten förbannar Edom och Babel.

Ps 137:1 VID Babylons floder, där satte vi oss ner, ja, vi grät, när vi mindes Sion.

Ps 137:2 Vi hängde våra harpor på pilträden i dess mitt.

Ps 137:3 Ty de som hade tagit oss fångna krävde av oss en sång; och de som ödelade oss krävde av oss fröjd och jubel, och de sade: Sjung för oss en av Sions sånger. *

Ps 137:4 Hur skall vi sjunga HERRENS sång i ett främmande land?

Ps 137:5 Om jag glömmer dig, O Jerusalem, låt min högra hand glömma hennes skicklighet

Ps 137:6 Låt min tunga hålla sig fast vid gommen, om jag icke minns dig; om jag icke låter Jerusalem över min högsta glädje vara.

Ps 137:7 Kom ihåg, Herre, Edoms barn på Jerusalems dag, som sade: Riv den, riv den, ända till dess grundvalar.

Ps 137:8 O dotter av Babylon, som skall ödeläggas; lycklig skall han vara, som ger dig vedergällning för det du har gjort mot oss.

Ps 137:9 Lycklig skall han vara, som tar och slår dina små mot stenarna.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 137

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 3 [*Notering: KJV:s mirth betecknar glädje med ljud (festligt stoj) till skillnad från stilla joy/cheerfulness (Webster 1828 – ”Mirth differs from joy and cheerfulness, as always implying noise.). Därför återges denna fras i SKJVB med ”stor fröjd” (för great joy) plus ”med jubel” för att markera det hörbara firandet]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 137

[*Notering: En klagopsalm som uttrycker fångenskapens smärta och längtan efter Jerusalem. Troligen skriven under eller strax efter den Babyloniska exilen. 1. V. 1–4: Fångarna vid Babylons floder minns Sion med tårar. Fienderna kräver att de sjunger Sions sånger, men att sjunga Herrens lovsånger i ett främmande land upplevs som omöjligt – det vore att vanhelga deras heliga sånger. 2. V. 5–6: En högtidlig ed att aldrig glömma Jerusalem. Att låta den högra handen glömma sin skicklighet syftar på att förlora förmågan att spela musik eller utföra arbete; mintunga hålla sig fast vid gommen uttrycker total tystnad om Jerusalem skulle glömmas. 3. V. 7: Edoms barn (Edomiterna) påminns om deras förräderi när Jerusalem föll (jfr Ob 10–14; Klag 4:21–22), då de ropade att staden skulle rivas till grunden. 4. V. 8–9: Dom över Babels dotter (Babylon som makt och folk). Språket är skarpt: att krossa små mot stenarna är en poetisk bild för att fullständigt förgöra fiendens framtid, typisk för forntida krigsspråk. Detta speglar vedergällningsprincipen (jfr Jes 13:16; Upp 18:6). Psalm 137 är både en klagan, en ed och en bön om rättvisa, där den djupa kärleken till Guds stad ställs mot hatet mot dess förstörare.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 138 (*)

1 David prisar Gud för sanningen av hans ord. 4 Han profeterar att jordens kungar skall prisa Gud. 7 Han bekänner sin förtröstan på Gud.

¶ En Psalm av David.

Ps 138:1 JAG VILL prisa dig av hela mitt hjärta: inför gudarna vill jag lovsjunga dig.

Ps 138:2 Jag vill tillbe vänd mot ditt heliga tempel, och prisa ditt namn för din kärleksfulla godhet och för din sanning: ty du har förstorad ditt ord över allt ditt namn. *

Ps 138:3 Den dag då jag ropade svarade du mig, och styrkte mig med styrka i min själ.

Ps 138:4 Alla jordens kungar skall tacka dig, O HERRE, när de hör orden av din mun.

Ps 138:5 Ja, de skall sjunga om HERRENS vägar: ty stor är HERRENS härlighet.

Ps 138:6 Även om HERREN är hög, ändå respekterar han de ringa: men de stolta känner han långt borta.

Ps 138:7 Även om jag vandrar mitt i nöden, så återupplivar du mig: du skall sträcka ut din hand mot mina fienders vrede, och din högra hand skall frälsa mig.

Ps 138:8 HERREN skall fullborda det som rör mig: din nåd, O HERRE, varar evinnerligen; överge icke dina händers verk.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 138

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 2 [*Notering: KJV, “thou hast magnified thy word above all thy name”. KJV återger här en klar och stark utsaga: "du har förstorad ditt ord över allt ditt namn". Formuleringen är entydig och låter Guds ord inta en överordnad ställning, som den yttersta auktoriteten som Gud själv binder sig vid.

Många moderna översättningar mildrar eller omformar detta uttryck (t.ex. genom att jämställa ordet med namnet, ersätta word med decree eller parafrasera bort jämförelsen helt). Dessa variationer skapar skilda teologiska innebörder och fördunklar textens tydlighet.

ordet + namnet (ESV) “you have exalted above all things your name and your word” = Ordet och namnet jämställs; KJV:s hierarki suddas ut.
ordet under namnets ära (NLT) “your promises are backed by all the honor of your name” = Texten parafraseras; den ursprungliga utsagan försvinner helt.
ordet omdefinierat (NIV) “your solemn decree… surpasses your fame”= Ordet word ersätts med decree, och jämförelsen flyttas till rykte/fame.

Resultatet blir tre olika teologiska budskap; trots samma hebreiska vers. När moderna översättningar mildrar, omformar eller jämnar ut detta, skapas samma mönster förvirring istället för tydlighet (Jfr. text och not i Ps 12:6–7). Och som Skriften säger: "Ty Gud är inte författaren av förvillelse," (1 Kor 14:33a).

KJV bevarar versens naturliga läsning och sammanhang. Guds trofasthet och sanning vilar på att han själv har förhärligat sitt ord över allt annat. Detta harmonierar med Ps 12:6–7 och 1 Petr 1:25 och bekräftar Skriftens unika auktoritet och tillförlitlighet. KJV står ensam i sin klarhet och säger exakt vad texten säger: Gud har själv upphöjt sitt ord över hela sitt namn.]

[*Språknot: ”Kärleksfulla godhet” återger KJV:s lovingkindness, som vanligen översätter hebreiskans חֶסֶד (ḥesed). Ordet uttrycker Guds kärleksfulla, trofasta och välvilliga godhet mot sitt folk och har en vidare betydelse än enbart ”nåd”.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 138

[*Notering: En tacksägelsepsalm av David, där personlig erfarenhet av bönesvar vävs samman med profetisk vision om en framtida tid då alla kungar skall prisa Herren. 1. V. 1–3: Psalmisten tackar av hela hjärtat och lovsjunger inför gudarna – troligen en hänvisning till andliga makter (jfr Ps 82:1) eller jordiska härskare. Att tillbe mot ditt heliga tempel uttrycker riktning mot Guds boning (jfr Dan 6:10). Den ofta borttagna frasen du har upphöjt ditt ord över allt ditt namn framhäver Skriftens yttersta auktoritet och pålitlighet; detta är bevarat i KJV-Bibeln. 2. V. 4–5: En profetisk utsaga om att alla jordens kungar en dag skall tacka Herren när de får höra hans ord – troligen en messiansk framtidsbild (jfr Jes 2:2–4; Upp 21:24). 3. V. 6: Herrens storhet förenas med omsorg om den ringe, medan den högmodige hålls på avstånd (jfr Jak 4:6; 1 Pet 5:5). 4. V. 7–8: Trots nöd bevarar Herren livet, räddar från fiender och fullbordar sitt verk i den trogne. Slutraden övergiv inte dina händers verk är en bön grundad på Guds eviga nåd (chesed). Psalm 138 rymmer både ett personligt vittnesbörd om bönesvar och en universell vision om Herrens slutliga ära bland alla folk. Jfr Ps 57:2; 1 Kung 8:23; Fil 1:6.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 139 (*)

1 David prisar Gud för Hans allseende försyn, 17 och för Hans oändliga barmhärtighet. 19 Han trotsar de onda. 23 Han ber om uppriktighet.

