SVENSKA KJV BIBELN

ROMARNA, KAPITEL 1

1. Paulus framhåller sitt kall till Romarna, 9. och sitt önskemål att komma till dem. 16. Vad hans Evangelium är, och den rättfärdighet det visar. 18. Gud är vred över alla slags synder. 21. Vad Hedningarnas synder var.

Rom 1:1 PAULUS, Jesus Kristus tjänare, kallad till apostel, avskild för Guds evangelium,

Rom 1:2 (Vilket han tidigare hade lovat genom sina profeter i de heliga skrifterna).

Rom 1:3 Om hans son Jesus Kristus, vår Herre, som är född av Davids säd enligt köttet;

Rom 1:4 Och kungjordes vara Guds Son med kraft, enligt helighetens ande, genom uppståndelsen från de döda:

Rom 1:5 Genom honom har vi fått nåd och apostlaämbete för att för hans namn göra trosuppfostran bland alla folk, för hans namns skull:

Rom 1:6 Bland dem är också ni kallade av Jesus Kristus:

Rom 1:7 Till alla som bor i Rom, Guds älskade, kallade till att vara heliga: Nåd och frid vare med er från Gud vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

Rom 1:8 Först och främst, tackar jag min Gud genom Jesus Kristus för er alla, för att er tro har blivit omtalad i hela världen.

Rom 1:9 Ty Gud är mitt vittne, som jag tjänar med min ande i hans Sons evangelium, att jag utan avbrott alltid nämner er i mina böner;

Rom 1:10 Och ber om att jag på något sätt nu äntligen skulle få en lyckosam resa, genom Guds vilja, för att komma till er.

Rom 1:11 Ty jag längtar efter att få träffa er, för att jag skall kunna ge er någon andlig gåva, så att ni kan bli befästa;

Rom 1:12 Det vill säga, att jag tillsammans med er skall tröstas genom den ömsesidiga tron hos er och hos mig.

Rom 1:13 Nu vill jag inte att ni skall vara okunniga om, bröder, att jag ofta har haft för avsikt att komma till er (men blivit hindrad), för att jag skulle kunna få någon frukt också bland er, liksom bland andra Hedningar.

Rom 1:14 Jag är skyldig både Greker och Barbarer; både till de visa, och till de oförståndiga.

Rom 1:15 Så är jag nu, så mycket som jag har i mig, redo att predika evangeliet även för er i Rom.

Rom 1:16 Ty jag skäms inte för evangeliet om Kristus: ty det är Guds kraft till frälsning för var och en som tror; till Juden först, och så ock till Greken.

Rom 1:17 Ty däri avslöjas rättfärdigheten av Gud från tro till tro: såsom det är skrivet, De rättfärdiga skall leva av tro.

Rom 1:18 Ty Guds vrede uppenbaras från himmelen gentemot all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor, som håller sanningen i orättfärdighet;

Rom 1:19 Ty det som är känt av Gud är uppenbart hos dem, ty Gud har uppenbarat det för dem.

Rom 1:20 Ty hans osynliga ting, alltifrån världens skapelse, har varit tydligt sedda, i det att de förstås genom de ting som är gjorda, nämligen hans eviga kraft och Gudom; så att de är utan ursäkt: *

Rom 1:21 Eftersom de, när de kände Gud, inte förhärligade honom som Gud och inte heller var tacksamma, utan blev fåfänga i sina fantasier, och deras oförnuftiga hjärta blev fördunklat.

Rom 1:22 De utgav sig för att vara visa, men blev dårar,

Rom 1:23 Och förvandlade den oförgänglige Gudens härlighet till en avbild som liknade förgängliga människor, och fåglar, och fyrfota djur, och krypande ting.

Rom 1:24 Gud överlämnade dem därför också till orenhet genom deras hjärtans lustar, så att de vanärade sina egna kroppar sinsemellan:

Rom 1:25 De bytte ut Guds sanning mot en lögn, och dyrkade och tjänade varelsen mer än Skaparen, som är välsignad i evighet. Amen.

Rom 1:26 Av denna anledning gav Gud upp dem till avskyvärda begär, ty även deras kvinnor ändrade det naturliga bruket till det som är mot naturen:

Rom 1:27 Likaså männen, när de lämnade det naturliga bruket av kvinnan, brann de i sin lust mot varandra; män med män som utförde oanständiga handlingar och fick själva den vedergällning för sina misstag som var lämplig.

Rom 1:28 Och eftersom de inte ville behålla Gud i sin kunskap, gav Gud dem ett förtappat sinne, så att de gjorde det som inte var lämpligt;

Rom 1:29 Fyllda av all orättfärdighet, otukt, ondska, girighet, illvilja, fulla av avund, mord, gräl, svek, illvilja, baktaleri,

Rom 1:30 Baktalare, Gudshatare, övermodiga, högmodiga, skrytsamma, uppfinnare av ont, olydiga mot föräldrar, *

Rom 1:31 Utan förståelse, förbundsbrytare, utan naturlig tillgivenhet, oförsonliga, obarmhärtiga:

Rom 1:32 De som känner Guds dom, att de som begår sådana ting är värda döden, gör inte bara detsamma utan har behag i dem som gör dem.

SVENSKA KJV BIBELN

ROMARNA, KAPITEL 2

1. De som syndar, även om de fördömer det hos andra, kan inte ursäkta sig själva, 6. och ännu mindre undkomma Guds dom, 9. vare sig de är Judar eller Hedningar. 14. Hedningarna kan inte undkomma, 17. och inte heller Judarna, 25. vars Omskärelse inte ska gagna dem, om de inte håller Lagen.

Rom 2:1 Därför är du oförlåtlig, O människa, vem du än är som dömer; ty när du dömer en annan, fördömer du dig själv, eftersom du som dömer gör samma saker.

Rom 2:2 Men vi är säkra på att Guds dom är sanningsenlig mot dem som begår sådana handlingar.

Rom 2:3 Och du, människa, som dömer dem som göra sådant, och som gör detsamma, tror du att du skall undgå Guds dom?

Rom 2:4 Eller föraktar du rikedomen av hans godhet, tålamod och långmodighet, utan att veta att Guds godhet leder dig till omvändelse?

Rom 2:5 Men i din hårdhet och ditt obotliga hjärta samlar du dig själv vrede mot vredesdagen och uppenbarelsen av Guds rättfärdiga dom;

Rom 2:6 Som skall ge var och en vad han har gjort:

Rom 2:7 De som med tålamod i goda gärningar söker härlighet och ära och odödlighet, evigt liv:

Rom 2:8 Men till dem som är stridslystna och inte lyder sanningen, utan lyder orättfärdigheten, till dem kommer vrede och harm,

Rom 2:9 Vedermöda och ångest över varje människosjäl som utövar ondska, först över Judarna, och även över Hedningarna;

Rom 2:10 Men ära, värdighet och frid åt varje människa som utför det goda, först till Juden och även till Hedningen:

Rom 2:11 Ty Gud har ingen respekt för personer.

Rom 2:12 Ty så många som har syndat utan lag skall också förgås utan lag, och så många som har syndat i lagen skall dömas av lagen;

Rom 2:13 (Ty inte de som hör lagen är rättfärdiga inför Gud, utan de som gör lagen skall bli rättfärdiga.

Rom 2:14 Ty när Hedningarna, som inte har lagen, av naturen gör vad lagen säger, så är dessa, som inte har lagen, en lag för sig själva:

Rom 2:15 Som visar att lagens verk är skrivet i deras hjärtan, eftersom deras samvete vittnar om det och deras tankar hela tiden anklagar eller ursäktar varandra.)

Rom 2:16 På den dag då Gud skall döma människornas hemligheter genom Jesus Kristus, enligt mitt evangelium.

Rom 2:17 Se, du kallas Jude, och du vilar på lagen, och berömmer dig av Gud,

Rom 2:18 Och känner hans vilja och håller fast vid det som är bättre, eftersom du har blivit undervisad av lagen;

Rom 2:19 Och du är säker på att du själv är en vägvisare för de blinda, ett ljus för dem som är i mörkret,

Rom 2:20 En lärare för dårar, en lärare för småbarn, som har en form av kunskap och sanning i lagen.

Rom 2:21 Du som undervisar en annan, du undervisar inte dig själv; du som predikar att man inte får stjäla, du stjäl själv.

Rom 2:22 Du som säger att en man inte får begå äktenskapsbrott, begår du äktenskapsbrott, och du som avskyr avgudar, begår du då helgerån?

