Alla webbadresser tillhörande SKJVB-projektet, men inte begränsade till: BIBELN.ONLINE - BIBELBIBLIOTEKET.SE, använder cookies för att garantera att du får den bästa tänkbara upplevelsen när du besöker webbplatsen. Se vår integritetspolicy för mer information om det här. För att godkänna användningen av icke-essentiella cookies, vänligen klicka "Jag håller med"
(G.T.
*P.g.a. omfattningen av Förspråkets text har vi av praktiska skäl placerat Förspråket på en egen sida och i detta fält visar vi endast en kortfattad sammanfattning av Förspråket till Uppenbarelseboken. För att läsa Förspråket klicka här, eller klicka på knappen nedanför detta fält
* Uppenb. 22: 7. * Rom. 13: 11. 1. Pet. 4: 7. Jac. 5: 8. Uppenb. 2: 10.
* 2. Mos. 3: 14. Uppenb. 11: 17. cap. 16: 5. * cap. 3: 1. cap. 5: 6
* Uppenb. 3: 14. * 1. Cor. 15: 20. * Uppenb. 17: 14. * Ap. G. 20: 28. Ebr. 9: 12, 14. 1. Joh. 1: 7, 9. Uppenb. 5: 9.
* 1. Pet. 2: 5, 9. Uppenb. 5: 10. cap. 20: 6.
* Esa. 3: 13, 14. 1. Thess. 1: 10. Dan. 7: 13. Matth. 26: 64. * Zach. 12: 10. Joh. 19: 37.
* Esa. 41: 4. cap. 48: 12. Uppenb. 21: 6.
* Rom. 8: 17. Phil. 1: 7. 2. Tim. 1: 8. cap. 2: 12.
* Uppenb. 4: 2.
* Uppenb. 2: 8. cap. 22: 13.
* Uppenb. 2: 1. * Hes. 1: 26. Dan. 7: 13. Uppenb. 14: 14.
* Dan. 7: 9. Uppenb. 19: 12.
* Uppenb. 3: 1. * Esa. 49: 2. Eph. 6: 17. Ebr. 4: 12. Uppenb. 2: 12, 16. cap. 19: 15, 21.
* Dan. 8: 18. cap. 10: 10. * Esa. 44: 6.
* Rom. 6: 9. * Job. 12: 14. Ps. 68: 21. Uppenb. 3: 7. cap. 20: 1.
* Mal. 2: 7.
(a) Johannis Theologi) Johannes Evangelisten och Apostelen är av de gamla Lärare kallad Theologus, därföre att han med en besynnerlig nit haver bekräftat läran om Christi sanna Gudom, som på hans tid anfäktades av falska Lärare, var vid han ofta brukat det ordet λόγος, och därmed utmärkt det väsentliga ordet, som är Guds Son.
V. 4. (b) Av de sju Andar) Den Helge Ande är en till sin substans och varelse; men hans gåvor äro månge: därföre kallas han både enig och margfallig, Vish. 7: 22. Och här kallas han de sju Andar, för hans, sju, det är margfalliga och fullkomliga gåvors skull.
V. 19. (c) Skriv) Se till, Esa. 8: 1. Jer. 30: 2.
* Uppenb. 1: 13, 16, 20.
* 1. Mos. 2: 9. Uppenb. 22: 2.
* Esa. 41: 4. cap. 44: 6. Uppenb. 1: 4, 8, 11, 17. * cap. 1: 18.
* Uppenb. 3: 9.
* 1. Cor. 9: 25. 2. Tim. 2: 5. cap. 4: 7, 8. Jac. 1: 12.
* Uppenb. 3: 6, 13, 22. cap. 13: 9. * cap. 20: 14. cap. 21: 8.
* Uppenb. 1: 16.
* 4. Mos. 22, 23, 24, 25. cap. 31: 16.
* Esa. 11: 4. cap. 49: 2. Eph. 6: 17. 2. Thess 2: 8. Ebr. 4: 12. Uppenb. 1: 16. cap. 19: 15, 21.
* Matth. 13: 9. * Uppenb. 3: 12.
* Uppenb. 1: 14, 15.