¶ Till den främste Musikern, En Psalm av David.

Ps 139:1 O HERRE, du har rannsakat mig, och känner mig.

Ps 139:2 Du vet när jag sitter och när jag står upp, du förstår mina tankar fjärran ifrån.

Ps 139:3 Du omger min stig och min vila, och är förtrogen med alla mina vägar.

Ps 139:4 Ty det finns inte ett ord på min tunga, men, se, O HERRE, du vet det helt och hållet.

Ps 139:5 Du omsluter mig bakom och framför, och lägger din hand på mig.

Ps 139:6 En sådan kunskap är för underbar för mig; den är för hög, jag kan inte nå den.

Ps 139:7 Vart skall jag gå för din ande? eller vart skall jag fly från din närvaro?

Ps 139:8 Om jag stiger upp i himmelen, så är du där: om jag gör min bädd i helvetet, så är du där.

Ps 139:9 Om jag tar morgonens vingar, och bor i havets yttersta delar;

Ps 139:10 Så skall också där din hand leda mig, och din högra hand hålla mig.

Ps 139:11 Om jag säger, Mörkret skall sannerligen omsluta mig; ja natten skall vara ljus omkring mig.

Ps 139:12 Ja, mörkret döljer sig inte för dig; utan natten lyser som dagen: mörkret och ljuset är båda lika för dig.

Ps 139:13 Ty du har format mitt innersta: du övertäckte mig i min moders livmoder.*

Ps 139:14 Jag prisar dig; för jag är vördnadsfullt och underbart danad: underbara är dina verk, och min själ vet det mycket väl. *

Ps 139:15 Mitt väsen var icke dolt för dig, när jag blev danad i det fördolda, och konstfullt formad i jordens lägsta delar.

Ps 139:16 Dina ögon såg mitt väsen, ännu ofullbordat; och i din bok voro alla mina lemmar skrivna, vilka i sin ordning formades, när ännu ingen av dem fanns till.

Ps 139:17 Hur dyrbara är inte för mig dina tankar, O GUD! hur stor är inte summan av dem!

Ps 139:18 Om jag räknade dem, vore de fler än sanden: när jag vaknar, är jag ännu hos dig.

Ps 139:19 Sannerligen skall du dräpa de onda, O Gud: gå därför bort från mig, ni blodtörstiga män.

Ps 139:20 Ty de som talar om dig i ondska, och dina fiender brukar ditt namn förgäves.

Ps 139:21 Hatar jag inte dem, O HERRE, som hata dig? och är jag inte bedrövad över dem som reser sig mot dig?

Ps 139:22 Jag hatar dem med fullkomligt hat: jag räknar dem som mina fiender.

Ps 139:23 Rannsaka mig, O Gud, och känn mitt hjärta: pröva mig, och känn mina tankar:

Ps 139:24 Och se om det finns en ond väg i mig, och led mig på evighetens väg.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 139

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 13 [*Språknot: Ordet reins betyder ”njurar, inälvor”, och används i Bibeln bildligt om människans innersta känslor, samvete och dolda tankar (jfr Jer 17:10; Upp 2:23). Att Gud har possessed (ägt/formats) våra reins betyder att han redan från moderlivet har format och ägt vårt innersta väsen – både kropp och själ. Jfr Job 10:8–12; Ps 22:10.]

v. 14 [*Språknot: Hebreiska ordet för fearfully (נוראות, nora’ot) betyder ”att väcka vördnad eller bävan”. Det syftar inte på skräck, utan på en helig respekt inför Guds skapargärning. Tillsammans med wonderfully uttrycks att människan är danad på ett sätt som väcker häpnad och beundran – ett mästerverk som inger vördnad för Skaparen. Jfr Job 10:8–12; Ps 104:24.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 139

[*Notering: Denna psalm av David förenar meditation och bön och rör fyra huvudteman: 1. Guds allvetande (v. 1–6): Herren känner varje tanke, ord och väg – en kunskap som väcker förundran. 2. Guds allestädesnärvaro (v. 7–12): Ingen plats i universum är utanför hans närvaro – inte himmel, dödsrike eller havens yttersta gräns. För Gud är mörker som ljus. 3. Guds skapande omsorg (v. 13–18): Han formade psalmistens reins (innersta väsen) i moderlivet. Människan är fearfully and wonderfully made – skapad som ett mästerverk som väcker vördnad. Alla dagar var skrivna i Guds bok innan de fanns. 4. Psalmistens nitälskan och överlåtelse (v. 19–24): Han tar avstånd från Guds fiender, men slutar med en bön om rannsakan: ”Pröva mig… led mig på evighetens väg.”. Psalm 139 förenar tröst och helig bävan: Gud ser allt, men samma Gud leder den trogne i evighet. Jfr Jer 23:23–24; Heb 4:13; Apg 17:27–28.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 140 (*)

1 David ber att bli befriad från Saul och Doeg. 8 Han ber emot dem. 12 Han tröstar sig själv genom förtröstan på Gud.

¶ Till den främste Musikern, En Psalm av David.

Ps 140:1 BEFRIA mig, O HERRE, från den onda mannen: bevara mig från våldets man;

Ps 140:2 Som tänker ut ondska i deras hjärtan; ständigt samlas de till krig.

Ps 140:3 De har vässat sina tungor som en orm; huggormens gift är under deras läppar. Sela.

Ps 140:4 Bevara mig, O HERRE, från de ondas händer, bevara mig från den våldsamma mannen; som har för avsikt att störta mina steg.

Ps 140:5 De stolta har dolt en snara för mig, och rep; de har utbrett ett nät vid vägen; de har lagt snaror för mig. Sela.

Ps 140:6 Jag sade till HERREN, Du är min Gud: O HERRE, hör rösten av mina böner.

Ps 140:7 O GUD Herren, min frälsnings styrka, du har övertäckt mitt huvud på stridens dag.

Ps 140:8 Ge inte, O HERRE, de ondas deras önskningar: främja inte hans onda planer, så att de inte upphöjer sig själva. Sela.

Ps 140:9 Vad gäller huvudet på dem som omringar mig, låt deras egna läppars ofärd täcka dem. *

Ps 140:10 Låt brinnande kol falla över dem: låt dem kastas i eld; i djupa gropar, så att de inte står upp igen.

Ps 140:11 Låt inte en ond talare bli befäst i jorden: det onda skall förfölja den våldsamma mannen för att störta honom.

Ps 140:12 Jag vet att HERREN skall försvara den bedrövades sak, och de fattigas rätt.