Rom 2:23 Du som berömmer dig av lagen, du som bryter mot lagen, du som vanärar Gud genom att bryta mot lagen.

Rom 2:24 Ty Guds namn har genom er blivit bespottat bland Hedningarna, såsom det står skrivet.

Rom 2:25 Ty omskärelse är verkligen nyttig, om du håller lagen; men om du bryter mot lagen, då blir din omskärelse till oomskärelse.

Rom 2:26 Om nu den oomskurne håller lagens rättfärdighet, skall då inte hans oomskärelse räknas som omskärelse?

Rom 2:27 Och skall icke oomskärelsen, som är av naturen, om den uppfyller lagen, döma dig, som genom bokstaven och omskärelsen har överträtt lagen?

Rom 2:28 Ty han är inte en Jude, som är det till det yttre, och han är inte heller en omskärelse, som är till det yttre i köttet:

Rom 2:29 Men han är en Jude, som är det i sitt inre, och omskärelse är av hjärtat, i anden och inte i bokstaven; vars beröm inte är av människor utan av Gud.

SVENSKA KJV BIBELN

ROMARNA, KAPITEL 3

1. Judarnas företräde: 3. viket de inte har förlorat: 9. Likväl övertygar Lagen dem också om synd: 20. Därför blir inget kött rättfärdiggjort genom Lagen, 28. utan alla, utan åtskillnad, genom tro allena: 31. Och ändå är Lagen inte avskaffad.

Rom 3:1 VAD är det då för fördel för en Jude, eller vad är det för fördel med omskärelse?

Rom 3:2 I alla avseenden, men framför allt därför att de hade blivit tilldelade Guds orakel.

Rom 3:3 Ty om några inte trodde, skulle då deras otro göra Guds tro verkningslös?

Rom 3:4 Gud förbjude: låt Gud vara sann, men varje människa en lögnare, såsom det är skrivet, För att du skall få rätt i dina ord, och övervinna när du döms.

Rom 3:5 Men om vår orättfärdighet gör Guds rättfärdighet till ett bevis för Guds rättfärdighet, vad skall vi då säga? Är Gud orättfärdig som tar hämnd? (Jag talar som en människa)

Rom 3:6 Gud förbjude: ty hur skall Gud då kunna döma världen?

Rom 3:7 Ty om Guds sanning genom min lögn har blivit mer överflödig till hans härlighet, varför skall då också jag dömas som en syndare?

Rom 3:8 Och inte snarare, som det sägs i förtal, och som några påstår att vi säger, Låt oss göra det onda, så att det goda kan komma, vars fördömelse är rättvis.

Rom 3:9 Vad är det då? Är vi bättre än de? Nej, ingalunda; ty vi har förut bevisat för både Judar och Hedningar att de alla är under synd;

Rom 3:10 Såsom det är skrivet, Det finns ingen rättfärdig, nej, inte en enda:

Rom 3:11 Det finns ingen som förstår, ingen som söker Gud.

Rom 3:12 De är alla bortom vägen, de är alla odugliga; ingen gör det goda, inte en enda.

Rom 3:13 Deras strupe är en öppen grav, med sina tungor har de bedrägligt handlat, och under deras läppar finns huggormars gift:

Rom 3:14 Vars mun är full av förbannelse och bitterhet:

Rom 3:15 Deras fötter är snabba att utgjuta blod:

Rom 3:16 Förstörelse och elände är deras väg:

Rom 3:17 Och fredens väg har de inte känt:

Rom 3:18 De har ingen fruktan för Gud inför sina ögon.

Rom 3:19 Vi vet nu att vad lagen säger, det säger den till dem som står under lagen, för att varje mun skall tystas och hela världen skall bli skyldig inför Gud.

Rom 3:20 Därför skall inget kött rättfärdiggöras inför honom genom lagens gärningar, ty genom lagen blir man medveten om synd.

Rom 3:21 Men nu uppenbaras Guds rättfärdighet utan lagen, som vittnas av lagen och profeterna;

Rom 3:22 Nämligen rättfärdigheten av Gud, som är av Jesus Kristus tro, för alla och över alla dem som tror; ty där är ingen skillnad.

Rom 3:23 Ty alla har syndat, och kommer till korta i Guds härlighet; *

Rom 3:24 Och blir rättfärdiggjorda för intet av hans nåd genom den återlösning som är i Kristus Jesus: *

Rom 3:25 Honom har Gud ställt fram såsom en försoning genom tron i hans blod, till att kungöra sin rättfärdighet för förlåtelsen av de synder som förut var begångna, genom Guds långmodighet. *

Rom 3:26 Till att, säger jag, i denna tid kungöra sin rättfärdighet, så att han må vara rättfärdig, och rättfärdiggöraren av honom som tror på Jesus. *

Rom 3:27 Var är då berömmelsen? Det är uteslutet. Genom vilken lag? genom gärningar? Nej, utan genom trons lag.

Rom 3:28 Därför drar vi slutsatsen att en människa blir rättfärdig genom tro utan lagens gärningar.

Rom 3:29 Är han bara Judarnas Gud? Är han inte också Hedningarnas Gud? Ja, han är också Hedningarnas Gud:

Rom 3:30 Ty det är en enda Gud som rättfärdiggör omskurna genom tro och oomskurna genom tro.

Rom 3:31 Gör vi då lagen ogiltig genom tron? Gud förbjude; vi upprättar lagen.

SVENSKA KJV BIBELN

ROMARNA, KAPITEL 4

1. Abrahams tro blev tillräknad honom som rättfärdighet, 10. innan han blev omskuren. 13. Genom tro allena mottog han och hans säd löftet. 16. Abraham är fadern till alla som tror. 24. Vår tro skall också tillräknas oss för rättfärdighet.

Rom 4:1 VAD skall vi då säga att Abraham, vår fader, har funnit i köttslig mening?

Rom 4:2 Ty om Abraham skulle rättfärdiggöras genom gärningar, så har han något att berömma sig av, men inte inför Gud.

Rom 4:3 Ty vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.

Rom 4:4 Men till honom som arbetar räknas lönen inte som nåd, utan som skuld.

Rom 4:5 Men för honom som inte arbetar, utan tror på honom som rättfärdiggör den ogudaktige, räknas hans tro som rättfärdighet.

Rom 4:6 Likaså beskriver David hur välsignad den människa är som Gud tillskriver rättfärdighet utan gärningar,

Rom 4:7 Och sade, Välsignad är de vilkas missgärningar är förlåtna, och vilkas synder är övertäckta.

Rom 4:8 Välsignad är den man som Herren inte tillräknar synd.

Rom 4:9 Kommer då denna välsignelse enbart över de omskurna eller också över de oomskurna?

Rom 4:10 Hur räknade man då, när han var omskuren eller oomskuren? Inte i omskärelse, utan i oomskärelse.

Rom 4:11 Och han tog emot omskärelsens tecken som ett sigill på rättfärdigheten i den tro som han hade, fastän han ännu var oomskuren, för att han skulle bli fader till alla dem som tror, fastän de inte är omskurna, så att rättfärdighet också tillräknas dem:

Rom 4:12 Och omskärelsens fader för dem som inte bara hör till omskärelsen, utan som också vandrar i vår fader Abrahams tros fotspår, vilken han hade när han ännu var oomskuren.

Rom 4:13 Ty löftet att han skulle vara världens arvinge har inte givits till Abraham eller hans säd genom lagen, utan genom trons rättfärdighet.

Rom 4:14 Ty om de som är av lagen blir arvingar, då blir tron ogiltig och löftet verkningslöst:

Rom 4:15 Ty lagen skapar vrede, och där ingen lag finns, där finns ingen överträdelse.

Rom 4:16 Därför är det av tro, för att det skall bliva av nåd, för att löftet skall vara säkert för all sin säd, inte bara för den som är lagbunden, utan också för den som är trogen på Abraham, som är vår fader,

Rom 4:17 (Såsom det är skrivet, Jag har gjort dig till fader för många folk) inför den som han trodde, Gud, som gör de döda levande, och som kallar det som inte är som om det vore.

Rom 4:18 Han som mot allt hopp trodde på hopp, för att han skulle bliva fader till många folk, i enlighet med vad som var sagt, Så skall din säd bliva.

