SVENSKA KJV BIBELN

ESTER, KAPITEL 1

1 Ahasveros håller kungliga fester, 10 Vasti, som blir kallad, vägrar att komma, 13 Ahasveros, utfärdar på Memukans råd, ett påbud om männens överhöghet.

Est 1:1 NU hände det sig i Ahasveros dagar, (detta är Ahasveros som regerade, från Indien ända till Etiopien, över etthundra tjugosju provinser:)

Est 1:2 Att i dessa dagar, när kung Ahasveros satt på hans rikes tron, som var i Shushan palatset,*

[*Notering: “Shushan the palace”: Susan (Shushan) var en av det Persiska imperiets huvudstäder och känd för sitt kungliga palats. (Daniel 8:2;Nehemja 1:1).]

Est 1:3 I hans tredje regeringsår, gjorde han en fest för alla hans prinsar och hans tjänare; Persiens och Mediens makt, ädlingarna och prinsarna från provinserna, var inför honom:

Est 1:4 När han visade hans härliga rikes rikedomar och hans utmärkta majestätiska ära under många dagar, nämligen etthundra åttio dagar.

Est 1:5 Och när dessa dagar var till ända, gjorde kungen en fest för allt folket som var närvarande i palatset i Susan, både stora och små, i sju dagar, på förgården i trädgården till kungens palats;*

[*Notering: “Great and small”: En uttryck (som nämns 13 ggr I KJV) för att inkludera alla samhällsklasser, från de mäktiga till de vanliga folket. – Ett liknande uttryck för inkludering återfinns i 2 Krönikeboken 15:13, där “stor och liten” används för att beskriva hela folket. Och i 1 Samuelsboken 5:9: “och han slog männen i staden, både små och stora,” (Se också Uppenbarelseboken 13:16).]

Est 1:6 Där var vita, gröna och blåa, förhängen, fästa med snören av fint linne och purpur vid silverringar och pelare av marmor: bäddarna varav guld och silver, på ett golv av röd, blå, vit och svart marmor.*

[*Notering: Denna vers beskriver en extrem nivå av lyx och överflöd i kung Ahasveros palats. Textiliernas färger (vit, grön, blå och purpur) och de dyrbara materialen (silver, guld och marmor) förstärker bilden av kungens rikedom och makt. KJV, “Hangings”, på sv. “Förhängen”: Textilier eller gardiner som hängs upp för dekoration eller avskärmning. – “Cords of fine linen and purple”: Snören gjorda av högkvalitativt linne och purpurfärgat tyg, vilket var dyrbart och exklusivt under den tiden. (Hesekiel 27:7).]

Est 1:7 Och de gav dem att dricka i kärl av guld, (kärlen var olika, ett från ett annat,) och kungligt vin i överflöd, i enlighet med kungens rang.

Est 1:8 Och drickandet var enligt lagen; ingen tvingades: ty så hade kungen förordnat åt alla hans husets tjänare, att de skulle göra enligt var mans behag.

Est 1:9 Även drottning Vashti gjorde en fest för kvinnorna i det kungliga huset som tillhörde kung Ahasveros.

Est 1:10 ¶ På den sjunde dagen, när kungens hjärta var glatt av vin, befallde han Mehuman, Bizta, Harbona, Bigta och Abagta, Zetar, och Karkas, de sju hovmän som tjänade inför kung Ahasveros,

Est 1:11 Att föra drottning Vashti inför kungen med den kungliga kronan, för att visa folket och prinsarna hennes skönhet: ty hon var fager att se på.

Est 1:12 Men drottning Vashti vägrade att komma på kungens befallning genom hans hovmän: därför blev kungen mycket vred, och hans vrede brann inom honom.

Est 1:13 Då sade kungen till de visa männen, som kände till tiderna, (ty så brukade kungen göra med alla som kände lagen och domen:

Est 1:14 Och närmast honom var Karsena, Setar, Admata, Tarsis, Meres, Marsena, och Memukan, de sju prinsarna i Persien och Medien, som såg kungens ansikte, och som satt först i riket;)

Est 1:15 Vad ska vi göra med drottning Vashti enligt lagen, eftersom hon inte har uppfyllt kung Ahasveros befallning som fördes fram av hovmännen?

Est 1:16 Och Memukan svarade inför kungen och prinsarna, Drottning Vashti har inte bara gjort orätt mot kungen, utan också mot alla prinsarna och mot allt folket som är i alla provinser av kung Ahasveros rike.

Est 1:17 Ty drottningens gärning skall bli känd av alla kvinnor, så att de föraktar sina äkta män i deras ögon, när det berättas, Kung Ahasveros befallde att drottning Vashti skulle föras inför honom, men hon kom inte.

Est 1:18 På samma sätt skall damerna i Persien och Medien i dag säga detta till alla kungens furstar, som har hört om drottningens gärning. På så sätt skall det uppstå för mycket förakt och vrede.

Est 1:19 Om det behagar kungen, låt en kunglig befallning utfärdas av honom, och låt den skrivas in bland Persiens och Mediens lagar, så att den inte kan ändras, Att Vashti aldrig mer får träda fram inför kung Ahasveros; och låt kungen ge hennes kungliga värdighet åt en annan som är bättre än hon.

Est 1:20 Och när kungens påbud som han skall göra skall publiceras i hela hans imperium, (ty den är stor,) skall alla hustrur giva till sina män ära, både till stora och små.

Est 1:21 Och förslaget behagade kungen och prinsarna; och kungen gjorde som Memukan hade sagt:

Est 1:22 Ty han sände brev till alla kungens provinser, till varje provins enligt dess skrift, och till varje folk på deras språk, att varje man skulle vara herre i hans eget hus, och att det skulle publiceras enligt varje folks språk.