Ps 140:13 Sannerligen skall de rättfärdiga tacka ditt namn: de rättsinniga skall bo inför ditt ansikte.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 140

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 9 [*Språknot: ”ofärd”. KJV mischief. Webster 1828 anger som grundbetydelser “Harm; hurt; injury; damage; evil” och vidare även avsiktlig skada, “harm or damage done by design”. ”Ofärd” bevarar denna innebörd av något skadligt eller fördärvligt utan att sammanföra ordet med KJV särskilda ord evil. KJV egen användning visar att skillnaden är betydelsefull. I Ps. 36:4 står “He deviseth mischief… he abhorreth not evil” — ”han uttänker ofärd… han avskyr inte ont”. I Ords. 12:21 förekommer evil, wicked och mischief i samma vers, och i Ords. 24:2 skiljer KJV mellan destruction och mischief: “their heart studieth destruction, and their lips talk of mischief.”. Med ofärd kan dessa återkommande ordskillnader bevaras: evil — ont, destruction — fördärv, och mischief — ofärd. I 2 Mos. 32:22 säger Aron om folket: “they are set on mischief” — ”de är benägna till ofärd.”. Samma grundbetydelse återkommer när KJV talar om att devise mischief, do mischief, practise mischief och ha mischief i hjärtat.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 140

[*Notering: En bön av David om beskydd mot våldsamma och ondskefulla människor. 1. V. 1–5: Psalmisten ropar om befrielse från den onda mannen och våldets man. Dessa har vässade tungor som ormar och dolda snaror på vägen. Bildspråket speglar både fysiska hot och förtal. Jfr Rom 3:13. 2. V. 6–8: Tilliten sätts till Herren som min starka frälsare som skyddar huvudet på stridens dag. Bön om att de ondas planer inte skall lyckas. 3. V. 9–11: De onda ska få sitt eget tal och sina egna planer tillbaka som dom över sig. Bilderna av brinnande kol, eld och gropar är klassiska uttryck för Guds rättvisa. 4. V. 12–13: Tron förankras i Guds rättvisa: Herren skall försvara den fattige och den bedrövade. Slutraden visar psalmens slutmål – de rättfärdiga ska bo i Guds närvaro. Psalm 140 växlar mellan ångest och förtröstan: mitt i hot och våld ropar psalmisten, men finner vila i vissheten att Herren slutligen försvarar den ringe. Jfr Ps 11:5; Ps 18:48; Ords 26:27.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 141 (*)

1 David ber att hans begäran må vara accepterad, 3 hans samvete uppriktigt, 7 och hans liv skyddat från snaror.

¶ En Psalm av David.

Ps 141:1 HERRE, jag ropar till dig: skynda till min hjälp; vänd ditt öra till min röst, när jag ropar till dig.

Ps 141:2 Låt min bön bli inför dig som rökelsen; och mina händers upplyftande som aftonoffret.

Ps 141:3 O HERRE, sätt en vakt, för min mun; bevaka dörren till mina läppar.

Ps 141:4 Låt inte mitt hjärta böjas till något ont, till att utföra onda gärningar med män som arbetar missgärning: och låt mig inte äta av deras läckerheter.

Ps 141:5 Låt den rättfärdige slå mig; det skall vara en vänlighet: och låt honom tillrättavisa mig; det skall vara som utmärkt olja, som inte skall bryta mitt huvud: ty min bön skall vara i deras svårigheter.

Ps 141:6 När deras domare störtas på steniga platser, skall de höra mina ord, ty de är ljuvliga.

Ps 141:7 Våra ben ligger utspridda vid gravens öppning, som när man hugger och klyver ved på jorden.

Ps 141:8 Men mina ögon är mot dig, O GUD Herren: på dig förtröstar jag; lämna inte min själ hjälplös.

Ps 141:9 Håll mig borta från de snaran som de har lagt för mig, och gillret av missgärningens arbetare.*

Ps 141:10 Låt de onda falla i deras egna nät, medan jag själv undkommer.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 141

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 9 [*Notering: Gillret. Ordet gins betyder på 1600-talets engelska fällor eller giller – redskap att fånga djur eller fåglar med. I överförd bemärkelse används det i Bibeln för de ondas listiga snaror och dolda planer för att fälla den rättfärdige. Webster 1828: ”En fälla; en snara för att fånga fåglar eller djur; en list för att fånga människor.”. I Ps 141:9 syftar gins på intriger och försåt som de gudlösa satt upp, parallellt med ordet snares. Jfr Ps 124:7; Ords 29:6.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 141

[*Notering: En bön av David om att Gud ska ta emot hans bön som ett offer och bevara honom från syndens lockelser och de ogudaktigas snaror. 1. V. 1–2: Psalmisten ropar till Herren och ber att hans bön skall stiga upp som rökelse och hans händer som aftonoffret. Bönen liknas vid tempeltjänstens offer. Jfr Upp 5:8; 8:3–4. 2. V. 3–4: Han ber om en vakt för munnen och om ett rent hjärta, så att han inte dras med i de ondas gärningar eller deltar i deras läckerheter (deras lockande njutningar). 3. V. 5: Han är villig att ta emot tillrättavisning från de rättfärdiga, vilket liknas vid utmärkt olja – något gott och helande. 4. V. 6–7: Kontrasten mellan de gudlösa som störtas och de rättfärdiga vars ord är ljuvliga. Bilden i v. 7 – ben strödda vid helvetets mun – beskriver livets bräcklighet och hotet från fiender. 5. V. 8–10: Bön om beskydd: att inte lämnas destitute (hjälplös), utan bevaras från snares och gins (fällor, giller). De onda skall själva falla i sina egna snaror, medan den rättfärdige går fri. Psalm 141 är både en personlig bön om helighet och en vädjan om skydd. Den visar att sann gudsfruktan inte bara är att undvika de ondas snaror, utan också att låta sig tillrättavisas och be Gud hålla tungan och hjärtat rena. Jfr Ps 19:13–14; Ords 29:6; Upp 8:3–4.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 142 (*)

David visar att i sin nöd var all hans tröst i bön till Gud.

¶ En Maskil av David; en Bön när han var i grottan.

Ps 142:1 JAG ROPADE till HERREN med min röst; med min röst bönfaller jag till HERREN.

Ps 142:2 Jag utgjuter min klagan inför honom; jag visar fram min nöd inför honom.

Ps 142:3 När min ande var överväldigad inom mig, då kände du min stig. På den väg där jag gick har de lagt en snara för mig.

Ps 142:4 Jag tittade på min högra sida, och såg, men det fanns ingen människa som kände mig: tillflykten var förlorad för mig; ingen människa brydde sig om min själ.

Ps 142:5 Jag ropade till dig, O HERRE: jag sade, Du är min tillflykt och min del i de levandes land.

Ps 142:6 Ge akt på mitt rop; ty jag är mycket bedrövad: befria mig från mina förföljare; ty de är starkare än jag.