Rom 4:19 Och eftersom han inte var svag i tron, ansåg han inte att hans egen kropp var död, när han var omkring hundra år gammal, och inte heller att Saras livmoder var död:

Rom 4:20 Han tvekade inte inför Guds löfte genom otro, utan han var stark i tron, och gav härlighet till Gud;

Rom 4:21 Och vi var helt övertygade om att han också kunde fullfölja det han lovat.

Rom 4:22 Och därför tillräknades det honom till rättfärdighet.

Rom 4:23 Men det är inte skrivet enbart för hans skull, att det skulle tillräknas honom;

Rom 4:24 Utan också för oss, som skall tillräknas det, om vi tror på honom som uppväckte Jesus, vår Herre, från de döda;

Rom 4:25 Han som blev överlämnad för våra överträdelser och uppstod igen för vår rättfärdiggörelse.

SVENSKA KJV BIBELN

ROMARNA, KAPITEL 5

1. Eftersom vi är rättfärdiggjorda genom tro har vi frid med Gud, 2. och glädje i vårt hopp, 8. att sedan vi försonades genom hans blod, när vi var fiender, 10. vi skall mycket mer bli frälsta, eftersom vi är försonade. 12. Såsom synd och död kom genom Adam, 17. så mycket mer rättfärdighet och liv genom Jesus Kristus. 20. Där synden blev överflödig, överflödade nåden ännu mer.

Rom 5:1 DÄRFÖR rättfärdiggörs vi av tro, och har frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus:

Rom 5:2 Av vilken vi också har tillgång genom tro in i denna nåd, vari vi står, och gläds i hoppet om Guds härlighet.

Rom 5:3 Och inte endast så, utan vi berömma oss i vedermödor också, i det vi veta att vedermödor verka tålamod;

Rom 5:4 Och tålamodet, verka erfarenhet, och erfarenheten verka, hopp:

Rom 5:5 Och hoppet verka inte skam; eftersom Guds kärlek är vida utgjuten i våra hjärtan genom den Helige Ande som har givits oss.

Rom 5:6 Ty när vi ännu var kraftlösa, dog Kristus i sinom tid för de ogudaktiga.

Rom 5:7 Ty med svårighet för en rättfärdig man kommer någon att dö: men för en god man skulle måhända vissa till och med våga dö.

Rom 5:8 Men Gud anförtror sin kärlek till oss, genom att Kristus dog för oss, medan vi ännu var syndare.

Rom 5:9 Så mycket mer, sedan vi nu rättfärdiggjorts genom hans blod, skall vi frälsas från vrede genom honom.

Rom 5:10 Ty om, när vi var fiender, blev vi förlikade med Gud genom hans Sons död, så mycket mer, som förlikade, skall vi vara frälsta genom hans liv.

Rom 5:11 Och inte bara det, utan vi gläds också i Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har mottagit försoningen.

Rom 5:12 Därför har synden kommit in i världen genom en enda människa och döden genom synden, och på så sätt har döden kommit över alla människor, eftersom alla har syndat:

Rom 5:13 (Ty före lagen fanns synden i världen, men synden tillräknas inte när det inte finns någon lag.

Rom 5:14 Men döden härskade från Adam till Moses, även över dem som inte hade syndat efter samma mönster som Adams överträdelse, han som är en avbild av den som skulle komma.

Rom 5:15 Men inte heller den fria gåvan är lika stor som brottet. Ty om nu många har dött genom en enda människas brott, så har Guds nåd och gåva av nåd genom en enda människa, Jesus Kristus, blivit riklig för många.

Rom 5:16 Och gåvan är inte heller så som den har varit genom en enda syndare, utan domen har varit genom en enda person till fördömelse, men den fria gåvan är en gåva av många överträdelser till rättfärdiggörelse.

Rom 5:17 Ty om döden genom en människas överträdelse har regerat genom en, så skall de som får överflöd av nåd och rättfärdighetens gåva i överflöd regera i livet genom en, Jesus Kristus.)

Rom 5:18 Därför, liksom domen genom en persons överträdelse kom över alla människor till fördömelse, så kom också den fria gåvan genom en persons rättfärdighet över alla människor till livets rättfärdiggörelse.

Rom 5:19 Ty liksom många har blivit syndare genom en människas olydnad, så skall många bli rättfärdiga genom en människas lydnad.

Rom 5:20 Och lagen kom in, för att överträdelsen skulle bliva större. Men där synden var riklig, där var nåden ännu rikligare:

Rom 5:21 För att, såsom synden har regerat till döden, så skall nåden regera genom rättfärdighet till evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre.

SVENSKA KJV BIBELN

ROMARNA, KAPITEL 6

1. Vi må icke leva i synd, 2. ty vi är döda för den, 3. som framgår av vårt dop. 12. Låt inte synden regera mer, 18. eftersom vi har överlämnat oss till rättfärdighetens tjänst, 23. och för att döden är syndens lön.

Rom 6:1 VAD ska vi då säga? Ska vi fortsätta att synda för att nåden ska bli riklig?

Rom 6:2 Gud förbjude. Hur skulle vi, som är döda för synden, kunna leva i synden längre?

Rom 6:3 Vet ni icke att så många av oss som döptes till Jesus Kristus också döptes till hans död?

Rom 6:4 Därför är vi begravda med honom genom dopet till döden, för att vi, liksom Kristus har uppstått från de döda genom Faderns härlighet, också skall vandra i ett nytt liv.

Rom 6:5 Ty om vi nu har planterats tillsammans i likhet med hans död, skall vi också vara i likhet med hans uppståndelse:

Rom 6:6 Då vi nu vet att vår gamla människa har korsfästs med honom, för att syndens kropp skall förintas, så att vi inte längre skall tjäna synden.

Rom 6:7 Ty han som är död är befriad från synden.

Rom 6:8 Men om vi nu är döda med Kristus, så tror vi att vi också skall leva med honom:

Rom 6:9 Eftersom vi veta att Kristus har uppväckts från de döda och inte längre dör; döden har inte längre någon makt över honom.

Rom 6:10 Ty när han dog, dog han en gång för synden, men när han lever, lever han för Gud.

Rom 6:11 På samma sätt räknar också ni med att vara döda för synden, men levande för Gud genom Jesus Kristus, vår Herre.

Rom 6:12 Låt därför inte synden råda i er dödliga kropp, så att ni lyder den i dess lustar.

Rom 6:13 Och ni skall inte heller överlämna era lemmar som redskap för orättfärdighet till synden, utan ni skall överlämna er själva till Gud, som levande från de döda, och era lemmar som redskap för rättfärdighet till Gud.

Rom 6:14 Ty synden skall inte ha herravälde över er; ty ni är inte under lagen, utan under nåden.

Rom 6:15 Vad skulle vi då synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Gud förbjuder det.

Rom 6:16 Vet ni inte att den som ni gör till tjänare för att lyda honom, för honom är ni också tjänare för den som ni lyder, antingen i synden till döden eller i lydnaden till rättfärdighet?

Rom 6:17 Men Gud vare tack, att ni var syndens tjänare, men ni har av hjärtat lytt den doktrin som har överlämnats åt er.

Rom 6:18 Då ni nu har befriats från synden, har ni blivit rättfärdighetens tjänare.

Rom 6:19 Jag talar på människovis för er köttsliga svaghets skull: ty såsom ni har överlämnat era lemmar till att tjäna orenhet och missgärning till missgärning; så överlämna nu era lemmar till att tjäna rättfärdighet till helgelse.

Rom 6:20 Ty när ni var syndens tjänare, var ni fria från rättfärdighet.

Rom 6:21 Vilken frukt hade ni då i de saker som ni nu skäms för, eftersom slutet på dessa saker är döden.

Rom 6:22 Men när ni nu har befriats från synden och blivit Guds tjänare, har ni er frukt till helighet och till slut evigt liv.

Rom 6:23 Ty syndens lön är döden; men Guds gåva är evigt liv genom Jesus Kristus vår Herre.

SVENSKA KJV BIBELN

ROMARNA, KAPITEL 7

1. Ingen lag har makt över en man, längre än han lever. 4. Men vi är döda för lagen. 7. Ändå är inte lagen synd, 12. utan helig, rättfärdig ,och god, 16. som jag erkänner, och jag är bedrövad över att jag inte kan hålla den.

Rom 7:1 VET ni inte, bröder, (ty jag talar till dem som känner lagen) att lagen har herravälde över en människa så länge hon lever?

Rom 7:2 Ty den kvinna som har en äkta man är bunden av lagen till hennes äkta man, så länge han lever; men om den äkta mannen är död, är hon lösgjord från lagen av hennes äkta man.