SVENSKA KJV BIBELN

ESTER, KAPITEL 2

1 Av de utvalda jungfrurna, en drottning ska väljas, 5 Mordokai, Esters fosterfar, 8 Ester föredras av Hegai framför de andra, 12 Reningsförfarandet och sättet att gå in till kungen, 15 Ester, som behagar kungen mest, blir drottning, 21 Mordokai, avslöjar en sammansvärjning, och blir nedtecknad i krönikerna. 

Est 2:1 EFTER dessa ting, när kung Ahasveros vrede hade lagt sig, kom han ihåg Vashti, vad hon hade gjort, och vad som hade beslutats mot henne.

Est 2:2 Då sade kungens tjänare, som tjänade honom, Låt sköna unga jungfrur sökas för kungen:

Est 2:3 Och låt kungen tillsätta ämbetsmän i alla provinser i sitt rike, så att de kan samla alla sköna unga jungfrur till palatset i Susan, till kvinnornas hus, under vård av Hege, kungens hovman, som ansvarar för kvinnorna; och låt dem bli givna tingen de behöver för sin rening:

Est 2:4 Och låt den jungfru som behagar kungen bli drottning istället för Vashti. Och detta behagade kungen; och han gjorde så.

Est 2:5 ¶ Nu fanns det i palatset i Susan en viss Jude, vars namn var Mordokai, sonen till Jair, sonen till Simei, sonen till Kish, en Benjaminit;

Est 2:6 Som hade blivit bortförd från Jerusalem i fångenskapen som fördes bort tillsammans med Jekonja Juda kung, vilken Nebukadnessar Babels kung hade fört bort.

Est 2:7 Och han uppfostrade Hadassa, det vill säga, Ester, sin farbrors dotter: ty hon hade varken fader eller moder, och jungfrun var skön och vacker; som Mordekai, när hennes fader och moder var döda, tog till hans egen dotter.

Est 2:8 ¶ Och det hände, när kungens befallning och hans påbud blev hört, och när många jungfrur samlades till palatset Susan, under Hegais vård, att också Ester fördes till kungens hus, under Hegais vård, kvinnornas förvaltare.

Est 2:9 Och jungfrun behagade honom, och hon vann hans välvilja; och han gav henne snabbt vad hon behövde för hennes rening, tillsammans med allt som tillhörde henne, och sju jungfrur, som ansågs lämpliga att bli henne given, från kungens hus: och han placerade henne och hennes jungfrur på den bästa platsen i kvinnornas hus.

Est 2:10 Ester hade inte avslöjat sitt folk eller sin släkt: ty Mordokai hade befallt henne att inte avslöja det.*

[*Notering: Denna vers understryker Mordokais inflytande över Ester och hans strategiska tänkande. Genom att instruera henne att dölja sin Judiska identitet visar han på en medvetenhet om den potentiella faran eller diskrimineringen som Judar kunde möta i det persiska hovet. Det visar också på den försiktighet och kloka planering som Mordokai använder för att skydda både Ester och det Judiska folket. – Ester föddes som Hadassa, ett Judiskt namn som betyder “myrten,” vilket symboliserar hopp och rättfärdighet. Hennes föräldrar dog när hon var ung, och hon blev omhändertagen av sin kusin Mordokai, som uppfostrade henne som sin egen dotter. Hennes dubbla namn – Hadassa och Ester – speglar hennes dubbla identitet: Hadassa representerar hennes Judiska ursprung, medan Ester är ett Persiskt namn som betyder “stjärna,” vilket visar hennes integration i det Persiska samhället.]

Est 2:11 Och Mordokai vandrade varje dag framför förgården till kvinnornas hus, för att få veta hur Ester mådde, och vad som skulle hända med henne.

Est 2:12 ¶ Nu när varje jungfrus tur kom att gå in till kung Ahasveros, efter att hon hade genomgått tolv månader enligt kvinnornas ordning, (ty så fullbordades dagarna för deras rening: nämligen sex månader med myrraolja, och sex månader med söta dofter, och andra ting för kvinnornas rening;)

Est 2:13 Så kom varje jungfru in till kungen; vad hon än önskade blev henne givet att följa med henne ut ur kvinnornas hus till kungens hus.

Est 2:14 På kvällen gick hon in, och på morgonen återvände hon till det andra kvinnornas hus, under Shaashgaz vård, kungens hovman, som ansvarade för konkubinerna: hon kom inte in till kungen igen, om inte kungen fann behag i henne, och kallade henne vid namn.

Est 2:15 ¶ Nu när Esters tur kom, dottern till Abihail Mordokais farbror, som hade tagit henne som hans dotter, att gå in till kungen, begärde hon inget annat än vad Hegai kungens hovman, kvinnornas förvaltare, hade utsett. Och Ester vann nåd i ögonen på alla som såg henne.

Est 2:16 Så togs Ester in till kung Ahasveros i hans kungliga hus i den tionde månaden, som är månaden Tebet, under det sjunde året av hans regering.*

[*Notering: “Månaden Tebet”: Den tionde månaden i den hebreiska kalendern, motsvarande december–januari. (se 2 Kungaboken 25:1).]

Est 2:17 Och kungen älskade Ester över alla kvinnor, och hon vann nåd och gunst i hans ögon mer än alla jungfrur; så satte han den kungliga kronan på hennes huvud, och gjorde henne till drottning i Vashtis ställe.

Est 2:18 Då gjorde kungen en stor fest för alla hans prinsar och tjänare, nämligen Esters fest; och han beviljade lättnader åt provinserna, och gav gåvor, i enlighet med kungens storslagenhet.

Est 2:19 Och när jungfrurna hade samlats för andra gången, då satt Mordokai vid kungens port.

Est 2:20 Ester hade ännu inte visat hennes släkt eller hennes folk; så som Mordokai hade instruerat henne: ty Ester följde Mordokais befallning, precis som när han hade uppfostrat henne.