Ps 142:7 För min själ ut ur fängelset, så att jag kan prisa ditt namn: de rättfärdiga skall omringa mig; ty du skall handla väl mot mig.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 142

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 142

[*Notering: En bön av David från grottan (troligen Adullam eller En-Gedi, jfr 1 Sam 22:1; 24:3). Psalmens ton är en klagan men också en tillit till Gud som den ende tillflykten. 1. V. 1–2: David ropar med sin röst – bönen är inte tyst, utan högljudd. Han utgjuter sin klagan och visar fram sin nöd inför Herren. Jfr Ps 62:9; 142:2 visar skillnaden mellan att bära sin oro själv och att lägga fram den inför Gud. 2. V. 3: När hans ande är överväldigad (uttröttad, svag), då känner Herren hans stig. Även i mörkret är Gud medveten om de snaror som fienderna lagt. Jfr Ps 143:4. 3. V. 4: Ensamhetens klagan: ingen människa brydde sig, ingen kände mig – en bild av fullständig övergivenhet. Jfr 2 Tim 4:16. 4. V. 5: Men mitt i nöden bekänner han: Du är min tillflykt och min del i de levandes land. Gud själv är hans arv och hans trygghet. 5. V. 6–7: Han ber om befrielse från starkare fiender och om att föras ut ur fängelset (antingen bokstavligt eller bildligt – grottan som en inlåsning). Slutklangen är hopp: de rättfärdiga skall omringa mig, dvs. gemenskapen skall återupprättas, och Gud skall handla väl mot honom. Psalm 142 är en typisk klagopsalm där ropet till Gud bryter ensamhetens makt. Den påminner om att när alla mänskliga stöd sviker, är Gud själv vår tillflykt och vår del.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 143 (*)

1 David ber om nåd i dom. 3 Han klagar över sina sorger. 5 Han stärker sin tro genom meditation och bön. 7 Han ber om nåd, 9 om befrielse, 10 om helgelse, 12 om förintelse av sina fiender.

¶ En Psalm av David.

Ps 143:1 HÖR min bön, O HERRE, vänd ditt öra till mina innerliga böner: svara mig i din trofasthet, och i din rättfärdighet.

Ps 143:2 Och gå inte till dom med din tjänare: ty i dina ögon skall ingen människa vara rättfärdig.

Ps 143:3 För fienden har förföljt min själ; han har slagit mitt liv till marken; han har låtit mig bo i mörker, som de som varit döda sedan länge.

Ps 143:4 Därför är min ande överväldigad i mig; mitt hjärta är ödelagt inom mig.*

Ps 143:5 Jag minns dagarna fordom; jag mediterar över alla dina verk; jag funderar över dina händers verk.

Ps 143:6 Jag sträcker ut mina händer till dig: min själ törstar efter dig, som ett törstigt land. Sela.

Ps 143:7 Skynda att höra mig, O HERRE: min ande förgås: dölj inte ditt ansikte för mig, så att jag blir lik dem som går ner i gropen.

Ps 143:8 Låt mig höra din kärleksfulla godhet om morgonen; ty i dig förtröstar jag: låt mig veta den väg där jag skall vandra; ty till dig lyfter jag upp min själ.

Ps 143:9 Befria mig, O HERRE, från mina fiender: jag flyr till dig för att gömma mig.

Ps 143:10 Lär mig att göra din vilja; ty du är min Gud: din Ande är god; led mig till uppriktighetens land.

Ps 143:11 Gör mig levande, O HERRE, för ditt namns skull: för din rättfärdighets skull, för min själ ur nöd.

Ps 143:12 Och i din barmhärtighet förgör mina fiender, och förgör alla dem som plågar min själ: ty jag är din tjänare.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 143

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 4 [*Notering: Ordet desolate betyder ”öde, ödelagd, övergiven”. I känslomässig bemärkelse syftar det på att vara utan tröst, förkrossad, tom på hopp. Webster 1828: ”utan tröst; vänlös; förtvivlad.” –Övergiven av Gud; berövad tröst.”. I Ps 143:4 uttrycker David att hans hjärta är ödelagt och utan tröst under förföljelsen, som om allt hopp var borta. Jfr Ps 142:4; Klag 1:16.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 143

[*Notering: En av Davids djupaste klagopsalmer, ofta betraktad som den sista av de sju botpsalmerna (jfr Ps 6; 32; 38; 51; 102; 130). Den förenar bön om nåd, erkännande av egen oförmåga och förtröstan på Guds rättfärdighet. 1. V. 1–2: David vädjar att Gud skall höra honom för sin trofasthet och rättfärdighet, inte för hans egen – ingen levande är rättfärdig inför dig. Paulus citerar detta i Rom 3:20 och Gal 2:16 som bevis för att ingen kan rättfärdiggöras av laggärningar. 2. V. 3–4: Fienderna har krossat hans liv till jorden, och hans hjärta är desolate – ödelagt och utan tröst. 3. V. 5–6: Han minns Guds forna gärningar och sträcker sina händer till Herren; hans själ är som ett torrt land i törst. Jfr Ps 63:1. 4. V. 7–8: Bönen blir mer intensiv – han fruktar att Gud skall gömma sitt ansikte. Han ber om att få höra Guds nåd på morgonen och bli ledd på rätt väg. 5. V. 9–10: Gud är hans tillflykt. Han ber: ”Lär mig att göra din vilja”. Det är inte bara befrielse från fiender han söker, utan också undervisning att vandra rätt. 6. V. 11–12: Han avslutar med att åberopa Guds namn, rättfärdighet och barmhärtighet för att bli räddad. Hans identitet är enkel men trygg: ”Jag är din tjänare.”. Psalm 143 visar att den trogne i sin djupaste nöd inte litar på sin egen rättfärdighet, utan söker nåd i Guds trofasthet. Den uttrycker både hjälplöshet och hopp – en bön om att Gud ska rädda, undervisa och föra själen till liv. Jfr Rom 3:20; Ps 63:1; Klag 3:22–23.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 144 (*)

¶ En Psalm av David.

Ps 144:1 VÄLSIGNAD vare HERREN min styrka, som lär mina händer till krig, och mina fingrar till strid:

Ps 144:2 Min godhet, och min borg; mitt höga torn, och min befriare; min sköld, och han som jag förtröstar på; som lägger mitt folk under mig.

Ps 144:3 HERRE, vad är människan, att du tar kunskap om honom! eller människans son, att du räknar med honom?*

Ps 144:4 Människan är som fåfänglighet: hans dagar är som en skugga som går förbi.

Ps 144:5 Böj dina himlar, O HERRE, och kom ner: rör vid bergen, och de skall ryka.

Ps 144:6 Sänd blixtar, och sprid dem: skjut ut dina pilar, och förgör dem.

Ps 144:7 Sträck ut din hand från höjden; befria mig, och befria mig ur stora vatten, från främmande barns hand;*

Ps 144:8 Vars mun talar fåfänglighet, och deras högra hand är en höger hand av falskhet.

Ps 144:9 Jag skall sjunga en ny sång till dig, O Gud: på psaltaren och på tio strängar skall jag spela för dig.*

Ps 144:10 Det är han som ger frälsning åt kungar: som befriar sin tjänare David från det skadliga svärdet.

Ps 144:11 Rädda mig, och befria mig ur främmande barns hand, vars mun talar fåfänglighet, och vars högra hand är en högerhand av falskhet:

Ps 144:12 Att våra söner må vara som plantor odlade i deras ungdom; att våra döttrar må bli som hörnstenar, polerade efter palatsets likhet:*

Ps 144:13 Att våra lador må vara fulla, och förse allehanda slag: att våra får må föröka sig till tusenden och tiotusenden på våra gator:

Ps 144:14 Att våra oxar må vara starka till arbete; att där inte må vara något intrång, eller utgång, att det inte finns något klagande på våra gator.