* 1. Kon. 16: 31. 2. Kon. 9: 7. * Ap. G. 15: 20. 1. Cor. 10: 19, 20.
* 1. Sam. 16: 7. Ps. 7: 10. Jer. 11: 20. cap. 17: 10. Joh. 2: 24, 25. Ap. G. 1: 24. * Ps. 62: 13. Matth. 16: 27. Rom. 2: 6. cap. 14: 12. 2. Cor. 5: 10. Gal. 6: 5.
* Uppenb. 3: 11.
* Ps. 2: 8. Uppenb. 3: 21.
* Ps. 2: 9.
V. 5. (a) Gör de första gärningar) Det är, hav den flit, åhoga, och nit om mig och min lära som du hade i förstone.
V. 6. (b) Nicolaiter) Voro falske Lärare, som hade sitt namn och begynnelse av den Nicolao som talas om Ap. G. 6: 5. Vilke ock hava umgåts med lösaktighet, och fört ett slemt leverne. Om vilka man må läsa Epiph. l. 1. Tom. 2.
V. 7. (c) Av livsens trä) Det är: Jag skall giva honom ett evigt liv och salighet.
V. 10. (d) Tio dagar) Det är: I tio år, eller en viss tid, så länge Gud haver ärnat.
V. 11. (e) Den andra döden) Är den evige döden, Uppenb. 21: 8.
V. 12. (f) Tveeggade svärdet) Därom talas, Ebr. 4: 12.
V. 13. (g) Satans säte) Där Satan haver stor makt och regemente.
* Uppenb. 4: 5. cap. 5: 6. * cap. 1: 16, 20. cap. 2: 1.
* Matth. 24: 42, 43. Luc. 12: 39, 40. 1. Thess. 5: 2. 2. Pet. 3: 10. Uppenb. 16: 15.
* Uppenb. 4: 4. cap. 6: 11. cap. 7: 9, 13.
* Ps. 69: 29. Phil. 4: 3. Uppenb. 13: 8. * Matth. 10: 32. Luc. 12: 8.
* Uppenb. 2: 7, 11.
* Job. 12: 14. Esa. 22: 22. Uppenb. 1: 18.
* Uppenb. 2: 9.
* Uppenb. 2: 7, 12. * cap. 1: 3. cap. 2: 25.
* Gal. 4: 26. Ebr. 12: 22. Uppenb. 21: 2, 20. * cap. 22: 4.
* Ps. 89: 10. Esa. 55: 4. Uppenb. 1: 5. * Evl. 1: 15.
* 1. Cor. 4: 8.
* Uppenb. 7: 13. cap. 19: 8. * cap. 16: 15.
* Job. 5: 17. Ords. 3: 11, 12. Ebr. 12: 5, 6. Jac. 1: 12.
* Högvis. 5: 2. Joh. 14: 21, 23.
* Matth. 19: 28. Luc. 22: 30. 1. Cor. 6: 2. 2. Tim. 2: 12. Uppenb. 2: 26, 27.
* Uppenb. 2: 17, 29.
V. 1. (a) Äst död) I andeliga måtto.
V. 2. (b) Fullkomliga) Det är, allvara, och utan skrymtan.
V. 4. (c) Värdige) Icke efter någon rätt, och av sig själva, utan av Guds nåd, efter hans löfte och tillsägelse.
V. 7. (d) Haver Davids nyckel) Det är: Den som haver våld över det eviga riket, som var betecknat med Davids rike, och var lovat hans son.
(e) Och ingen upplåter) Ty ingen kan komma till Fadren utan genom Sonen, Joh. 14: 6.
V. 8. (f) Öppen dörr) Till himmelrike.
V. 9. (g) Giva dem utu Satans Synagoga) Förstå några som skulle varda omvände, och begära antagas i hans Församling.
V. 12. (h) Mitt nya Namn) Att han skall heta en rätt Christen.
V. 14. (i) Begynnelsen till Guds creatur) Icke att han är något creatur, mandomen undantagen; utan att igenom honom äro all creatur skapade och begynte, Joh. 1: 3. Col. 1: 16.