Est 2:21 ¶ På den tiden, när Mordokai satt vid kungens port, blev två av kungens hovmän, Bigtan och Teresh, som bevakade porten, förbittrade, och planerade att lägga hand på kung Ahasveros.*

[*Notering: Medan Mordokai befinner sig vid kungens port, upptäcker han en konspiration där två av kungens hovmän, Bigthan och Teresh, planerar att döda kungen. “Att lägga hand på” är ett idiomatiskt uttryck som kan ha olika betydelser beroende på sammanhanget, men i Bibeln används det ofta för att uttrycka avsikten att skada, döda eller fysiskt attackera någon. I 2 Moseboken 2:12 står det att Mose “lade sin hand på egyptiern,” vilket betyder att han slog ihjäl honom. Som kontrast till detta kan vi se en annan betydelse. I Matteus 9:18 bad en man Jesus att “lägga sin hand på” hans dotter, vilket innebär att välsigna eller hela henne.]

Est 2:22 Och saken blev känd för Mordokai, som berättade det för drottning Ester; och Ester framförde detta till kungen i Mordokais namn.

Est 2:23 Och när saken undersöktes, visade det sig vara sant; därför hängdes de båda på ett trä: och det blev skrivet i boken av krönikorna inför kungen.*

[*Notering: Efter att konspirationen mot kungen undersökts och bekräftats, blev de skyldiga avrättade genom att hängas på ett trä. I Ester 5:14 och andra verser syftar uttrycket “hängdes på ett trä” på en avrättningsmetod där den dömda antingen dödades (Josua 10:26) och sedan hängdes upp i ett träd (se 2 Samuelsboken 18:10) eller en galge (gallows), eller där själva upphängningen var en del av avrättningen. I det Persiska sammanhanget var detta en praxis för att visa kungens makt och rättvisa, ofta med ett inslag av offentlig förnedring. Vidare nämner texten i Ester 5:14 (“Låt göra en galge som är femtio alnar hög”) att det var en byggd träkonstruktion på cirka 22–25 meter hög, en mycket hög konstruktion, troligen för att göra straffet synligt för alla och förödmjuka den dömda. – Gallows. Ett instrument för bestraffning där brottslingar avrättas genom hängning. Den består av två stolpar och en tvärbalk på toppen, till vilken brottslingen är upphängd med ett rep fäst runt halsen. –Websters Dictionary 1828]

SVENSKA KJV BIBELN

ESTER, KAPITEL 3

1 Haman, som upphöjs av kungen men föraktas av Mordokai, söker hämnd på alla Judar, 7 Han kastar lott, 8 Genom förtal får han kungens påbud om att döda Judarna. 

Est 3:1 EFTER dessa ting upphöjde kung Ahasveros Haman sonen till Agagiten Hammedata, och främjade honom, genom att ge honom ett säte över alla prinsar som var med honom.*

[*Notering: Agag var en kung över Amalekiterna, en stam som var fiender till Israel. Amalekiterna omnämns första gången i 2 Moseboken 17:8–16, där de attackerar Israels folk efter uttåget ur Egypten. På grund av detta får Amalekiterna en förbannelse från Gud (5 Moseboken 25:17–19).]

Est 3:2 Och alla kungens tjänare, som var vid kungens port, böjde sig, och visade Haman vördnad: ty kungen hade befallt detta om honom. Men Mordokai böjde sig inte, och visade honom inte vördnad.

Est 3:3 Då sade kungens tjänare, som var vid kungens port, till Mordokai, Varför överträder du kungens befallning?

Est 3:4 Och det hände, när de dagligen talade till honom, och han inte lyssnade till dem, att de berättade detta för Haman, för att se om Mordokais ord skulle stå fast: ty han hade sagt dem att han var Jude.*

[*Notering: Mordokais bekännelse av sin Judiska tro är avgörande, eftersom det förklarar hans vägran att buga sig (en handling som kan uppfattas som avgudadyrkan) och placerar konflikten i en större teologisk och kulturell kontext. – I Daniel 3:16–18 bekänner Sadrak, Mesak och Abed-nego deras tro inför Nebukadnessar och vägrar böja sig för hans bildstod.]

Est 3:5 Och när Haman såg att Mordokai inte böjde sig, eller visade honom vördnad, blev Haman fylld av vrede.

Est 3:6 Och han fann det föraktligt att lägga hand på enbart Mordokai; eftersom de hade berättat för honom om Mordokais folk: Därför sökte Haman att förgöra alla Judar som fanns i hela Ahasveros rike, ja Mordokais folk.

Est 3:7 ¶ I den första månaden, det vill säga, månaden Nisan, under kung Ahasveros tolfte regeringsår, kastade de Pur, det vill säga, lott, inför Haman dag för dag, och månad för månad, tills den tolfte månaden, det vill säga, månaden Adar.*

[*Notering: Pur (plural Purim) är ett forntida ord som betyder “lott”, och det hänvisar till den metod som användes för att fatta beslut eller avgöra specifika tidpunkter genom att kasta lott. I Ester 3:7 kastade Haman lott (Pur) för att välja en lämplig dag och månad för att genomföra sin plan att utplåna det judiska folket. I Esters bok representerar Pur Hamans försök att förgöra judarna, men det blir i slutändan en symbol för deras räddning genom Guds försyn. Händelsen ligger till grund för den Judiska festen Purim, som firar Guds ingripande och det Judiska folkets överlevnad.]

Est 3:8 ¶ Och Haman sade till kung Ahasveros, Det finns ett visst folk som är utspritt och skingrat bland folken i alla provinser i ditt rike; och deras lagar skiljer sig från alla andra folks; inte heller håller de kungens lagar: därför är det inte gynnsamt för kungen att låta dem vara.

Est 3:9 Om det behagar kungen, låt det skrivas att de må förgöras: och jag skall betala tiotusen talenter silver i händerna på dem som ansvarar för saken, för att föra det till kungens skattkammare.*

[*Notering: En talent motsvarade ungefär 34 kg i vikt. 10 000 talenter är en enorm summa pengar på ca 340 ton silver, vilket visar Hamans resurser och hans vilja att använda sin rikedom för att finansiera planen.]