Rom 7:3 Om hon alltså, medan hennes äkta man lever, gifter sig med en annan man, skall hon kallas äktenskapsbryterska; men om hennes äkta man är död, är hon fri från denna lag; så att hon inte är äktenskapsbryterska, även om hon gifter sig med en annan man.

Rom 7:4 Därför, mina bröder, har också ni blivit döda för lagen genom Kristus kropp, så att ni skall vara gifta med en annan, med honom som har uppstått från de döda, för att vi skall bära frukt åt Gud.

Rom 7:5 Ty när vi levde i köttet, verkade syndernas rörelse genom lagen i våra lemmar för att ge upphov till frukt som leder till döden.

Rom 7:6 Men nu har vi blivit befriade från lagen, som var död och i vilken vi hölls fast, så att vi kan tjäna i en ny ande och inte i en gammal bokstav.

Rom 7:7 Vad skall vi då säga? Är lagen synd? Gud förbjude. Nej, jag hade inte känt synd annat än genom lagen; ty jag hade inte känt lusten, om inte lagen hade sagt, Du skall inte ha begär.

Rom 7:8 Men synden, som tog tillfället i akt genom budordet, skapade i mig all slags lättsinnighet. Ty utan lagen var synden död.

Rom 7:9 Ty jag levde en gång utan lag; men när budet kom, blev synden levande, och jag dog.

Rom 7:10 Och jag har funnit att det bud som var avsett till liv är till döden.

Rom 7:11 Ty synden, som tog sig an budordet, förledde mig och dödade mig genom det.

Rom 7:12 Därför är lagen helig och budet heligt, rättvist och gott.

Rom 7:13 Blev då det som är gott döden för mig? Gud förbjude. Men synden, för att den skulle framstå som synd, verkar död i mig genom det som är gott; så att synden genom budet blir övermåttan syndig.

Rom 7:14 Ty vi veta att lagen är andlig, men jag är köttslig, såld under synden.

Rom 7:15 Ty det som jag gör, det tillåter jag inte; ty vad jag vill, det gör jag inte, utan vad jag hatar, det gör jag.

Rom 7:16 Om jag nu gör det jag inte vill, så samtycker jag till att lagen är god.

Rom 7:17 Nu är det alltså inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig.

Rom 7:18 Ty jag vet att i mig, det vill säga i mitt kött, bor inget gott; ty viljan finns hos mig, men hur jag skall utföra det goda, det vet jag inte.

Rom 7:19 Ty det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill gör jag.

Rom 7:20 Om jag nu gör något som jag inte vill, så är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig.

Rom 7:21 Jag finner alltså en lag som innebär att när jag vill göra det goda, så är det onda närvarande hos mig.

Rom 7:22 Ty jag har glädje av Guds lag efter den inre människan:

Rom 7:23 Men jag ser en annan lag i mina lemmar, som strider mot mitt sinnes lag och som gör mig fångenskap för syndens lag, som finns i mina lemmar.

Rom 7:24 Jag är en eländig människa, vem skall befria mig från denna dödens kropp?

Rom 7:25 Jag tackar Gud genom Jesus Kristus, vår Herre. Så tjänar jag alltså själv Guds lag med sinnet, men med köttet tjänar jag syndens lag.

SVENSKA KJV BIBELN

ROMARNA, KAPITEL 8

1. De som är i Kristus, och lever enligt Anden är befriade från fördömelse. 5) 13. Vilken skada kommer av köttet, 6) 14. och vad gott av Anden: 17. och vad av att vara Guds barn, 19. vars härliga befrielse alla ting längtar efter, 29. var på förhand fastställd från Gud. 38. Vad kan skilja oss från hans kärlek?

Rom 8:1 DÄRFÖR finns det nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus och som inte vandrar efter köttet utan efter Anden.

Rom 8:2 Ty livsandens lag i Kristus Jesus har gjort mig fri från syndens och dödens lag.

Rom 8:3 Ty vad lagen inte kunde göra, eftersom den var svag genom köttet, det har Gud, när han sände sin egen Son i syndigt kötts likhet och för syndens skull, fördömt synden i köttet:

Rom 8:4 För att lagens rättfärdighet skulle uppfyllas i oss, som inte vandrar efter köttet utan efter Anden.

Rom 8:5 Ty de som är efter köttet tänker på köttets ting, men de som är efter Anden tänker på Andens ting.

Rom 8:6 Ty att vara köttsligt sinnad är död, men att vara andligt sinnad är liv och frid.

Rom 8:7 Ty det köttsliga sinnet är fiendskap mot Gud, eftersom det inte är underordnade Guds lag och inte heller kan vara det.

Rom 8:8 De som är i köttet kan alltså inte behaga Gud.

Rom 8:9 Men ni är inte i köttet, utan i Anden, om Guds Ande bor i er. Men om någon inte har Kristus Ande, så är han inte hans.

Rom 8:10 Och om Kristus är i er, så är kroppen död på grund av synden, men Anden är liv på grund av rättfärdigheten.

Rom 8:11 Men om hans Ande, som uppväckte Jesus från de döda, bor i er, så skall han som uppväckte Kristus från de döda också göra era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er.

Rom 8:12 Därför, bröder, är vi inte skyldiga köttet att leva efter köttet, utan vi är skyldiga att leva efter köttet.

Rom 8:13 Ty om ni lever efter köttet skall ni dö, men om ni genom Anden fördärvar kroppens gärningar skall ni leva.

Rom 8:14 Ty alla som leds av Guds Ande är Guds söner.

Rom 8:15 Ty ni har inte tagit emot en ande av träldom, som åter leder till fruktan, utan ni har tagit emot en ande av adoption, genom vilken vi ropar, Abba, Fader!

Rom 8:16 Anden själv vittnar med vår ande om att vi är Guds barn:

Rom 8:17 Och om vi är barn, så är vi arvingar, Guds arvingar och Kristus medarvingar, om vi nu lider med honom, för att vi också tillsammans skall bli förhärligade.

Rom 8:18 Ty jag anser att denna tids lidanden inte är värda att jämföras med den härlighet som skall uppenbaras över oss.

Rom 8:19 Ty varelsens ivriga förväntan väntar på manifestationen av Guds söner.

Rom 8:20 Ty varelsen blev lagd under fåfänglighet, inte frivilligt, utan för hans skull som har underlagt densamma i hopp,

Rom 8:21 Eftersom även varelsen själv skall bli befriad från förgängelsens träldom till Guds barns härliga frihet.

Rom 8:22 Ty vi vet att hela skapelsen suckar och kämpar med smärta tills nu.

Rom 8:23 Och inte bara de, utan också vi själva, som har Andens förstlingsfrukt, vi suckar också inom oss själva, i väntan på att bliva adopterade, det vill säga att vår kropp skall bli återlöst.

Rom 8:24 Ty vi räddas av hopp, men ett hopp som är synligt är inget hopp; ty vad en människa ser, varför hoppas hon då ännu på det?

Rom 8:25 Men om vi hoppas på något som vi inte ser, så väntar vi med tålamod på det.

Rom 8:26 Likaså hjälper Anden våra svagheter, ty vi vet inte vad vi skall be om, som vi borde, utan Anden själv gör förbön för oss med suckar som inte kan uttalas.

Rom 8:27 Och den som genomskådar hjärtan vet vad Anden vill, ty han gör förbön för de heliga enligtGuds vilja.

Rom 8:28 Och vi vet att allt samverkar till det bästa för dem som älskar Gud, för dem som är kallade enligt hans avsikt.

Rom 8:29 Ty de som han har förut känt, dem har han också förutbestämt till att bli likformade med sin Sons avbild, för att han skulle vara den förstfödde bland många bröder.

Rom 8:30 Och de som han förutbestämde, dem kallade han också; och de som han kallade, dem rättfärdigade han också; och de som han rättfärdigade, dem förhärligade han också.

Rom 8:31 Vad skall vi då säga till detta? Om Gud är för oss, vem kan då vara emot oss?

Rom 8:32 Han som inte skonade sin egen Son utan överlämnade honom för oss alla, hur skulle han då inte också med honom ge oss allting?

Rom 8:33 Vem kan anklaga Guds utvalda för något? Det är Gud som rättfärdiggör.

Rom 8:34 Vem är han som fördömer? Det är Kristus som dog, ja mer, som är uppstånden, och som står vid Guds högra sida, och som också går i förbön för oss.