V. 17. (k) Rik, rc.) I andeliga måtto.
V. 18. (l) Guld) Den rätta tron.
(m) Vit kläder) Christi rättfärdighet.
(n) Ögna salvo) Den H. Andas gåva och upplysning till att förstå Guds ord.
V. 21. (o) På min Thron) Icke på Guds högra hand, utan i himmelen, vilken ock kallas Guds Thron, Esa. 66: 1. Matth. 5: 34. Och kallas här Christi Thron, därföre, att Christus haver förvärvat honom sinom Christtrognom, Joh. 14: 2, 3.
* Uppenb. 1: 10.
* Uppenb. 1: 10. * Hes. 1: 26. cap. 10: 1.
* Uppenb. 1: 4. cap. 3: 1. cap. 5: 6. 3.
* Uppenb. 15: 2.
* Esa. 6: 2, 3. Uppenb. 16: 5.
V. 1. (a) I himmelen) Med denna synen betecknas Christenheten på jordene uti sitt rätta villkor och fridliga lägenhet: vilken tillstundande plågor utstå skulle, och dock bliva vid makt.
V. 2. (b) Thron) Guds makt och regemente.
V. 3. (c) Jaspis) Är grön, och märker Guds barmhärtighet.
(d) Sardis Är röd, och märker Guds rättfärdighet.
(e) Regnbågen) Guds nåd, 1. Mos. 9: 13.
V. 4. (f) De 24 Äldste) Guds Församlings Lärare.
V. 5. (g) Ljungeld, tordön, och röster) Guds ords kraft.
(h) Sju lampor) Den H. Andas gåvor.
(i) Sju Guds Andar) Bese till cap. 1: 4.
V. 6. (k) Glashav) Guds Församling.
(l) Fyra djur) De fyra Evangelister.
* Hes. 2: 9, 10.
* 1. Mos. 49: 9, 10. * Esa. 11: 1, 10. Rom. 15: 12. Uppenb. 22: 16.
* Joh. 1: 29, 36. * Zach. 3: 9. cap. 4: 10.
* Ps. 141: 2.
* Uppenb. 14: 3. * Ap. G. 20: 28. 1. Cor. 6: 20. cap. 7: 23. Eph. 1: 7. Col. 1: 14. Ebr. 9: 12. cap. 10: 10. 1. Pet. 1: 18, 19. 2. Pet. 2: 1. 1. Joh. 1: 7.
* 2. Mos. 19: 6. 1. Pet. 2: 5, 9. Uppenb. 1: 6. cap. 20: 6.
* Dan. 7: 10.
* Phil. 2: 10.
V. 1. (a) Ena bok) Denna boken innehölt de ting som ske skulle, vilka Christus här sedan uppenbarar.
V. 3. (b) Ingen rc. kunde upplåta bokena) Det är: Ingen Ängel eller människa kunde veta vad ske skulle.
V. 5. (c) Lejonet av Juda) Det är: Christus, 1. Mos. 49: 9. vilken ock är av Davids rot, Esa. 11: 1.
V. 6. (d) Mitt emellan Thronen) Ty honom är given all makt i himmelen och på jordene, Matth. 28: 18.
(e) Och de fyra djuren) Ty han är ock när sin Församling intill världenes ända, Matth. 28: 20.
(f) Sju horn) All makt.
(g) Sju ögon) All visdoms Anda utan mått.
(h) Sju Guds Andar) Bese till cap. 1: 4.
V. 9. (i) Upplåta hennes insegel) Förkunna Guds Församling vad ske skall.
* Uppenb. 19 11.
* Uppenb. 9: 4.
* Uppenb. 1: 9. cap. 20: 4.
* Uppenb. 3: 5. cap. 7: 9, 14.
* Joel 2: 10, 31. cap. 3: 15. Matth. 24: 29. Ap. G. 2: 20.
* Ps. 102: 27. Esa. 34: 4.
* Esa. 2: 19.
* Ose. 10: 8. Luc. 23: 30. Uppenb. 9: 6.