Est 3:10 Och kungen tog ringen från hans hand, och gav den åt Haman sonen till Agagiten Hammedatha, Judarnas fiende.*

[*Notering: Kungens signetring: I 1 Moseboken 41:42 ger Farao sin ring till Josef som ett tecken på makt och auktoritet,]

Est 3:11 Och kungen sade till Haman, Silvret är givet till dig, likaså folket, för att göra med dem vad du finner bäst.

Est 3:12 Då kallades kungens skriftlärda på trettonde dagen i den första månaden, och allt som Haman hade befallt skrevs ner till kungens ståthållare, och till guvernörerna över varje provins, och till härskarna över varje folk, till varje provins enligt dess skrivsätt, och till varje folk på deras spark; det skrevs i kung Ahasveros namn, och förseglades med kungens ring.*

[*Notering: “Trettonde dagen i den första månaden”. Den första månaden, Nisan, motsvarar mars-april. Den trettonde dagen var strax före den Judiska påsken (Pesach). – På Hamans befallning skrevs ett påbud om utrotning av Judarna på den trettonde dagen i månaden Nisan. Dokumenten skrevs på varje folks språk och förseglades med kungens ring, vilket gjorde dem officiella och bindande.]

Est 3:13 Och breven sändes med budbärare till alla kungens provinser, för att förgöra, för att döda, och utplåna alla Judar, både unga och gamla, små barn och kvinnor, på en dag, nämligen på den trettonde dagen i den tolfte månaden, som är månaden Adar, och för att ta deras egendom som byte.

Est 3:14 Kopian av skrivelsen med befallningen som skulle ges i varje provins publicerades för allt folket, så att de skulle vara redo inför den dagen.

Est 3:15 Budbärarna gav sig av, påskyndade av kungens befallning, och påbudet utfärdades i palatset i Susan. Och kungen och Haman satte sig ned för att dricka; men staden Susan var i förvirring.

SVENSKA KJV BIBELN

ESTER, KAPITEL 4

1 Mordokais och Judarnas stora sorg, 4 Ester, som får veta detta, sänder bud till Mordokai, som förklarar orsaken och råder henne att vädja för folket, 10 När hon ursäktar sig hotar Mordokai henne, 15 Hon utlyser en fasta och åtar sig vädjan.

Est 4:1 NÄR Mordokai förstod allt som hade hänt, rev Mordokai sönder hans kläder, och klädde sig i säckväv med aska. och gick ut mitt i staden, och ropade med ett högt och bittert skrik;*

[*Notering: Att riva sönder sina kläder var en symbolisk handling för sorg och förtvivlan i den antika judiska kulturen. – Att klä sig i säcktyg och strö aska på sig var ett uttryck för djup sorg, bot och förkrosselse. – Mordokais handlingar uttrycker den djupa sorg och förtvivlan han kände över påbudet som hotade att utplåna det Judiska folket.]

Est 4:2 Och han kom ända fram till kungens port: ty ingen fick gå in i kungens port klädd i säcktyg.

Est 4:3 Och i varje provins, varhelst kungens befallning och hans påbud nådde fram, var det stor sorg bland Judarna, och med fasta, och gråt, och klagan; och många låg i säcktyg och aska.

Est 4:4 ¶ Då kom Esters tjänarinnor och hennes hovmän och berättade detta för henne. Då blev drottningen djupt bedrövad; och hon sände kläder för att klä Mordokai, och ta bort hans säcktygfrån honom: men han tog inte emot dem.

Est 4:5 Då kallade Ester på Hatach, en av kungens hovmän, som han hade utsett att betjäna henne, och gav honom en befallning till Mordokai, för att få veta vad det handlade om, och varför.

Est 4:6 Då gick Hatach ut till Mordokai på stadens gata, som låg framför kungens port.*

[*Notering:Hatach går till Mordokai enligt Esters instruktioner, vilket visar hur kommunikationen mellan dem sker genom en mellanhand på grund av de regler och begränsningar som omgav kungliga protokoll. Mordokai befinner sig på en offentlig plats nära kungens port, vilket signalerar hans avsikt att uppmärksamma både Ester och andra i närheten på krisens allvar.]

Est 4:7 Och Mordokai berättade för honom om allt som hade hänt honom, och om summan av de pengar som Haman hade lovat att betala till kungens skattkammare, för att förgöra Judarna.

Est 4:8 Han gav honom också en kopia av skrivelsen med påbudet som hade utfärdats i Susan för att förgöra dem, för att visa det för Ester, och förklara det för henne, och för att uppmana henne att gå in till kungen, för att vädja till honom, och göra en begäran inför honom för hennes folk.

Est 4:9 Och Hatach kom och berättade för Ester vad Mordokai hade sagt.

Est 4:10 ¶ Ester talade återigen till Hatach, och gav honom en befallning till Mordokai;

Est 4:11 Alla kungens tjänare, och folket i kungens provinser, vet att, den som, vare sig man eller kvinna, som skall komma in till kungen i den inre gården, utan att vara kallad, skall han enligt en av hans lagar dödas, utom sådana som kungen skall hålla fram den gyllene spiran till, så att han må leva: men jag har inte blivit kallad att komma in till kungen under de senaste trettio dagarna.

Est 4:12 Och de berättade för Mordokai vad Ester hade sagt.

Est 4:13 Då befallde Mordokai att de skulle svara Ester, Tänk inte med dig själv att du skall komma undan i kungens hus, mer än alla Judar.

Est 4:14 Ty om du helt tiger vid denna tid, kommer befrielse och räddning att uppstå för Judarna från ett annat håll, men du och din faders hus skall förgås. Och vem vet om det inte är för en tid som denna som du har kommit till kungadömet?