Rom 8:35 Vem kan skilja oss från Kristus kärlek, om det är trångmål eller nöd eller förföljelse eller hungersnöd eller nakenhet eller fara eller svärd som skall skilja oss från honom?

Rom 8:36 Såsom det är skrivet, För din skull dödas vi hela dagen, vi är som får till slakt.

Rom 8:37 Nej, i allt detta är vi mer än övervinnare genom honom som har älskat oss.

Rom 8:38 Ty jag är övertygad om att varken död eller liv, varken änglar, furstendömen eller makter, varken det nuvarande eller det kommande,

Rom 8:39 Varken höjd, eller djup, eller något annan varelse, skall kunna separera oss från Guds kärlek, som är i Kristus Jesus vår Herre.

SVENSKA KJV BIBELN

ROMARNA, KAPITEL 9

1. Paul är bedrövad för Judarna. 7. All säd av Abraham var inte barn av löftet. 18. Gud har barmhärtighet över den han vill. 21. En krukmakare kan göra vad han vill med sitt lera. 25. Kallelsen av Hedningarna och förkastandet av Judarna förutsagda. 32. Orsaken till att så få Judar omfamnade trons rättfärdighet.

Rom 9:1 JAG säger sanningen i Kristus, jag ljuger inte, mitt samvete vittnar också om det i den Helige Ande,

Rom 9:2 Att jag har en stor tunghet och en ständig sorg i mitt hjärta.

Rom 9:3 Ty jag skulle önska att jag var förbannad från Kristus för mina bröder, mina fränder enligt köttet:

Rom 9:4 Ni är Israeliter, och till er hör adoptionen, och härligheten, och förbunden, och lagutfärdandet, och Gudstjänsten, och löftena;

Rom 9:5 Vems fäder är det, och av vilka Kristus har kommit, när det gäller köttet, han som är över allt, Gud välsignad i evigheternas evigheter. Amen.

Rom 9:6 Inte som om ordet av Gud inte hade någon verkan. Ty de är inte alla Israeler, som är av Israel:

Rom 9:7 Och de är inte heller alla barn, eftersom de äro Abrahams säd, utan i Isak skall din säd kallas.

Rom 9:8 Det vill säga, De som är köttsliga barn, de är inte Guds barn; men de som är barn av löftet räknas som säd.

Rom 9:9 Ty detta är löftets ord, Vid denna tid skall jag komma, och Sara skall få en son.

Rom 9:10 Och icke allenast detta, utan när också Rebecka hade blivit undfången genom en, nämligen vår fader Isak; *

Rom 9:11 (För barnen är ännu inte födda och har inte heller gjort något gott eller ont, för att Guds syfte skall stå fast, enligt utkorelse, inte av gärningar, utan av den som kallar.)

Rom 9:12 Och det blev sagt till henne, Den äldre skall tjäna den yngre.

Rom 9:13 Såsom det är skrivet, Jakob har jag älskat, men Esau har jag hatat.

Rom 9:14 Vad skall vi då säga? Finns det orättfärdighet hos Gud? Gud förbjuder det.

Rom 9:15 Ty han sade till Mose, Jag skall förbarma mig över den som jag vill förbarma mig över, och jag skall förbarma mig över den som jag vill förbarma mig över.

Rom 9:16 Det är alltså inte den som vill, inte heller den som flyr, utan det är Gud som visar barmhärtighet.

Rom 9:17 Ty Skriften säger till Farao, Det är just för detta ändamål som jag har upphöjt dig, för att jag skall visa min makt i dig och för att mitt namn skall bli känt över hela jorden.

Rom 9:18 Därför förbarmar han sig över den som han vill förbarma sig över, men han förhärdar den som han vill.

Rom 9:19 Då kommer du att säga till mig, Varför är han ännu så orättfärdig? Ty vem har motstått hans vilja?

Rom 9:20 Nej, men vem är du, O människa, som försmäktar Gud? Skall det formade tinget säga till den som formade det, Varför har du gjort mig så?

Rom 9:21 Har inte krukmakaren makt över leran att av samma klump göra ett kärl till ära och ett annat till vanära?

Rom 9:22 Om inte Gud, som ville visa sin vrede och göra sin makt känd, med stor långmodighet har uthärdat vredeskärl som är avsedda för förintelse:

Rom 9:23 Och för att han skulle göra sin härlighets rikedom känd på barmhärtighetens kärl, som han i förväg hade berett till härlighet,

Rom 9:24 Vi, som han har kallat, inte bara bland Judarna, utan också bland Hedningarna.

Rom 9:25 Såsom han också säger i Osee, Jag skall kalla dem mitt folk, som icke var mitt folk, och hennes älskade, som icke var älskad.

Rom 9:26 Och på den plats där det har sagts till dem, Ni är inte mitt folk, där skall de kallas den levande Gudens barn.

Rom 9:27 Och Esaias ropar om Israel, Även om antalet av Israels barn är som havets sand, så skall en kvarleva räddas. *

Rom 9:28 Ty han skall fullborda verket och avbryta det i rättfärdighet; ty HERREN skall göra ett kort verk på jorden.

Rom 9:29 Såsom Esaias förut sade, Om Sabaots Herre inte hade lämnat oss en säd, så hade vi varit som Sodom och blivit lik Gomorra.

Rom 9:30 Vad skall vi då säga? Att Hedningarna, som inte följde efter rättfärdighet, har uppnått rättfärdighet, den rättfärdighet som kommer av tro.

Rom 9:31 Men Israel, som följde efter rättfärdighetens lag, har inte uppnått rättfärdighetens lag.

Rom 9:32 Varför? Därför att de inte sökte den genom tro, utan så att säga genom lagens gärningar. Ty de snubblade över den stötesten som var en stötesten;

Rom 9:33 Såsom det är skrivet, Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa till förargelse, och var och en som tror på honom skall icke skämmas.

SVENSKA KJV BIBELN

ROMARNA, KAPITEL 10

5. Skriften visar skillnaden mellan rättfärdighet enligt Lagen, och rättfärdighet av tron, 11. och att alla, både Judar och Hedningar som tror, skall inte bli förvirrade, 18. och att Hedningarna ska ta emot ordet och tro. 19 Israel var inte ignorant inför dessa ting.

Rom 10:1 BRÖDER, mitt hjärtas önskan och min bön till Gud för Israel är att de skall bli frälsta.

Rom 10:2 Ty jag har vittnat om att de har en iver för Gud, men inte enligt kunskap.

Rom 10:3 Ty de har inte känt till Guds rättfärdighet och har inte underordnat sig Guds rättfärdighet, eftersom de inte känner till Guds rättfärdighet, utan försöker upprätta sin egen rättfärdighet.

Rom 10:4 Ty Kristus är lagens slut, till rättfärdighet för var och en som tror.

Rom 10:5 Moses beskriver ju den rättfärdighet som följer av lagen, så att den som gör dessa ting skall leva av dem.

Rom 10:6 Men trons rättfärdighet talar så, Säg inte i ditt hjärta, Vem skall stiga upp till himmelen? (det vill säga, Du skall föra Kristus ned från ovan.)

Rom 10:7 Eller, Vem kan stiga ned i djupet? (det vill säga, för att föra Kristus upp från de döda.)

Rom 10:8 Men vad säger den? Ordet är nära dig, i din mun och i ditt hjärta, det vill säga trons ord, som vi förkunnar;

Rom 10:9 Att om du med din mun bekänner Herren Jesus, och skall i ditt hjärta tro att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst.

Rom 10:10 Ty med hjärtat tror man till rättfärdighet, och med munnen bekänner man till frälsning.

Rom 10:11 Ty Skriften säger, Var och en som tror på honom skall inte skämmas.

Rom 10:12 Ty det finns ingen skillnad mellan Judar och Greker, utan en och samma Herre över alla är rik på alla som åkallar honom.

Rom 10:13 Ty var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst.

Rom 10:14 Hur skall de då kunna åkalla honom som de inte trodde på, och hur skall de kunna tro på honom som de inte hörde om, och hur skall de kunna höra utan en predikant?

Rom 10:15 Och hur skall de kunna predika, om de inte är utsända, såsom det är skrivet, Hur vackra är inte fötterna på dem som predikar fredens evangelium och som föra fram glada budskap om goda ting!