V. 1. (a) Uppbröt ett av inseglen) Han uppenbarade ett fördolt ting, som ske skulle.
V. 2. (b) En vit häst) Detta är den första plågan: nämliga förföljelse av tyranner, som somlige det uttyda.
V. 4. (c) En röd häst) Den andra plågan: Krig och blodsutgjutelse.
V. 5. (d) En svart häst) Hunger och dyr tid.
V. 8. (e) En black häst) Pestilentie och döden.
V. 9. (f) Under Altaret) Christo, Ebr. 13: 10.
V. 11. (g) Och till dem vart sagt) Här varda de Christne tröstade i deras lidande.
V. 12. (h) En stor jordbävning) Det är: uppror och oenighet, lands och regementsförändringar; samt de plågor som därmed övergå, både höga och låga, intill världenes ända.
* Hes. 9: 4. Uppenb. 9: 4.
* Uppenb. 3: 5, 18. cap. 6: 11.
* Ebr. 9: 14. 1. Joh. 1: 7. Uppenb. 1: 5.
* Ps. 121: 6. Esa. 4: 5, 6.
* Esa. 49: 10.
* Ps. 23: 1, 2. * Esa. 25: 8. Uppenb. 21: 4.
V. 1. (a) Fyra Änglar) Här gå de andelige plågor och bedrövelser an, av kättare och falska Lärare. Dock bliva de Christne först tröstade, att de skola tecknade och bevarade varda.
(b) Att intet väder) Det är: Att den H. Ande genom predikoämbetet icke skall röra människornas hjärta, och göra dem skickeliga till alla goda gärningar.
(c) På jordena) Det är: Gemene man.
(d) På havet) Köpmän.
(e) På trä) De höga och myndiga.
V. 2. (f) En annan Ängel) Kan förstås Guds Son, som haver omvårdnad om sina utvalda, att de icke skola varda bedragne.
* Uppenb. 5: 8.
* Ps. 141: 2.
* Uppenb. 9: 12.
V. 2. (a) Sju Änglar) Här komma de sju kättare var efter annan: dock går före åt en tröst av de heligas böner, vilka en god Ängel frambär för Gud.
V. 5. (b) Och där skedde tordön, röster, rc.) Bemärker, att förr än de kättare kommo, skulle Guds ord med makt predikas, efter de heligas begäran.
V. 7. (c) Den förste Ängelen) Tacianus, och de Encratiter, som förbödo äktenskapet, och voro verkhelgon. Såsom ock sedan de Pelagianer.
(d) Trän och grönt gräs) Höga och låga, som av den villfarelsen vordo fördärvade.
V. 8. (e) Den andre) Marcion, de Manicheer, och Cataphryger.
V. 10. (f) Den tredje) Origenes.
V. 12. (g) Den fjärde) Novatus, och Cathari, vilke förnekade dem bot som hade fallit efter dopet, och ville synas besynnerliga helige för andra.
* Hes. 9: 4. Uppenb. 7: 3.
* Esa. 2: 19. Jer. 8: 3. Ose. 10: 8. Luc. 23: 30. Uppenb. 6: 16.
* 2. Mos. 10: 4. Vish. 16: 9.
* Uppenb. 8: 13.
* Ps. 68: 18. Dan. 7: 10.
V. 1. (a) Den femte) Det första ve är den store kättaren Arius, vilken intet trodde att Christus var sanner Gud.
V. 13. (b) Den sjätte) Det andra ve är Mahometh, med de Saracener.
* Uppenb. 1: 14, 15.
* Dan. 8: 26.
* Dan. 12: 7.
* Uppenb. 11: 15.
* Hes. 3: 1, 2, 3.
V. 6. (a) Ingen tid skall vara mer) Allt måste under Påven vad saligt vill varda: utan Påvedömet är ingen Christen; han vill vara huvudet allena.
V. 9. (b) Skall hon vara söt) Märk, att människo lära är utvärtes söt och välsmakande; men hon fördärvar samvetet.
* Uppenb. 13: 5.
* Uppenb. 12: 6.
* Zach. 4: 2, 3, 11, 14.
* 1. Kon. 17: 1. * 2. Mos. 7, 8, 9, 10, 12 cap.
* Dan. 7: 21. Uppenb. 13: 1, 7, 11.
* Uppenb. 17: 2, 5. cap. 18: 10.