Est 4:15 ¶ Då bad Ester dem ge Mordokai detta svar,

Est 4:16 Gå, samla alla Judar som finns i Susan, och fasta ni för mig, ät och drick inte på tre dagar, varken på natten eller dagen: Jag och mina tjänarinnor skall också fasta på samma sätt; och sedan skall jag gå in till kungen, trots att det är emot lagen: och om jag förgås, så förgås jag.

Est 4:17 Då gick Mordokai sin väg, och gjorde allt som Ester hade befallt honom.

SVENSKA KJV BIBELN

ESTER, KAPITEL 5

1 Ester, som vågar sig på kungens ynnest, vinner nåd genom den gyllene spiran och bjuder kungen och Haman till en bankett, 6 Hon, uppmuntrad av kungen i sin begäran, bjuder hon dem till en annan bankett nästa dag, 9 Haman, stolt över hans upphöjelse, förargar sig över Mordokais förakt, 14 På råd av Seresh, låter han bygga ett par galgar åt honom. 

Est 5:1 NU hände det på den tredje dagen, att Ester klädde sig i hennes kungliga dräkt, och ställde sig i den inre gården i kungens hus, mittemot kungens hus: och kungen satt på hans kungliga tron i det kungliga huset, mitt emot husets port.

Est 5:2 Och det hände, när kungen såg drottning Ester stå i gården, att hon fann nåd i hans ögon: och kungen höll ut den gyllene spiran som han hade i hans hand till Ester. Då gick Ester fram, och rörde vid toppen av spiran.

Est 5:3 Då sade kungen till henne, Vad vill du, drottning Ester? Och vad är din begäran? Det skall givas dig, även om det vore halva riket?

Est 5:4 Och Ester svarade, Om det behagar kungen, låt kungen och Haman komma i dag till den bankett som jag har förberett för honom.

Est 5:5 Då sade kungen, Låt Haman skynda sig, så att han kan göra som Ester har sagt. Så kom kungen och Haman till den bankett som Ester hade förberett.

Est 5:6 ¶ Och kungen sade till Ester vid vinbanketten, Vad är din framställan? och den skall beviljas dig: och vad är din begäran? även om det vore halva riket skall det utföras.

Est 5:7 Då svarade Ester, och sade, Min framställan och min begäran är;

Est 5:8 Om jag har funnit nåd i kungens ögon, och om det behagar kungen att bevilja min framställan och uppfylla min begäran, låt kungen och Haman komma till den bankett som jag skall förbereda för dem, och i morgon skall jag göra som kungen har sagt.

Est 5:9 ¶ Då gick Haman ut den dagen glad och med ett ett glatt hjärta: men när Haman såg Mordokai vid kungens port, att han inte reste sig upp, inte heller rörde sig för honom, blev han fylld av vrede mot Mordokai.

Est 5:10 Likväl behärskade sig Haman: och när han kom hem, sände han bud och kallade på hans vänner, och hans hustru Seres.

Est 5:11 Och Haman berättade för dem om hans rikedoms härlighet, och hans barns mångfald, och allt det som kungen hade befordrat honom i, och hur han hade upphöjt honom över prinsarna och kungens tjänare.

Est 5:12 Haman sade dessutom, Ja, drottning Ester lät ingen annan än mig komma in med kungen till den bankett som hon hade förberett; och i morgon är jag också inbjuden tillsammans med kungen.

Est 5:13 Ändå gagnar mig allt detta ingenting, så länge jag ser Juden Mordekai sitta i kungens port.

Est 5:14 ¶ Då sade hans hustru Seres och alla hans vänner till honom, Låt en galge göras femtio alnar hög, och i morgon tala du till kungen att Mordekai må hängas däri: sedan gå du glatt in med kungen till banketten. Och saken behagade Haman; och han lät göra galgen.

SVENSKA KJV BIBELN

ESTER, KAPITEL 6

1 Ahasveros, som läser i krönikorna om den goda tjänst som Mordokai gjort, ser till att han belönas, 4 Haman, som kommer för att begära att Mordokai ska hängas, ger ovetandes råd om hur han ska hedras, 12 Klagande över sin olycka, berättar hans vänner om hans slutliga öde. 

Est 6:1 DEN natten kunde kungen inte sova, och han befallde att föra fram krönikornas uppteckningsbok; och de lästes upp för kungen.

Est 6:2 Och det befanns vara skrivet att Mordokai hade avslöjat Bigtana och Teresh, två av kungens hovmän, som vaktade dörren, och hade planerat att lägga hand på kung Ahasveros.*

[*Notering: Krönikorna avslöjar att Mordokai tidigare hade avslöjat en konspiration av två av kungens tjänare som planerade att mörda kungen, vilket är vad uttrycket “lägga hand på” betyder.]

Est 6:3 Och kungen sade, Vilken ära och värdighet har blivit visad Mordokai för detta? Då svarade kungens tjänare som betjänade honom, Ingenting har blivit gjort för honom.

Est 6:4 ¶ Och kungen sade, Vem är på gården? Haman var nu kommen till den yttre gården till kungens hus, för att tala med kungen om att hänga Mordekai på den galge som han hade berett åt honom.

Est 6:5 Och kungens tjänare sade till honom, Se, Haman står i gården. Då sade kungen, Låt honom komma in.

Est 6:6 Så kom Haman in. Och kungen sade till honom, Vad skall göras med den man som kungen har behag att ära? Nu tänkte Haman i hans hjärta, Till vem skulle kungen ha behag att ära mer än mig själv?

Est 6:7 Och Haman svarade kungen, För den man som kungen har behag att ära,

Est 6:8 Låt den kungliga klädnaden hämtas som kungen brukar bära, och hästen som kungen rider på, och den kungliga kronan som är satt på hans huvud:

Est 6:9 Och låt denna klädnad och häst överlämnas i handen på en av kungens ädlaste prinsar, att de må klä mannen därmed som kungen har behag att ära, och föra honom till häst genom stadens gata, och ropa framför honom, Så skall det göras med den man som kungen har behag att ära.