Rom 10:16 Men inte alla lydde evangeliet. Ty Esaias säger, Herre, vem har trott vårt budskap? *

Rom 10:17 Alltså kommer tron genom att höra, och att höra genom ordet av Gud.

Rom 10:18 Men jag säger, Har de inte hört? Ja, sannerligen, har deras röst nått ut över hela jorden, och deras ord till världens ände.

Rom 10:19 Men jag säger, Visste inte Israel det? Först säger Mose, Jag skall reta upp dig till avundsjuka genom dem som inte är något folk, och genom ett dåraktigt folk skall jag reta upp dig.

Rom 10:20 Men Esaias är mycket djärv, och säger, Jag har blivit funnen av dem som inte sökte mig; jag har blivit uppenbarad för dem som inte frågade efter mig.

Rom 10:21 Men till Israel säger han, Hela dagen har jag sträckt ut mina händer till ett olydigt och motsägande folk.

SVENSKA KJV BIBELN

ROMARNA, KAPITEL 11

1. Gud har inte förkastat hela Israel. 7. Några valdes ut, även om de andra förhärdades. 16. Det finns hopp om deras omvändelse. 18. Hedningarna må icke förolämpa dem: 26. Ty det finns ett löfte om deras frälsning. 33. Guds domar är outgrundliga.

Rom 11:1 JAG säger då: Har Gud förkastat sitt folk? Gud förbjude. Ty jag är också en Israelit, av Abrahams säd, av Benjamins stam.

Rom 11:2 Gud har inte förkastat sitt folk, som han förut har känt. Vet ni inte vad Skriften säger om Elia, att han går i förbön hos Gud för Israel och säger,

Rom 11:3 HERRE, de har dödat dina profeter och huggit ned dina altaren; jag är ensam kvar, och de söka mitt liv.

Rom 11:4 Men vad säger Guds svar till honom? Jag har för mig själv reserverat sju tusen män som inte har böjt knä för Baals avbild.

Rom 11:5 På samma sätt finns det även i denna tid en kvarleva efter nådens utkorelse.

Rom 11:6 Och är det av nåd, då är det icke mer av gärningar: annars är nåden icke mer nåd. Men är det av gärningar, då är det icke mer nåd: annars är gärningen icke mer gärning. *

Rom 11:7 Vad är då detta? Israel har icke fått det som han söker; men utkorelsen har erhållit det, och resten var förblindade

Rom 11:8 (Såsom det är skrivet, Gud har gett dem en slumrande ande, ögon för att de inte skulle se och öron för att de inte skulle höra'), och detta gäller än i dag.

Rom 11:9 Och David säger, Låt deras bord bliva en snara, en fälla och en stötesten, och låt deras bord bliva dem till lön.

Rom 11:10 Deras ögon skall förmörkas, så att de icke kunna se, och de skall alltid böja ryggen.

Rom 11:11 Jag frågar då, Har de stöttat sig för att falla? Gud förbjude, utan genom deras fall har frälsningen kommit till Hedningarna, för att de skall bliva avundsjuka.

Rom 11:12 Om nu deras fall är världens rikedomar, och deras minskning är Hedningarnas rikedomar, hur mycket mer då deras fullhet?

Rom 11:13 Ty jag talar till er Hedningar, i den mån eftersom jag är Hedningarnas apostel, upphöjer jag mitt ämbete:

Rom 11:14 Om jag på något sätt skulle kunna uppmuntra dem som är mitt kött till efterföljd och rädda några av dem.

Rom 11:15 Ty om det att kasta bort dem är att försona världen, vad skall då mottagandet av dem vara annat än liv från de döda?

Rom 11:16 Ty om förstlingsfrukten är helig, så är också klumpen helig; och om roten är helig, så är också grenarna heliga.

Rom 11:17 Och om några av grenarna brytas av och du, som är ett vilt olivträd, blir inplanterad bland dem, och tillsammans med dem tar del av roten och fettet från olivträdet;

Rom 11:18 Skryt inte mot grenarna. Men om du skryter, du bär icke roten, utan roten dig.

Rom 11:19 Då kommer du att säga, Grenarna har brutits av, för att jag skall kunna bliva inympad.

Rom 11:20 Ja, på grund av otro har de blivit avbrutna, men du står fast genom tro. Var inte högmodig, utan frukta:

Rom 11:21 Ty om Gud inte skonade de naturliga grenarna, ge akt, så att han inte heller skonar dig.

Rom 11:22 Se därför Guds godhet och stränghet: mot dem som föll, stränghet; men mot dig, godhet, om du fortsätter i hans godhet; annars skall också du bli utskuren.

Rom 11:23 Och även de, om de inte förblir i otro, skall bli inympade, ty Gud förmår att åter inympa dem.

Rom 11:24 Ty om du blev utskuren ur det olivträd som är vilt av naturen, och blev inympad i strid med naturen till ett gott olivträd, hur mycket mer skall då inte dessa, som är de naturliga grenarna, bli inympade i sitt eget olivträd?

Rom 11:25 Ty jag vill inte, bröder, att ni skulle vara okunniga om detta mysterium, så att ni inte skulle bli visa i era egna inbillningar; att blindhet delvis har hänt Israel, till dess fullheten av Hedningarna kommer in.

Rom 11:26 Och så skall hela Israel bli frälst, såsom det är skrivet, Från Sion skall Befriaren komma, och han skall vända bort ogudaktigheten från Jakob.

Rom 11:27 Ty detta är mitt förbund med dem, när jag skall borttaga deras synder.

Rom 11:28 Angående evangeliet är de fiender för er skull, men vad gäller utkorelsen är de älskade för fädernas skull.

Rom 11:29 Ty Guds gåvor och kallelse är utan omvändelse.

Rom 11:30 Ty såsom ni tidigare inte har trott på Gud, så har ni nu fått barmhärtighet genom deras otro:

Rom 11:31 Så har nu också dessa inte trott, så att de genom din barmhärtighet också må få barmhärtighet.

Rom 11:32 Ty Gud har förpassat dem alla till otro, för att förbarma sig över dem alla.

Rom 11:33 O, vilket djup av rikedom, både vad gäller Guds vishet och kunskap, hur outgrundliga hans domar är och hur outgrundliga hans vägar är!

Rom 11:34 Ty vem har känt Herrens vilja, vem har varit hans rådgivare?

Rom 11:35 Eller vem har först givit honom, och det skall bli honom återgäldat?

Rom 11:36 Ty av honom och genom honom och för honom är allting; honom vare ära i evighet. Amen.

SVENSKA KJV BIBELN

ROMARNA, KAPITEL 12

1. Guds barmhärtighet bör få oss att vilja behaga Gud. 3. Ingen man får tänka för gott om sig själv. 6. Utan var och en bör fokusera på det kall han har fått. 9. Kärlek, och många andra plikter förväntas av oss. 19. Hämnd är särskilt förbjudet.

Rom 12:1 JAG uppmanar er därför, bröder, genom Guds barmhärtighet, att ni skall frambära era kroppar som ett levande offer, heligt och välbehagligt för Gud, vilket är er skäliga tjänst.

Rom 12:2 Och bli inte anpassade till denna värld, utan bli förvandlade genom förnyelse av ert sinne, vad som är den goda, och acceptabla, och perfekta, viljan hos Gud.

Rom 12:3 Jag säger nämligen, genom den nåd som har givits mig, till var och en av er, att han inte skall tänka högre om sig själv, än han borde, utan tänka nyktert, enligt det mått som Gud har tilldelat var och en i tron.

Rom 12:4 Ty liksom vi har många lemmar i en enda kropp, och alla lemmar inte har samma ämbete:

Rom 12:5 Så är också vi många en enda kropp i Kristus, och var och en av oss är en del av den andra.

Rom 12:6 Vi har alltså olika gåvor, beroende på vilken nåd som har givits oss, om vi nu har profetior, så låt oss profetera i enlighet med trons proportioner;

Rom 12:7 Eller tjänstgöring, låt oss vänta på vår tjänstgöring; eller den som undervisar, låt oss vänta på undervisningen;

Rom 12:8 Eller den som förmanar, med förmaning; den som ger, han skall göra det med enkelhet; den som styr, han skall göra det med flit; den som visar barmhärtighet, han skall göra det med glädje.

Rom 12:9 Kärleken skall vara utan förskönande. Avsky det onda och håll fast vid det goda.