Ps 144:15 Saliga är det folk, som har det så: ja, saligt är det folk, vars Gud är HERREN.*

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 144

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 3 [*Notering: ”Räknar”. Ordet account betyder i KJV att räkna med, att beakta, att hålla för viktigt. Webster 1828: “ räkna, uppskatta eller betrakta.”. Här uttrycker David sin förundran över att Gud inte bara känner till människan, utan också räknar med honom och ger honom betydelse, trots hans litenhet och förgänglighet.]

v. 7 [*Notering: Ordet strange betyder här ”främmande, icke tillhörande förbundet”. Children används i Bibliskt språk för avkomlingar eller folk. Uttrycket syftar alltså på främlingars hand – makten hos de folk som står utanför Guds folk och är deras fiender. De kännetecknas av falskt tal och svekfulla gärningar (deras högra hand är en högra hand av falskhet). David ber att bli befriad från deras inflytande och hot. Jfr 5 Mos 32:21; Ps 18:44–45.]

v. 9 [*Notering: Uttrycket en ny sång syftar i Bibeln på en ny anledning till lovsång, ofta efter en särskild frälsning eller seger. Det betecknar inte en nyskriven text i modern mening, utan ett förnyat hjärtas lovprisning över Guds verk. David vill prisa Herren med psaltaren och på tio strängar – instrument som ofta användes i tempeltjänsten. Den nya sången är ett tecken på Guds ständigt förnyade nåd. Jfr Ps 33:3; 40:3; 96:1; Upp 5:9.]

v. 12 [*Notering: Bilden av söner som plantor uttrycker styrka och växt i ungdomens blomstring – en generation som växer upp sund och stark under Guds välsignelse. Döttrar som hörnstenar syftar på de utsmyckade pelare i ett palats som både bar upp byggnaden och prydde den. Det uttrycker skönhet, stadga och heder. Tillsammans visar versen en bön om att Guds folk ska blomstra i både styrka och skönhet, i familj och samhälle. Jfr Ps 128:3; Jes 61:3.]

v. 15 [*Notering: Den yttersta välsignelsen är inte rikedom, trygghet eller yttre framgång (som beskrivs i v. 12–14), utan att ha Herren som sin Gud. Salig betyder djup och varaktig lycka, rotad i gemenskap med Gud. David kontrasterar här mellan yttre välsignelser och den högsta andliga välsignelsen: att tillhöra Herren. Endast detta ger sann frid och trygghet för ett folk. Jfr 5 Mos 33:29; Ps 33:12; Matt 5:3–12.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 144

[*Notering: En Davids psalm som förenar bön om befrielse med en vision av nationell välsignelse. Den påminner om Psalm 18 men är kortare och mer koncentrerad. 1. V. 1–2: Herren prisas som Davids styrka, borg, sköld och befriare. Det är Han som tränar Davids händer för strid – segern är från Gud, inte människan. 2. V. 3–4: David förundras över att Gud alls räknar med människan: vad är människan, att du tar kunskap om honom! eller människans son, att du räknar med honom? Människan är som en förgänglig skugga. Jfr Ps 8:4. 3. V. 5–8: En bön om Guds dramatiska ingripande – att himlen må böjas, bergen ryka, blixtar skingra fienderna, och Guds hand rädda ur främlingars hand, de som är fulla av lögn och falskhet. 4. V. 9–11: David lovar att sjunga en ny sång till Gud, en förnyad lovsång efter Guds räddning. Åter upprepas bönen om befrielse från främlingar vars ord och handlingar är svekfulla. 5. V. 12–14: En vision av välsignat samhällsliv: söner som starka plantor, döttrar som utsmyckade pelare, lador fulla, boskap förökad, oxar starka, inga klagorop på gatorna. En bild av fred, välstånd och harmoni. 6. V. 15: Slutsatsen: den största välsignelsen är inte välståndet i sig, utan att Herren är folkets Gud. Saligt är det folk vars Gud är Herren. Psalm 144 lär oss att all styrka och trygghet kommer från Gud, att mänsklig makt är förgänglig, men att den som har Herren som sin Gud äger den sanna och varaktiga lyckan. Jfr Ps 18; Ps 33:12; 5 Mos 33:29.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 145 (*)

1 David prisar Gud för Hans ryktbarhet, 8 för Hans godhet, 11 för Hans rike, 14 för Hans försyn, 17 för Hans frälsande barmhärtighet.

¶ Davids Psalm av Lovsång.

Ps 145:1 JAG SKALL upphöja dig, min Gud, O kung; och välsigna ditt namn för evigt och alltid.

Ps 145:2 Varje dag skall jag välsigna dig; och jag skall lovprisa ditt namn för evigt och alltid.

Ps 145:3 Stor är HERREN, och högt prisad; och hans storhet är outrannsaklig.

Ps 145:4 En generation skall lova dina gärningar för en annan, och skall kungöra dina mäktiga gärningar.

Ps 145:5 Jag skall tala om din majestäts härliga ära, och om dina underbara gärningar.

Ps 145:6 Och män skall tala om dina fruktansvärda gärningars välde: och jag skall kungöra din storhet.*

Ps 145:7 De skall rikligt utbreda minnet av din stora godhet, och skall sjunga om din rättfärdighet.

Ps 145:8 HERREN är nådig, och full av barmhärtighet; långsam till vrede, och stor i nåd.

Ps 145:9 HERREN är god mot alla: och hans barmhärtighet är över alla hans verk.

Ps 145:10 Alla dina verk skall prisa dig, O HERRE; och dina heliga skall välsigna dig.

Ps 145:11 De skall tala om ditt rikes ära, och tala om din kraft;

Ps 145:12 För att låta människors söner veta hans mäktiga gärningar, och hans rikes härliga majestät.

Ps 145:13 Ditt rike är ett evigt rike, och ditt herravälde varar genom alla generationer.

Ps 145:14 HERREN uppehåller alla dem som faller, och reser upp alla som är nedböjda.

Ps 145:15 Allas ögon väntar på dig; och du ger dem deras mat i rätt tid.

Ps 145:16 Du öppnar din hand, och mättar varje levande varelse med välbehag.

Ps 145:17 HERREN är rättfärdig i alla hans vägar, och helig i alla hans gärningar.

Ps 145:18 HERREN är nära alla dem som åkallar honom, till alla som åkallar honom i sanning.

Ps 145:19 Han uppfyller dem som fruktar honom deras begär: han skall höra deras rop, och frälsa dem.

Ps 145:20 HERREN bevarar alla dem som älskar honom: men alla de onda skall han förgöra.

Ps 145:21 Min mun skall tala HERRENS lov: och låt allt kött välsigna hans heliga namn för evigt och alltid.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 145

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 6 [*Notering: ”Fruktansvärda”. Ordet terrible (KJV) betyder i 1600-talets engelska inte ”hemsk” i negativ mening, utan ”vördnadsbjudande, väldig, fruktansvärd” – gärningar som väcker helig bävan. Thy terrible acts syftar på Herrens stora verk i dom och frälsning, såsom uttåget ur Egypten och segrar över fiender. Dessa gärningar visar hans makt och majestät och får människor att tala om hans storhet. Jfr 2 Mos 15:11; 5 Mos 10:21; Ps 66:3, 5.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 145

[*Notering: En Davids lovsång och den enda psalm i Psaltaren som kallas just ”lovsång” i rubriken. Psalmen är en storslagen hyllning till Guds storhet, nåd och rike. 1. V. 1–3: David börjar med att lova Gud personligt och evigt. Herrens storhet är outrannsaklig – ingen kan helt utforska hans välde. 2. V. 4–7: Generationerna ska tala om Guds gärningar och fruktansvärda verk (thy terrible acts), så att minnet av hans godhet och rättfärdighet aldrig glöms. 3. V. 8–9: En sammanfattning av Guds karaktär: nådig, barmhärtig, långmodig och god mot alla. Jfr 2 Mos 34:6. 4. V. 10–13: Alla Guds verk lovar honom. Hans rike är evigt, till skillnad från jordiska rikens förgänglighet. 5. V. 14–16: Herren uppehåller de fallna och mättar varje levande varelse – hans omsorg sträcker sig till allt skapat. 6. V. 17–20: Herren är rättfärdig i allt han gör. Han är nära dem som åkallar honom i sanning, han hör deras rop och frälser dem, men förgör de ogudaktiga. 7. V. 21: Psalmen avslutas med en universell kallelse: allt kött skall välsigna hans heliga namn för evigt. Psalm 145 är en förkunnelsepsalm där David upphöjer Guds majestät, barmhärtighet och rättvisa. Den knyter samman skaparens omsorg med kungens eviga rike. Den visar att sann lovsång inte är privat utan delas mellan generationer och hela skapelsen. Jfr Ps 103; Ps 66; 2 Mos 34:6–7.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 146 (*)

1 Psalmsångaren lovar evigt pris till Gud. 3 Han förmanar att inte lita på människor. 5 Gud, för Sin kraft, rättvisa, barmhärtighet och rike, är den enda som är värd att lita på.