Est 6:10 Då sade kungen till Haman, Skynda dig, och tag klädnaden och hästen, såsom du har sagt, och gör just så med Juden Mordekai, som sitter i kungens port: låt ingenting fattas av allt som du har talat.

Est 6:11 Då tog Haman klädnaden och hästen, och klädde Mordekai, och förde honom till häst genom stadens gata, och ropade framför honom, Så skall det göras med den man som kungen har behag att ära.

Est 6:12 ¶ Och Mordekai kom åter till kungens port. Men Haman hastade sörjande till hans hus, och med hans huvud täckt.

Est 6:13 Och Haman berättade för hans hustru Seresh och alla hans vänner allt som hade hänt honom. Då sade hans visa män och hans hustru Seresh till honom, Om Mordokai är av Judarnas säd, inför vilken du har börjat falla, skall du inte segra mot honom, men skall förvisso falla för honom.

Est 6:14 Och medan de ännu talade med honom, kom kungens hovmän, och skyndade att föra Haman till den bankett som Ester hade förberett.

SVENSKA KJV BIBELN

ESTER, KAPITEL 7

1 Ester, som underhåller kungen och Haman, vädjar för hennes eget liv och hennes folks, 5 Hon anklagar Haman, 7 Kungen, i hans vrede, får veta om galgen som Haman låtit göra åt Mordokai, och låter honom hängas därpå.

Est 7:1 SÅ kom kungen och Haman till banketten med drottning Ester.

Est 7:2 Och kungen sade återigen till Ester på den andra dagen vid vinbanketten, Vad är din begäran, drottning Ester? och den skall beviljas dig: Och vad är din begäran? och den skall uppfyllas, även om det vore halva riket.

Est 7:3 Då svarade drottning Ester och sade, Om jag har funnit behag i dina ögon, O kung, och om det behagar kungen, låt mitt liv bli mig givet på min anhållan, och mitt folk på min begäran:

Est 7:4 Ty vi är sålda, jag och mitt folk, för att förgöras, för att dräpas, och förintas. Men om vi hade blivit sålda till trälar och trälinnor, hade jag hållit min tunga, även om fienden inte skulle kunna uppväga kungens förlust.

Est 7:5 ¶ Då svarade kung Ahasveros och sade till drottning Ester, Vem är han, och var är han, som vågar i hans hjärta att göra så?

Est 7:6 Och Ester sade, Motståndaren och fienden är denne onde Haman. Då blev Haman förskräckt inför kungen och drottningen.

Est 7:7 ¶ Och kungen reste sig från vinbanketten i hans vrede och gick ut i palatsets trädgård: och Haman ställde sig upp för att vädja för hans liv till drottning Ester; ty han insåg att kungen hade bestämt ont mot honom.

Est 7:8 Då kom kungen tillbaka från slottsträdgården till platsen för vinbanketten, och Haman hade fallit ner på sängen där Ester var. Då sade kungen, Vill han också tvinga drottningen inför mig i huset? När ordet gick ur kungens mun, täckte de Hamans ansikte.

Est 7:9 Och Harbona, en av hovmännen, sade inför kungen,Se också, galgen femtio alnar hög, som Haman hade gjort för Mordekai, som hade talat gott för kungen, står i Hamans hus. Då sade kungen, Häng honom därpå.*

[*Notering: Galjen var femtio alnar hög, vilket är cirka 25 meter hög.]

Est 7:10 Så hängde de Haman på den galge som han hade berett för Mordekai. Då var kungens vrede stillad.*

[*Notering: OmHamans öde:SeOrdspråksboken 26:27: “Vem som än gräver en grop skall falla däri, och han som rullar en sten, den skall komma tillbaka över honom.” – Se också hur Gud betraktar Israel och på hur människor behandlar dem: “Och jag skall välsigna dem som välsigna dig, och förbanna honom som förbanna dig; och i dig skall alla jordens familjer bli välsignade.” – 1 Moseboken 12:3. (1 Moseboken 27:29; Romarna 11).]

SVENSKA KJV BIBELN

ESTER, KAPITEL 8

1 Mordokai upphöjs, 3 Ester vädjar om att upphäva Hamans brev, 7 Ahasveros ger Judarna tillstånd att försvara sig, 15 Mordokais ära och Judarnas glädje.

Est 8:1 PÅ den dagen gav kung Ahasveros Hamans hus, Judarnas fiende, till drottning Ester. Och Mordekai kom inför kungen; ty Ester hade berättat vad han var för henne.

Est 8:2 Och kungen tog av sig hans ring, som han hade tagit från Haman, och gav den till Mordokai. Och Ester satte Mordokai över Hamans hus.

Est 8:3 ¶ Och Ester talade återigen inför kungen, föll ner vid hans fötter, och bad honom med tårar att undanröja Agagiten Hamans ondska, och hans intrig han hade planerat mot Judarna.

Est 8:4 Då räckte kungen ut den gyllene spiran mot Ester. Så reste sig Ester, och stod inför kungen,

Est 8:5 Och sade, Om det behagar kungen, och om jag har funnit nåd i hans ögon, och om saken tycks rätt inför kungen, och om jag är välbehaglig i hans ögon, låt det då skrivas för att upphäva de brev som Haman sonen till Agagiten Hammedata, utarbetade för att förgöra Judarna som är i alla kungens provinser.

Est 8:6 Ty hur skulle jag kunna uthärda att se det onda som ska drabba mitt folk? Eller hur skulle jag kunna uthärda att se förintelsen av mina släktingar?

Est 8:7 ¶ Då sade kung Ahasveros till drottning Ester och till Juden Mordekai, Se, jag har givit Ester Hamans hus, och honom har de hängt på galgen, därför att han lade hans hand på Judarna.