Rom 12:10 Var vänliga mot varandra med broderlig kärlek, och föredra varandra i ära;

Rom 12:11 Inte slösaktig i affärer, utan ivrigt i anden, tjänande Herren;

Rom 12:12 Glädjande i hoppet, tålmodiga i trångmålet, oförtröttliga i bön;

Rom 12:13 Utdela till de heligas behov; ge gästfrihet.

Rom 12:14 Välsigna dem som förföljer er, välsigna och förbanna inte.

Rom 12:15 Gläd er med dem som gläder sig, och gråt med dem som gråter.

Rom 12:16 Var lika sinnade mot varandra. Tänk inte på höga ting, utan ta till vara på människor av låg ställning. Var inte visa i era egna ögon.

Rom 12:17 Återgällda ingen med ondska för ondska. Sörj för det som är hederligt i allas ögon.

Rom 12:18 Om det är möjligt, så mycket som ligger i er, lev fredligt med alla män.

Rom 12:19 Kära älskade, hämnas inte på er själva, utan låt vreden få plats; ty det står skrivet, Hämnden är min, jag ska betala tillbaka, säger Herren.

Rom 12:20 Om nu din fiende hungrar, så ge honom mat, om han törstar, så ge honom att dricka; ty då skall du lägga glödande kol på hans huvud.

Rom 12:21 Låt dig inte övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda.

SVENSKA KJV BIBELN

ROMARNA, KAPITEL 13

1. Underkastelse, och många andra plikter är vi skyldiga Myndigheterna. 8. Kärlek är uppfyllandet av Lagen. 11. Frosseri och fylleri, och mörkrets gärningar, hör inte hemma under Evangeliets tid.

Rom 13:1 LÅT varje själ vara underordnad de högre makterna. Ty det finns ingen annan makt än Guds, och de makter som finns är bestämda av Gud.

Rom 13:2 Var och en som alltså motsätter sig makten, han motsätter sig också Guds förordning; och de som motsätter sig detta skall själva få sin fördömelse.

Rom 13:3 Ty härskare är inte en terror för de goda gärningarna, utan för de onda. Vill du då inte frukta för makten? Gör det som är gott, så skall du få beröm för detta:

Rom 13:4 Ty han är en Guds tjänare för dig till det goda. Men om du gör det onda, så frukta; ty han bär inte svärdet förgäves, utan han är Guds tjänare, en hämnare som utkräver vrede över den som gör det onda.

Rom 13:5 Därför måste ni underordna er, inte bara för vredens skull, utan också för samvetets skull.

Rom 13:6 För detta ändamål betalar ni också en skatt, eftersom de är Guds tjänare som ständigt ser till just detta.

Rom 13:7 Så skall nu alla få sin skatt: skatt till den som har rätt till skatt, sedvänja till den som har rätt till sedvänja, fruktan till den som har fruktan, heder till den som har heder.

Rom 13:8 Ingen är skyldig någon något annat än att älska varandra; ty den som älskar varandra har uppfyllt lagen.

Rom 13:9 För detta: Du skall inte begå äktenskapsbrott, du skall inte döda, du skall inte stjäla, du skall inte vittna falskt, du skall inte ha begär; och om det finns något annat bud, så är det kortfattat inrymt i detta talesätt, nämligen att du skall älska din nästa som dig själv.

Rom 13:10 Kärleken gör ingen skada på sin nästa; därför är kärleken lagens uppfyllelse.

Rom 13:11 Och detta, då vi vet tiden, att det nu är hög tid att vakna upp ur sömnen; ty nu är vår frälsning närmare än när vi trodde.

Rom 13:12 Natten är långt borta, dagen är nära; låt oss därför kasta av oss mörkrets gärningar och ta på oss ljusets rustning.

Rom 13:13 Låt oss vandra hederligt, som på dagen, inte i upplopp och fylleri, inte i otukt och lösaktighet, inte i strid och avundsjuka.

Rom 13:14 Men kläd er i Herren Jesus Kristus, och gör inte något åt köttet, så att ni kan uppfylla dess lustar.

SVENSKA KJV BIBELN

ROMARNA, KAPITEL 14

3. Människor bör inte förakta eller fördöma varandra för obetydliga ting. 13. Men ge akt så att de inte ger anledning till förebråelse i dessa ting: 15. Ty Aposteln bevisar detta vara olaglig av många skäl.

Rom 14:1 DEN som är svag i tron tar ni emot, men inte till tvivelaktiga diskussioner.

Rom 14:2 Ty den ene tror att han kan äta allt, men den andre, som är svag, äter örter.

Rom 14:3 Den som äter skall inte förakta den som inte äter, och den som inte äter skall inte döma den som äter, ty Gud har tagit emot honom.

Rom 14:4 Vem är du som dömer en annan mans tjänare? Ja, han skall bliva upphöjd, ty Gud kan få honom att stå upp.

Rom 14:5 En man värderar den ena dagen högre än den andra, en annan värderar alla dagar lika. Var och en skall vara fullt övertygad i sitt eget sinne.

Rom 14:6 Han som ser till dagen, han ser till Herren, och han som inte ser till dagen, han ser inte till Herren. Han som äter, han äter för Herren, ty han tackar Gud; och han som inte äter, han äter inte för Herren och tackar Gud.

Rom 14:7 Ty ingen av oss lever för sig själv, och ingen dör för sig själv.

Rom 14:8 Ty vare sig vi lever, så lever vi för Herren, och vare sig vi dör, så dör vi för Herren; vare sig vi nu lever eller dör, så tillhör vi Herren.

Rom 14:9 Ty för detta ändamål har Kristus både dött och uppstått och blivit levande, för att han skall vara Herre både över de döda och de levande.

Rom 14:10 Men varför dömer du din broder, eller varför förnekar du din broder, eftersom vi alla skall stå inför Kristi domarsäte.

Rom 14:11 Ty det är skrivet, Såsom jag lever, säger Herren, så skall varje knä böja sig för mig, och varje tunga bekänna sig till Gud.

Rom 14:12 Så skall då var och en av oss avlägga räkenskap inför Gud.

Rom 14:13 Låt oss därför inte längre döma varandra, utan döm snarare så, att ingen lägger en stötesten eller ett skäl att falla på sin broders väg.

Rom 14:14 Jag vet, och jag är övertygad av Herren Jesus, att ingenting är orent av sig självt; men för den som anser att något är orent, för honom är det orent.

Rom 14:15 Men om din broder blir bedrövad över din mat, då är du inte barmhärtig. Förstör honom inte med din mat, för vilken Kristus har dött.

Rom 14:16 Låt då icke ditt goda bliva illa omtalat:

Rom 14:17 Ty Guds rike är inte mat och dryck, utan rättfärdighet och frid och glädje i den Helige Ande.

Rom 14:18 Ty den som på detta sätt tjänar Kristus är välbehaglig för Gud och godkänd av människorna.

Rom 14:19 Låt oss därför följa efter det som skapar fred, och efter det som gör att en kan uppbygga en annan.

Rom 14:20 Ty kött förstör inte Guds verk. Allt är visserligen rent, men det är ont om den som äter med förargelse.

Rom 14:21 Det är gott att varken äta kött, eller dricka vin, eller något annat varigenom din broder snavar, eller anstötes, eller görs svag.

Rom 14:22 Har du tro, så har du den själv inför Gud. Lycklig är han som inte fördömer sig själv i det han tillåter.

Rom 14:23 Och han som tvivlar är fördömd om han äter, eftersom han inte äter av tro; ty allt som inte är av tro är synd.

SVENSKA KJV BIBELN

ROMARNA, KAPITEL 15

1. De starka bör vara tålmodiga med de svaga. 2. Vi må icke behaga oss själva, 3. ty Kristus gjorde inte så. 7. utan ta emot varandra, såsom Kristus gjorde oss alla, 8. både Judar och Hedningar. 15. Paulus ursäktar sitt skrivande, 28. och lovar att se dem, 30. och han begär deras böner.

Rom 15:1 VI som är starka bör alltså bära de svagas svagheter och inte vara nöjda med oss själva.

Rom 15:2 Låt var och en av oss vara sin nästa till lags för att göra honom till godo och uppbyggnad.

Rom 15:3 Ty inte ens Kristus var nöjd med sig själv, utan, som det står skrivet, På mig föll förebråelsen från dem som förebrådde dig.

Rom 15:4 Ty allt det som förut skrevs har skrivits till vår lärdom, för att vi genom tålamodet och trösten i skrifterna skall få hopp.