Ps 146:1 PRISA ni HERREN. Prisa HERREN, O min själ.

Ps 146:2 Så länge jag lever skall jag prisa HERREN: jag skall lovsjunga min Gud så länge jag är till.*

Ps 146:3 Sätt icke ert förtroende till prinsar, inte heller till människosöner, i vilken ingen hjälp finnes.

Ps 146:4 Hans ande går bort, han vänder åter till sin jord; på samma dag förgås hans tankar.

Ps 146:5 Salig är han som har Jakobs Gud till sin hjälp, vars hopp är i HERREN hans Gud:

Ps 146:6 Som gjorde himmel, och jord, havet, och allt vad däri är: som förbliver trofast för evigt:

Ps 146:7 Som håller rätt för de förtryckta: som giver mat åt de hungriga. HERREN löser de fångna:

Ps 146:8 HERREN öppnar de blindas ögon; HERREN upprättar dem som är nedböjda: HERREN älskar de rättfärdiga:

Ps 146:9 HERREN bevarar främlingen; han uppehåller den faderlöse och änkan: men de ondas väg omkullkastar han.

Ps 146:10 HERREN skall regera för evigt, ja din Gud, O Sion, från generation till generation. Prisa ni HERREN.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 146

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 2 [*Notering: KJV har ”while I have any being” betyder så länge jag har existens. Hebreiska ʿôd betyder ”ännu, så länge, så mycket som återstår”. Uttrycket förstärker ”medan jag lever” och syftar inte bara på jordelivet, utan på hela människans tillvaro – kropp och själ. Därför översätts denna fras i SKJVB med ”så länge jag är till”, vilket naturligt uttrycker varaktig existens. Jfr Ps 104:33.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 146

[*Notering: Psalm 146 inleder den avslutande lovsångssektionen (Ps 146–150), där varje psalm börjar och slutar med ”Prisa Herren”(Halleluja). Den är en förkunnande lovpsalm som framhäver Guds trofasthet och varnar mot att sätta sitt hopp till människor. 1. V. 1–2: Psalmisten lovar att prisa Herren hela livet – ja, så länge jag är till. Lovsången omfattar hela människans existens. Jfr Ps 104:33. 2. V. 3–4: En varning: sätt inte förtroende till prinsar eller människor, eftersom deras liv är förgängligt. När deras ande lämnar kroppen, förgås också deras planer. Jfr Ps 118:8–9. 3. V. 5–7: Den salige är den som har Jakobs Gud som hjälp. Herren är skaparen, som också är trofast och rättvis – han ger de hungriga mat och löser de fångna. 4. V. 8–9: Gud är den som öppnar de blindas ögon, upprättar de nedböjda, älskar de rättfärdiga och beskyddar de svaga (främlingen, faderlösa, änkan), men störtar de ondas väg. 5. V. 10: Psalmens höjdpunkt: Herren regerar för evigt, till skillnad från jordiska makthavare som faller. Detta är både en tröst och en bekännelse av Guds eviga kungadöme. Jfr Ps 118; Jes 61:1; Luk 4:18.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 147 (*)

1 Profeten uppmanar att prisa Gud för Hans omsorg om församlingen: 4 Hans kraft, 6 och Hans barmhärtighet: 7 Att prisa Honom för Hans försyn: 12 Att prisa Honom för Hans välsignelser över riket: 15 för Hans makt över meteorologiska fenomen: 19 och för Hans ordningar i församlingen.

Ps 147:1 PRISA ni HERREN: ty det är gott att lovsjunga vår Gud; ty det är ljuvligt, och lovsång är skön.

Ps 147:2 HERREN bygger upp Jerusalem: han samlar Israels fördrivna.

Ps 147:3 Han helar de som har förkrossade hjärtan, och förbinder deras sår.

Ps 147:4 Han räknar stjärnornas antal; han kallar dem alla vid namn.

Ps 147:5 Stor är vår Herre, och väldig i makt: hans förstånd är oändligt.

Ps 147:6 HERREN uppehåller de ödmjuka: han nedböjer de onda till marken.

Ps 147:7 Sjung till HERREN med tacksägelse; lovsjung vår Gud på harpan:

Ps 147:8 Som täcker himmelen med moln, som bereder regn för jorden, som låter gräset växa på bergen.

Ps 147:9 Han ger djuren deras föda, och de unga korparna som ropa.

Ps 147:10 Han har icke behag i hästens styrka: han har icke välbehag i mannens ben.

Ps 147:11 HERREN har behag i dem som frukta honom, i dem som hoppas på hans nåd.

Ps 147:12 Prisa HERREN, O Jerusalem; prisa din Gud, O Sion.

Ps 147:13 Ty han har gjort dina portars bommar starka; han har välsignat dina barn i dig.

Ps 147:14 Han gör dina gränser fridfulla, och fyller dig med det finaste vetet.

Ps 147:15 Han sänder sitt budskap på jorden: hans ord löper mycket hastigt.

Ps 147:16 Han giver snö såsom ull: han sprider frost såsom aska.

Ps 147:17 Han kastar fram sitt is såsom smulor: vem kan stå inför hans kyla?

Ps 147:18 Han sänder ut sitt ord, och smälter dem: han får vinden att blåsa, och vattnet rinner.

Ps 147:19 Han visar sitt ord för Jakob, sina stadgar och sina domar för Israel.

Ps 147:20 Så har han icke gjort med någon annan nation; och hans domar har de icke känt. Prisa ni HERREN.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 147

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 147

[*Notering: Psalm 147 är en lovpsalm i Egyptiska Hallel (Ps 146–150), som lyfter fram Guds omsorg om både sitt folk och hela skapelsen. Den är troligen sjungen efter återkomsten från fångenskapen i Babylon, då Herren byggt upp Jerusalem och samlat sitt folk igen (v. 2). 1. V. 1–6: Psalmisten börjar med en inbjudan till lovsång. Herren är både den som bygger upp Jerusalem och helar de förkrossade, och samtidigt den som räknar stjärnorna och kallar dem vid namn. Han är både nära i barmhärtighet och upphöjd i makt. 2. V. 7–11: Gud uppehåller skapelsen: regnet, gräset, djuren, till och med korparnas ungar får föda av honom. Till skillnad från människans förtröstan på styrka (hästar, ben), har Herren behag i dem som fruktar honom och hoppas på hans nåd. 3. V. 12–14: Sion uppmanas prisa Gud, som stärker murar, välsignar barnen, ger fred i landet och fyller folket med riklig föda. 4. V. 15–18: Guds ord styr naturen – snö, frost, is och tö – allt sker genom hans bud. Hans skaparkraft och uppehållande makt är omedelbar och verksam. 5. V. 19–20: Till sist framhävs den unika förmånen: Israel har fått höra Guds ord, lagar och domar – en nåd som inget annat folk fått. Jfr Jes 40:26; Matt 6:26; Rom 3:1–2.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 148 (*)

1 Psalmsångaren uppmanar de himmelska, 7 de jordiska, 11 och de rationella skapelserna att prisa Gud.

Ps 148:1 PRISA ni HERREN. Prisa ni HERREN från himlarna, prisa honom i höjden.