Est 8:8 Skriv ni också för Judarna, såsom det behagar er, i kungens namn, och försegla det med kungens ring: ty den skrift som är skriven i kungens namn, och förseglad med kungens ring, kan ingen upphäva.

Est 8:9 Då kallades kungens skriftlärde vid den tiden i den tredje månaden, det vill säga, månaden Sivan, på dess tjugotredje dag; och det skrevs enligt allt som Mordokai befallde till Judarna, samt till ståthållarna, ämbetsmännen och härskarna av provinserna, som är från Indien till Etiopien, etthundra tjugosju provinser, till varje provins enligt dess skrift, och till varje folk efter deras språk, och till Judarna enligt deras skrift, och enligt deras språk.*

[*Notering: Sivan är den tredje månaden i den hebreiska kalendern, motsvarande maj–juni i vår kalender.]

Est 8:10 Och han skrev i kung Ahasveros namn, förseglade det med kungens sigillring, och sände brev med budbärare på hästar, och ryttare på mulåsnor, kameler, och unga dromedarer:

Est 8:11 Där kungen gav judarna som var i varje stad rätt att samlas, och försvara deras liv, att förgöra, dräpa, och utplåna, all makt hos de folk och provinser som skulle angripa dem, både små och kvinnor, och att ta deras byte som ett rov,

Est 8:12 På en dag i alla kung Ahasveros provinser, nämligen på den trettonde dagen i den tolfte månaden, som är månaden Adar.*

[*Notering: Adar är den sista månaden i den Judiska kalendern, motsvarande februari–mars i vår kalender.]

Est 8:13 Kopian av skriften för ett påbud som skulle givas i varje provins blev publicerad till alla folk, och att Judarna skulle vara redo mot den dagen att hämnas sig på sina fiender.

Est 8:14 Så budbärarna som red på mulåsnor och kameler gav sig ut, skyndade sig och drevs på av kungens befallning. Och påbudet blev givet i Susans palats.

Est 8:15 ¶ Och Mordekai gick ut från kungens närvaro i kunglig klädnad av blått och vitt, och med en stor krona av guld, och med en klädnad av fint linne och purpur: och staden Susan jublade och var glad.

Est 8:16 Judarna hade ljus, och glädje, och fröjd, och ära.

Est 8:17 Och i varje provins, och i varje stad, varhelst kungens bud och hans påbud kom, hade Judarna glädje och fröjd, en fest och en god dag. Och många av folket i landet blev Judar; ty fruktan för Judarna föll över dem.

SVENSKA KJV BIBELN

ESTER, KAPITEL 9

1 Judarna, (med härskarna som, av fruktan för Mordokai, hjälper dem) dödar sina fiender, tillsammans med Hamans tio söner, 12 Ahasveros, på Esters begäran, beviljar en ytterligare dag av dråp och att Hamans söner skall hängas, 20 De två dagarna av Purim görs till högtidsdagar.

Est 9:1 NU i den tolfte månaden, det vill säga, månaden Adar, på dess trettonde dag, när kungens befallning och påbud skulle träda i kraft, den dag då Judarnas fiender hoppades få makt över dem, (men det vände sig tvärtom, så att Judarna fick makt över dem som hatade dem;)*

[*Notering: Adar: Den tolfte månaden i den Judiska kalendern, motsvarande februari–mars i vår kalender.]

Est 9:2 Judarna samlade sig i sina städer i alla kung Ahasveros provinser, för att lägga hand på dem som sökte att skada dem: och ingen kunde stå emot dem; eftersom fruktan för dem föll över alla folk.

Est 9:3 Och alla härskare i provinserna, och ståthållare, och ämbetsmän, och kungens tjänstemän, hjälpte Judarna; eftersom fruktan för Mordokai hade fallit över dem.

Est 9:4 Ty Mordekai var stor i kungens hus, och hans rykte gick ut över alla provinserna: ty denne man Mordekai blev större och större.

Est 9:5 Så slog Judarna alla deras fiender med svärdets hugg, och slakt, och förstörelse, och de gjorde vad de ville med dem som hatade dem.

Est 9:6 Och i Susans palats slog och förgjorde Judarna femhundra män.

Est 9:7 Och Parshandata, och Dalfon, och Aspata,

Est 9:8 Och Porata, och Adalja, och Aridata,

Est 9:9 Och Parmashta, och Arisai, och Aridai, och Vajezata,

Est 9:10 Hamans tio söner Hammedatas son, Judarnas fiende, slog de ihjäl; men på bytet lade de inte deras hand.

Est 9:11 På den dagen rapporterades antalet av dem som hade blivit dödade i Susans palats inför kungen.

Est 9:12 ¶ Och kungen sade till drottning Ester, Judarna har dödat och förgjort femhundra män i Susans palats, och Hamans tio söner; vad har de gjort i resten av kungens provinser? vad är nu din anhållan? Och den skall beviljas dig: eller ytterligare vad är din begäran? Och den skall uppfyllas.

Est 9:13 Då sade Ester, Om det behagar kungen, låt det tillåtas Judarna som är i Susan att även i morgon göra enligt denna dags påbud, och låt Hamans tio söner hängas på galgen.*

[*Notering: Ester begär att Hamans tio söner, som redan är döda, ska hängas offentligt för att symbolisera rättvisan och varna andra.]

Est 9:14 Och kungen befallde att det skulle ske: och påbudet var givet i Susan; och de hängde Hamans tio söner.

Est 9:15 Ty judarna som var i Susan församlade sig även på den fjortonde dagen i månaden Adar, och dödade tre hundra män i Susan; men på bytet lade de inte sin hand.

Est 9:16 Men de andra Judarna som var i kungens provinser samlade sig och försvarade deras liv, och de fick vila från deras fiender, och de dödade sjuttiofemtusen av deras fiender, men på bytet lade de inte sin hand,

Est 9:17 På den trettonde dagen i månaden Adar; och på den fjortonde dagen samma månad vilade de och gjorde den till en dag av fest och glädje.*

[*Notering: Den trettonde dagen i Adar var dagen för striderna och segern över fienderna. Judarna firar deras seger och befrielse på den fjortonde dagen i Adar, som blir en dag av fest, glädje, och början på Purim-festen.]

