SVENSKA KJV BIBELN™
Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.
v. 1 [*Notering: ”I denna månad” syftar tillbaka på sjunde månaden (Tishri) i kap. 8. Efter lagläsningen (dag 1) och Lövhyddohögtiden (dag 15–22) samlas folket två dagar senare (dag 24) för allmän botgudstjänst: fasta, säcktyg och jord på sig är klassiska tecken på sorg, ödmjukelse och omvändelse inför HERREN (jfr Neh 8:2, 8:18; 9:2–3; Job 2:12; Jon 3:6). Versen markerar skiftet från högtidsglädje till förbundsförnyelsens bekännelse i kap. 9.]
v. 8 [*Notering: ”Du fann hans hjärta trofast” sammanfattar Abrahams tro/lojalitet (jfr 1 Mos 15:6) – inte syndfrihet, utan tillit som håller fast vid Guds ord. Namnbytet Abram – Abraham (1 Mos 17:5) markerar förbundets räckvidd: ”fader till många.” Förbundet gäller landet – uppräknat med Kanaanéer m.fl. (jfr 1 Mos 15:18–21; 5 Mos 7:1). 1. Kanaanéer – samlingsnamn; särskilt kustslätter och dalar (t.ex. Saron, längs Medelhavet) samt större städer i låglandet. 2. Hetiter (Hets barn) – sydliga högländer kring Hebron och angränsande områden (skilj från det anatoliska hettitiska riket). 3. Amoréer – högländerna i Juda/Efraim och öster om Jordan (Sihon i Hesbon; Og i Basan). 4. Perisséer – trol. landsbygdsfolk i centrala högländer (”bybor”; spridda småterritorier). 5. Jebuséer – Jerusalem (Jebus) och dess omnejd. 6. Girgaséer – mindre känd grupp; trol. västra Jordanområdet/Galileen eller Jordan-slätten; omnämns ofta i folklistor. Jfr 1 Mos 15:18–21; 5 Mos 7:1. Att ”du uppfyllde dina ord, ty du är rättfärdig” tolkar Guds rättfärdighet som förbundstrofasthet (jfr Jos 21:43–45; Ps 105:8–11): Gud gör som han sagt. Versen är därför både historiebekännelse och bönegrund – Gud som höll sitt ord till Abraham kan och skall hjälpa nu.]
v. 14 [*Notering: ”Lät dem veta”; uppenbarade/undervisade; sabbaten framställs som Guds heliga (avskilda) dag som görs känd för folket i samband med Sinai. Jfr 2 Mos 16 (sabbatsordning vid mannat före Sinai) och 2 Mos 20:8–11; 31:13–17 (budet och tecknet för förbundet; se även Hes 20:12). Triaden ”bud, stadgar och lag” sammanfattar hela den givna undervisningen: bud (mitzvot), stadgar (chuqqim, fasta ordningar) och lag/undervisning (torah). Uttrycket ”genom din tjänare Mose” betyder via Mose som förmedlare – Guds ord kommer med hans hand/auktoritet.]
v. 22 [*Notering: Uttrycket ”delade ut dem i hörn” (KJV: divide them into corners) betyder att Gud fördelade Israel över landets olika delar/distrikt—alltså allotterade områden åt dem (jfr Jos 13–21). Det syftar inte på byggnadshörn, utan på landets utkanter och sektioner. Versen framhäver Guds gåva av herravälde: han gav dem riken och folk (dvs. segrar och områden) och lät dem börja med Transjordanien: 1. Sihon, kungen i Hesbon (amoreiskt område, centrala öster om Jordan), 2. Og, kungen i Basan (norra platån öster om Jordan). Dessa erövringar blev arv för Ruben, Gad och halva Manasse (jfr 4 Mos 21; 5 Mos 2–3; Jos 12:1–6; 13:8–12).]
Sammanfattning av Nehemja kapitel 9
[*Notering: Dag 24: folket samlas till fasta, säck och aska; avskiljer sig, läser lagen en fjärdedel av dagen och bekänner samt tillber en fjärdedel (9:1–3). Leviterna leder en stor förbundsbön byggd på kontrasten ”Du …” (Guds trohet) / ”de …” (folkets trots): 1. Guds gärningar: skapelsen (v.6), Abrahamförbundet (7–8), uttåget och delningen av Röda havet (9–11), moln-/eldpelaren (12), Sinai-lag och sabbat (13–14), manna och vatten (15). 2. Folkets svar: högmod, guldkalv, återfall—men Gud övergav dem inte, gav Anden, bar dem 40 år (16–21). 3. Gåvan: land, städer, överflöd; de åt, blev mätta och gladdes i Guds godhet (22–25). 4. Dom och barmhärtighet i cykler: ohörsamhet – förtryck – rop – frälsare; många barmhärtigheter, långt tålamod, ändå rättvis dom (26–31). 5. Slutpetitionen (32–37): Gud är rättfärdig, men folket är tjänare i sitt eget land; skörd och kroppar står under främmande kungars makt– stor ångest. Följden (v.38): de sluter ett fast förbund i skrift (övergång till kap. 10). Tema: Offentlig lagläsning – förståelse – kollektiv bekännelse – förbundsförnyelse. Guds karaktär: redo att förlåta, nådig, barmhärtig, sen till vrede, stor i nåd; människans brist möts av förbundstrofasthet. Funktion: från murens återställande till folkets inre förnyelse.]
© Bibelbiblioteket™ - Bibeln.Online: 1611 AV, den Auktoriserade King James Version - Svenska utgåvan - Svenska KJV Bibeln™