Ps 148:2 Prisa ni honom, alla hans änglar: prisa ni honom, alla hans härskaror.

Ps 148:3 Prisa ni honom, sol och måne: prisa honom, alla ni lysande stjärnor.

Ps 148:4 Prisa honom, ni himlars himlar, och ni vatten som är ovan himlarna.

Ps 148:5 Låt dem prisa HERRENS namn: ty han befallde, och de blev skapade.

Ps 148:6 Han upprättade dem för evigt och evinnerligen: han gav dem en förordning som icke skall överträdas.

Ps 148:7 Prisa HERREN från jorden, ni drakar, och alla djup:

Ps 148:8 Eld, och hagel; snö, och dimma; stormvinden som fullgör hans ord:

Ps 148:9 Berg, och alla kullar; fruktträd, och alla cedrar:

Ps 148:10 Vilda djur, och all boskap; krypande ting, och flygande fåglar:

Ps 148:11 Jordens kungar, och alla folk; prinsar, och alla domare på jorden:

Ps 148:12 Både unga män, och jungfrur; gamla män, och barn:

Ps 148:13 Låt dem prisa HERRENS namn: ty hans namn allena är upphöjt; hans ära är över jorden och himmelen.

Ps 148:14 Han har också upphöjt hornet av hans folk, lovsången för alla hans heliga; ja för Israels barn, ett folk som står honom nära. Prisa ni HERREN.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 148

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 148

[*Notering: Psalm 148 är en kosmisk lovsång, där hela skapelsen – från himlens höjder till jordens djup – uppmanas att prisa Herren. Den är en del av Egyptiska Hallel (Ps 146–150) och för tanken till Ps 19 och 150. 1. V. 1–6: Himlen kallas först: änglar, himlakroppar, stjärnor och själva himlarnas himmel. Allt detta prisar Gud därför att han är skaparen. Han talade, och de blev till; han fastställde deras bestämmelser för evigt. 2. V. 7–10: Därefter jorden: havsdjupen, väderfenomen (eld, hagel, snö, storm), berg och träd, djur och fåglar – alla dessa vittnar om och lyder Guds vilja. 3. V. 11–12: Slutligen hela mänskligheten: kungar, folk, domare, unga och gamla, män och kvinnor – alla inbjuds att förena sig i lovsång. 4. V. 13–14: Psalmens höjdpunkt: Guds namn allena är upphöjt över allt. Men mitt i denna kosmiska lovsång lyfts också fram Israels folk – Herren har upphöjt deras horn (kraft, segertecken) och gett dem lovsång. Jfr Ps 19; Ps 150; Upp 5:13.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 149 (*)

1 Profeten uppmanar att prisa Gud för Hans kärlek till Kyrkan, 5 och för den makt som Han har gett Kyrkan att styra människors samveten.

Ps 149:1 PRISA ni HERREN. Sjung en ny sång för HERREN, och prisa honom i de heligas församling.

Ps 149:2 Låt Israel glädja sig i honom som har gjort honom: låt Sions barn fröjda sig i deras Kung.

Ps 149:3 Låt dem prisa hans namn i dans; låt dem sjunga lovsång till honom med tamburin och harpa.

Ps 149:4 Ty HERREN har behag i hans folk: han skall pryda de ödmjuka med frälsning.

Ps 149:5 Låt de heliga fröjda sig i härlighet: låt dem sjunga högt på sina bäddar.

Ps 149:6 Låt Guds höga lovsång vara i deras mun, och ett tveeggat svärd i deras hand;

Ps 149:7 För att verkställa hämnd på hedningarna, och straff på folket;

Ps 149:8 För att binda deras kungar med kedjor, och deras ädlingar med järnbojor;

Ps 149:9 För att verkställa den dom som är skriven över dem: denna ära tillkommer alla hans heliga. Prisa ni HERREN.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 149

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 149

[*Notering: Psalm 149 är en segersång och en uppmaning till Guds folk att prisa Herren både i lovsång och i handling. Den tillhör avslutningen av Psaltaren (Ps 146–150), där varje psalm börjar och slutar med ”Prisa Herren” (Halleluja). 1. V. 1–3: En ny sång till Herren. Israels barn uppmanas att glädja sig i sin Skapare och Konung. Lovsången uttrycks med musik och dans – en helhjärtad hyllning. 2. V. 4: Gud har behag i sitt folk. De ödmjuka pryds med frälsning – en bild av både Guds nåd och den ära han ger de trogna. 3. V. 5–6: De heliga får fröjdas och jubla, samtidigt som Guds lov är i deras mun. Men lovsången förenas här med stridsredskap: ett tveeggat svärd i handen. 4. V. 7–9: Psalmens kraftfulla avslutning visar att Herrens folk också är redskap för hans dom över hednafolken. Att binda kungar och ädlingar med kedjor är en bild av hur Gud genom sitt folk verkställer sin rättvisa. Detta är en ära för alla hans heliga – att få delta i Guds seger och dom. – Psalmen 149 påminner om att Guds folk inte bara är kallade att prisa honom i ord och musik, utan också att delta i hans dom över världen. Det är en psalm om frälsning, seger och dom, som pekar fram mot Kristus slutliga triumf (jfr Upp 19:11–16). Jfr 5 Mos 32:41–43; Ps 2; Upp 2:26–27.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN

PSALTAREN, PSALM 150 (*)

1 En uppmaning att prisa Gud, 3 med alla slags instrument.

Ps 150:1 PRISA ni HERREN. Prisa Gud i hans helgedom: prisa honom i hans makts firmament. *

Ps 150:2 Prisa honom för hans mäktiga gärningar: prisa honom efter hans utmätta storhet.

Ps 150:3 Prisa honom med ljudet av trumpeten: prisa honom med psaltare och harpa.

Ps 150:4 Prisa honom med ramtrumman och dans: prisa honom med stränginstrument och orglar. *

Ps 150:5 Prisa honom med högljudda cymbaler: prisa honom med cymbaler av hög ljudklang.

Ps 150:6 Låt allt som har andedräkt prisa HERREN. Prisa ni HERREN.

SKJVB™ – marginalnoter till Psaltaren kap. 150

SVENSKA KJV BIBELN™

Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.

v. 1 [*Språknot: Ordet firmament återger hebreiska רָקִיעַ (raqiaʿ), av roten rāqaʿ – att slå ut, hamra ut, utbreda, såsom metall hamras till en tunn plåt (jfr 2 Mos 39:3).
Det betecknar alltså något verkligt utbrett och uppspänt, inte en abstrakt idé.