Rom 15:5 Men tålamodets och tröstens Gud må ge er att vara likasinnade med varandra enligt Kristus Jesus:

Rom 15:6 Så att ni med ett sinne och en mun förhärligar Gud, vår Herres, Jesus Kristus, Fader.

Rom 15:7 Ta därför emot varandra, såsom Kristus tog emot oss, till Guds härlighet.

Rom 15:8 Men jag säger att Jesus Kristus har varit omskärelsens tjänare för Guds sanning, för att bekräfta de löften som gavs till fäderna:

Rom 15:9 För att Hedningarna skulle förhärliga Gud för hans barmhärtighet, såsom det är skrivet, Därför skall jag nu bekänna dig bland Hedningarna och sjunga ditt namn.

Rom 15:10 Och åter säger han, Glädjen er, ni Hedningar, tillsammans med hans folk.

Rom 15:11 Och vidare, Prisa HERREN, alla ni Hedningar, och lovorda honom, alla folk.

Rom 15:12 Och vidare säger Esaias: Det skall komma en rot från Jesse, och han som reser sig för att härska över Hedningarna; på honom skall Hedningarna hoppas. *

Rom 15:13 Hoppets Gud må nu fylla er med all glädje och frid i tron, så att ni mån bliven överflödiga i hoppet, genom den Helige Andes kraft.

Rom 15:14 Och jag är själv övertygad om att ni, mina bröder, också är fulla av godhet, fyllda av all kunskap, och att ni också kan förmana varandra.

Rom 15:15 Men, bröder, jag har skrivit till er med ännu större frimodighet, för att på något sätt förmana er, på grund av den nåd som Gud har gett mig,

Rom 15:16 För att jag skall vara Jesus Kristus tjänare bland Hedningarna och förkunna Guds evangelium, för att Hedningarnas offergåva skall vara välbehaglig, eftersom jag är helgad genom den Helige Ande.

Rom 15:17 Jag har alltså något som jag kan berömma mig av genom Jesus Kristus i det som hör till Gud.

Rom 15:18 Ty jag vågar inte tala om något av det som Kristus inte har gjort genom mig för att med ord och gärningar göra Hedningarna lydiga,

Rom 15:19 Genom mäktiga tecken och underverk, genom Guds Andes kraft, så att jag från Jerusalem och runtomkring till Illyrien har förkunnat Kristus evangelium i full utsträckning.

Rom 15:20 Så har jag också strävat efter att förkunna evangeliet, men inte där Kristus har nämnts, för att inte bygga på en annans grund:

Rom 15:21 Men som det är skrivet, De som inte har hört talas om honom skall se, och de som inte har hört skall förstå.

Rom 15:22 Därför har jag också blivit mycket hindrad från att komma till er.

Rom 15:23 Men då jag nu inte längre har någon plats i dessa trakter, och då jag sedan många år tillbaka har en stor önskan att komma till er;

Rom 15:24 När jag nu reser till Spanien, skall jag komma till dig; ty jag hoppas att jag skall få se dig på min resa och att du skall föra mig vidare, om jag först har blivit lite mättad av ditt sällskap.

Rom 15:25 Men nu går jag till Jerusalem för att tjäna de heliga.

Rom 15:26 Ty det har behagat dem i Makedonien och Achaia att ge ett visst bidrag till de fattiga heliga i Jerusalem.

Rom 15:27 Det har varit dem till behag, och de är deras gäldenärer. Ty om Hedningarna har blivit delaktiga i deras andliga ting, så är det deras plikt att också tjäna dem i köttsliga ting.

Rom 15:28 När jag nu har utfört detta och förseglat denna frukt åt dem, skall jag komma till Spanien genom dig.

Rom 15:29 Och jag är säker på att när jag kommer till er, skall jag komma i fulländning av välsignelsen av Kristus evangelium.

Rom 15:30 Jag ber er nu, bröder, för Herren Jesus Kristus skull och för Andens kärlek, att ni tillsammans med mig vill kämpa för mig i era böner till Gud;

Rom 15:31 För att jag må bli befriad från dem som inte tro i Judéen, och för att den tjänst som jag har för Jerusalem må bli accepterad av de heliga;

Rom 15:32 För att jag skall kunna komma till er med glädje, genom Guds vilja, och för att jag skall bli uppfriskad tillsammans med er.

Rom 15:33 Och fridens Gud vare med er alla. Amen.

SVENSKA KJV BIBELN

ROMARNA, KAPITEL 16

3. Paulus uppmanar bröderna att hälsa många, 17. och råder dem att ge akt på dem som orsakar splittring och kränkningar, 21. och avslutar sedan med olika hälsningar och med lovprisning och tacksägelse till Gud.

Rom 16:1 JAG rekommenderar er vår syster Febe, som är tjänare i kyrkan i Kenkrea:

Rom 16:2 Att ni tar emot henne i Herren, som det anstår heliga, och att ni hjälper henne i allt vad hon behöver av er; ty hon har varit en hjälpare för många, och även för mig själv.

Rom 16:3 Hälsa Priskilla och Akvila, mina medhjälpare i Kristus Jesus:

Rom 16:4 Som för mitt liv har gett sitt eget liv; dem tackar jag inte bara, utan även alla kyrkorna bland Hedningarna.

Rom 16:5 Hälsa på samma sätt den kyrka som är i deras hus. Hälsen min älskade Epænetus, som är Achaias förstlingsfrukt för Kristus.

Rom 16:6 Hälsa Maria, som har lagt ner mycket arbete på oss.

Rom 16:7 Hälsa Andronicus och Junia, mina släktingar och mina medfångar, som är kända bland apostlarna och som före mig har varit i Kristus.

Rom 16:8 Hälsa Amplias, min älskade i Herren.

Rom 16:9 Hälsa Urbanus, vår hjälpare i Kristus, och Stakys, min älskade.

Rom 16:10 Hälsa Apelles godkänd i Kristus. Hälsa dem som tillhör Aristobulus hushåll.

Rom 16:11 Hälsa Herodion, min släkting. Hälsa dem som tillhör Narcissus hus, de som är i Herren.

Rom 16:12 Hälsa Tryfena och Tryfosa, som arbetar i Herren. Hälsar den älskade Persis, som har arbetat mycket i Herren.

Rom 16:13 Hälsa Rufus som är utvald i Herren, och hans moder och min.

Rom 16:14 Hälsa Asynkritus, Flegon, Hermas, Patrobas, Hermes och de bröder som är med dem.

Rom 16:15 Hälsa Filologus och Julia, Nereus och hans syster, Olympas och alla de heliga som är med dem.

Rom 16:16 Hälsa varandra med en helig kyss. Kristus kyrkor hälsar er.

Rom 16:17 Jag uppmanar er nu, bröder, att se till att ni märker vilka som orsakar splittring och kränkningar i strid med den doktrin som ni har lärt er, och att ni undviker dem.

Rom 16:18 Ty sådana tjänar inte vår Herre Jesus Kristus, utan sin egen buk, och med goda ord och vackra tal förför de enfaldigas hjärtan.

Rom 16:19 Ty er lydnad har kommit ut till alla människor. Jag gläder mig därför åt er, men jag vill ändå att ni skall vara kloka i fråga om det goda och enkla i fråga om det onda.

Rom 16:20 Och fridens Gud skall strax krossa Satan under era fötter. Vår Herre Jesus Kristus nåd vare med er. Amen.

Rom 16:21 Timoteus, min arbetskamrat, Lucius, Jason och Sosipater, mina fränder, hälsar er.

Rom 16:22 Jag, Tertius, som har skrivit denna epistel, hälsar er i Herren.

Rom 16:23 Gaius, min och hela kyrkans härskaror, hälsar er. Erastus, stadens kammarherre, hälsar er, och Kvartus, min broder.

Rom 16:24 Vår Herre Jesus Kristus nåd vare med er alla. Amen.

Rom 16:25 Men den som har makt att befästa er enligt mitt evangelium och Jesus Kristus förkunnelse, enligt uppenbarelsen av det mysterium som har varit hemligt sedan världens begynnelse, han är den som har makt att befästa er,

Rom 16:26 Men nu har det blivit manifesterat och genom profeternas skrifter, enligt den evige Gudens befallning, blivit känt för alla folk till trons lydnad:

Rom 16:27 Gud, den ende vise, vare härlighet genom Jesus Kristus i evigheternas evigheter. Amen.

¶  Skrivet till Romarna från Korint och skickat av Febe, tjänare i kyrkan i Kenkrea.