Est 9:18 Men Judarna som var i Susan samlades på den trettonde dagen därav, och på den fjortonde dagen därav; och på den femtonde dagen samma månad vilade de, och gjorde den till en dag av fest och glädje.*

[*Notering: Denna vers förklarar varför Purim firas på olika dagar i Susan och i övriga provinser. I Susan, där striderna pågick i två dagar, firades Purim den femtonde dagen i Adar. I de övriga provinserna, där striderna avslutades på en dag, firades Purim den fjortonde dagen. Denna skillnad visar att Purim inte bara är en minnesdag för en specifik historisk händelse, utan också en symbol för judarnas kamp för överlevnad och deras rätt att försvara sig. Firandet av Purim anpassades till de lokala omständigheterna, men den underliggande betydelsen förblev densamma: en hyllning till Guds beskydd och en bekräftelse på judarnas identitet och motståndskraft.]

Est 9:19 Därför gjorde Judarna i byarna, som bodde i de murfria städerna, den fjortonde dagen i månaden Adar till en dag av glädje och fest, en god dag, och de sände portioner till varandra.*

[*Notering: “De sände portioner”. Uttrycket “sending portions” i KJV är en översättning av det hebreiska uttrycket “מִשְׁלוֹחַ מָנוֹת” (mishloach manot), som bokstavligen betyder “skicka delar” eller “skicka portioner.” Det används i betydelsen att skicka gåvor, ofta mat, till andra för att uttrycka gemenskap, generositet och glädje. Traditionellt är det en handling av solidaritet och välvilja, särskilt i samband med festligheter eller högtider. (Nehemja 8:10).]

Est 9:20 ¶ Och Mordekai skrev dessa ting, och sände brev till alla Judar som var i alla kung Ahasveros provinser, både nära och fjärran,

Est 9:21 Att stadga detta bland dem, att de skulle hålla den fjortonde dagen i månaden Adar, och den femtonde dagen i samma månad, årligen,

Est 9:22 Som de dagar då Judarna fick vila från deras fiender, och den månad som vändes för dem från sorg till glädje, och från sorg till en god dag: för att göra dem till dagar av fest och glädje, och för att sända portioner till varandra, och gåvor till de fattiga.

Est 9:23 Och judarna åtog sig att göra som de hade börjat, och som Mordokai hade skrivit till dem;

Est 9:24 Ty Haman sonen till Hammedata, Agagiten, alla Judars fiende, hade planerat mot Judarna att förgöra dem, och hade kastat Pur, det vill säga, lotten, för att förtära dem, och tillintetgöra dem;

Est 9:25 Men när Ester kom inför kungen, befallde han genom brev att hans onda plan, som han hade tänkt ut mot Judarna, skulle vända tillbaka på hans eget huvud, och att han och hans söner skulle hängas på galgen.

Est 9:26 Därför kallade de dessa dagar Purim efter namnet Pur. Därför för alla orden i detta brev, och för det som de hade sett angående denna sak, och som hade kommit till dem,*

[*Notering: Namnet Purim kommer från ordet Pur, som betyder lott, och syftar på Hamans lottkastning för att bestämma dagen för Judarnas förgörelse. (Ester 3:7).]

Est 9:27 Judarna förordnade, och tog på sig, och på deras säd, och på alla som förenade sig med dem, så att det inte skulle förfalla, att de skulle hålla dessa två dagar enligt deras skrift, och enligt deras bestämda tid varje år;

Est 9:28 Och att dessa dagar skulle kommas ihåg och hållas genom varje generation, varje familj, varje provins och varje stad; och att dessa Purims dagar inte skulle upphöra bland Judarna, eller minnet av dem försvinna från deras säd.

Est 9:29 Då skrev drottning Ester, Abihails dotter, och Juden Mordokai, med full auktoritet, för att bekräfta detta andra brev om Purim.

Est 9:30 Och han skickade breven till alla Judar, till de hundratjugosju provinserna i kung Ahasveros rike, med ord av fred och sanning,

Est 9:31 För att bekräfta dessa Purims dagar vid deras fastställda tiderna, såsom Juden Mordokai och drottning Ester hade föreskrivit för dem, och såsom de hade bestämt för dem själva och för deras säd, angående fastorna och deras rop.

Est 9:32 Och Esters påbud bekräftade dessa ting om Purim; och det skrevs i boken.

SVENSKA KJV BIBELN

ESTER, KAPITEL 10

1 Ahasveros storhet, 3 Mordokais upphöjelse.

Est 10:1 OCH kung Ahasveros lade en skatt på landet, och på havets öar.

Est 10:2 Och alla hans mäktiga gärningar och styrkehandlingar, och den kungörelse om Mordokais storhet, som kungen gav honom, är de inte skrivna i boken med krönikorna över kungarna av Medien och Persien?*

[*Notering: Denna vers avslutar berättelsen om Purim genom att peka på de officiella krönikorna där kungens och Mordokais gärningar dokumenterades. Det betonar inte bara kungens styrka och rikets omfattning, utan också Mordokais centrala roll och hans betydelse i både det Judiska folkets och rikets historia.]

Est 10:3 Ty Juden Mordekai var näst efter kung Ahasveros, och stor bland Judarna, och accepterad av skaran av hans bröder, sökande hans folks välfärd, och talande fred till hela hans säd.*

[*Notering: Mordekai hade en position av stor makt och inflytande, endast underordnad kungen själv. Hans position som näst högsta ledare i riket understryker hur långt han nådde genom sin visdom, integritet och Guds försyn. Hans inflytande användes inte för egen vinning, utan för att tjäna hans folk och främja deras välgång och fred.]