I Skriften används ordet om:

den skapade himlarymden (1 Mos 1),
den synliga himmelens prakt (Ps 19:1),
den kristalliknande utbredda struktur som bär Guds tron i Hesekiels syn (Hes 1),
samt bildligt om himmelens strålglans som förebild för den rättfärdiges härlighet (Dan 12:3).

Varför firmament bör bevaras även i svensk Bibeltext. Att behålla ordet firmament är språkligt och teologiskt fördelaktigt av flera skäl:

1 Begreppslig precision
Moderna ord som himmel eller himlavalv är antingen för allmänna eller mer tolkande.
Firmament betecknar specifikt den utbredda himlarymden som något Gud gjort.

2 Terminologisk konsekvens med KJV
King James Bibeln använder firmament konsekvent i alla 15 förekomster. Genom att bevara ordet firmament synliggörs sambandet mellan:

skapelsen (1 Mos 1),
lovsången (Psaltaren),
profetiska syner (Hesekiel),
och eskatologisk härlighet (Daniel).

3 Skydd mot modern kosmologisk omtolkning
Ord som atmosfär, valv, rymd eller himmel riskerar att färgas av moderna naturvetenskapliga modeller. Att t.ex översätta ordet med valvet betonar den välvda formen (kupolbilden). Det kan vara pedagogiskt och poetiskt tydligt, men: 1) Det preciserar formen (välvd kupol) mer än grundordet gör. 2) Det kan ge intryck av en fast arkitektur, medan raqiaʿ främst uttrycker utbredning. 3) Det bryter den direkta kopplingen till KJV:s terminologi, där samma ord används i skapelse, psalmer, profeter och Daniel.

4 Stilistisk värdighet och Biblisk klang
Ordet har historisk tyngd, högtidlig rytm och passar väl i poetiska och profetiska texter. Det motsvarar andra medvetet bevarade Bibeltermer i SKJVB™ (t.ex. ytterland, ytteröar).

5 Förklaras genom språknot – inte utjämnas i texten
Eventuell ovanhet hos läsaren möts genom marginal- och språknoter, inte genom att begreppet förenklas bort.

Firmament = den av Gud utbredda himlarymden. Ordet härstammar från latinets firmamentum (“fäste, stöd”), som i Vulgata återger hebr. raqiaʿ = något utbrett eller uthamrat; betecknar den utbredda himlarymden (1 Mos 1:6). Ett konkret, skapat och Bibliskt definierat begrepp, använt både bokstavligt och bildligt. Genom att bevara ordet firmament i SKJVB™; hålls Skriftens inre samband, språkliga exakthet och teologiska djup intakt.]

v. 4 [*Språknot: 1) Timbrels, 2) Tabrets, 3) Pipes och 4) Organs — KJV bevarar flera skilda benämningar på äldre musikinstrument, och denna åtskillnad har så långt möjligt behållits i översättningen.

Timbrel återges ramtrumma. Webster 1828 beskriver timbrel som ett musikinstrument, ”a kind of drum, tabor or tabret”. Benämningen avser således ett slaginstrument av trumtyp och bör inte utan vidare förstås som den moderna tamburinen med metallbleck.
Tabret återges liten trumma. Webster definierar tabret som ”a tabor” och tabor som ”a small drum used as an accompaniment to a pipe or fife”. En tabor/tabret var en portabel trumma som kunde spelas med en stock och användas tillsammans med en pipa. Den skall därför inte sammanblandas med den moderna tamburinen. KJV:s kombination av tabret och pipe (1 Sam. 10:5; jfr Jes. 5:12) återspeglas följaktligen som liten trumma och pipa.
Pipe återges pipa när ordet betecknar ett musikinstrument. Ordet har även den grundläggande betydelsen av ett ihåligt rör och återges därför rör där KJV använder pipe om en ledning eller kanal, såsom i Sak. 4:2, 12. Samma engelska ord bevarar således sambandet mellan det ihåliga röret och blåsinstrumentet, medan sammanhanget avgör den svenska återgivningen.
Organ återges orgel och hålls åtskilt från KJV:s pipe. Ordet går historiskt genom latinets organum tillbaka till grekiskans ὄργανον (organon), ”redskap, instrument”, och kom även att användas om blåsinstrument. Orgel skall därför på dessa ställen förstås i ordets äldre instrumentbetydelse och inte nödvändigtvis som den stora kyrkorgel som ordet vanligen betecknar i vår tid.]

Sammanfattning av Psaltaren kapitel 150

[*Notering: Psalm 150 är Psaltarens klimax och slutackord. Den består av sex korta verser, men upprepningen av ”Prisa honom” gör den till en kraftfull slutdoxologi. 1. V. 1–2: Uppmaning att prisa Gud för vem han är (hans helighet, makt) och vad han har gjort (hans mäktiga gärningar och storhet). 2. V. 3–5: En uppräkning av instrument som ska användas till lovsång – från horn och strängar till trummor, flöjter och cymbaler. Musiken blir en bild för hela mänsklighetens och skapelsens samlade lovprisning. 3. V. 6: Den universella finalen: ”Allt som andedräkt har, prisa ni Herren.” Här inkluderas allt levande, varje varelse som andas – ingen är undantagen. – Psalm 150 samlar hela Psaltarens budskap i en enda mäktig slutkör: Gud är värd all lovsång. Från skapelsen (Ps 8, Ps 19), genom historien (Ps 78, Ps 105–107), i klagan (Ps 22, Ps 88) och seger (Ps 110, Ps 118), leder vägen fram till detta: allt slutar i lov.]

Psaltaren, välj kapitel:

PS 1-75 ⎜ 76 ⎜ 77 ⎜ 78 ⎜ 79 ⎜ 80 ⎜ 81 ⎜ 82 ⎜ 83 ⎜ 84 ⎜ 85 ⎜ 86 ⎜ 87 ⎜ 88 ⎜ 89 ⎜ 90 ⎜ 91 ⎜ 92 ⎜ 93 ⎜ 94 ⎜ 95 ⎜ 96 ⎜ 97 ⎜ 98 ⎜ 99 ⎜ 100 ⎜ 101 ⎜ 102 ⎜ 103 ⎜ 104 ⎜ 105 ⎜ 106 ⎜ 107 ⎜ 108 ⎜ 109 ⎜ 110 ⎜ 111 ⎜ 112 ⎜ 113 ⎜ 114 ⎜ 115 ⎜ 116 ⎜ 117 ⎜ 118 ⎜ 119 ⎜ 120 ⎜ 121 ⎜ 122 ⎜ 123 ⎜ 124 ⎜ 125 ⎜ 126 ⎜ 127 ⎜ 128 ⎜ 129 ⎜ 130 ⎜ 131 ⎜ 132 ⎜ 133 ⎜ 134 ⎜ 135 ⎜ 136 ⎜ 137 ⎜ 138 ⎜ 139 ⎜ 140 ⎜ 141 ⎜ 142 ⎜ 143 ⎜ 144 ⎜ 145 ⎜ 146 ⎜ 147 ⎜ 148 ⎜ 149 ⎜150 ⎜ TOP

SVENSKA KJV BIBELN™

Teckenförklaring

1) Där Helig Ande återges med betoning på Ande markerar att KJV här använder ordet Ghost istället för Spirit (= Ande). 2) Red Letter Edition, Jesus talade ord i Röd Text. 3) Kursiva ord i SKJVB™ och KJV används för att indikera ord som inte finns direkt i originalspråkens texter. 4) * markerar att en förklarande marginalnot finns (i slutet av kapitlet).

< Psaltaren (1-75)

Ordspråksboken >