* Uppenb. 8: 13. cap. 9: 12. cap. 15: 1.
* Uppenb. 10: 7.
* Uppenb. 4: 4, 10. cap. 5: 8.
* Uppenb. 1: 4, 8. cap. 4: 8. cap. 16: 5.
* Uppenb. 15: 5.
V. 3. (a) Tu minom vittnom) Desse äro alle rättsinnige fromme Lärare, de som hålla Guds ord rent, dem Christnom till tröst.
V. 7. (b) Det Vilddjuret) Är den världslige Påven, v. 15.
V. 15. (c) Den sjunde Ängelen) Här kommer den världslige Påven: men tillförene varda de Christne tröstade för sådana styggelse.
* Ps. 2: 9. Uppenb. 2: 27. cap. 19: 15.
* Uppenb. 11: 3.
* Dan. 10: 13, 21. cap. 12: 1. Jud. Ep. 9.
* Dan. 2: 35.
* Luc. 10: 18. Joh. 12: 31. Uppenb. 20: 3. * 1. Mos. 3: 1, 4.
* Uppenb. 11: 15. * Job. 1: 9. cap. 2: 5. Zach. 3: 1.
* Rom. 8: 33, 34, 37.
* Ps. 96: 11. Esa. 49: 13. * Uppenb. 8: 13.
* Dan. 12: 7.
* 1. Joh. 5: 10.
V. 1. (a) En kvinna) Denna kvinnan är Guds Församling, Christi brud, vilken i dopet haver iklätt sig Christum, rättfärdighetenes Sol, Gal. 3: 27.
(b) Månen under hennes fötter) Det är: Hon föraktar allt detta världsliga och förgängeliga.
V. 3. (c) Drake) Det är djävulen.
V. 5. (d) Ett svenbarn) Det är Christus.
V. 7. (e) Michael) Det är Christus, det store Förbunds Ängel.
* Dan. 7: 7. Uppenb. 17: 3, 9, 12.
* Uppenb. 12: 9.
* Uppenb. 17: 8.
* Uppenb. 18: 18.
* Dan. 7: 8, 11. cap. 11: 36. * Uppenb. 11: 2.
* Dan. 7: 21.
* 2. Mos. 32: 33. Phil. 4: 3. Uppenb. 3: 5. cap. 17: 8. cap. 20: 12. cap. 21: 27.
* 1. Mos. 9: 6. Esa. 33: 1. Matth. 26: 52. * Uppenb. 14: 12.
* Uppenb. 19: 20.
* Matth. 24: 24. 2. Thess. 2: 9. Uppenb. 16: 14.
* 5. Mos. 13: 1.
* Uppenb. 14: 9, 11.
* Uppenb. 17: 9. * cap. 15: 2.
V. 1. (a) Ett Vilddjur) Det tredje ve, den Påviska styggelsen i det världsliga väsendet. Detta förra Vilddjuret är det Romerska riket, medan det än var Hedniskt.
V. 3. (b) Vart läkt) Bese till Dan. 2: 41.
V. 8. (c) Dödat ifrå världenes begynnelse) Först, uti sine figurer: förty all offer som äro slaktade av världenes begynnelse, hava betecknat detta Guds Lamms död och offer på korset. Sedan, vad dess döds kraft och förtjänst tillkommer: ty för dess död och offrandes skull äro alle salige vordne, som äro salige blevne av världenes begynnelse.
V. 11. (d) Ett annat Vilddjur) Detta djuret är Påvadömet, vilket haver åter upprättat det Romerska riket.
V. 15. (e) Giva Vilddjurets beläte anda, rc.) Det är: Att det kan något uträtta, och icke är ett dött beläte: utan haver sina rätter och ämbeter i svang gående.
V. 18. (f) Sexhundrad, rc.) Det äro 666 år: så länge står det världsliga Påvadömet.
* Uppenb. 7: 4.
* Uppenb. 1: 15. cap 19: 6. * cap. 5: 8.
* Uppenb. 5: 9.
* Uppenb. 3: 4. * 2. Cor. 11: 2. * 1. Cor. 6: 20.
* Ps. 32: 2. Zeph. 3: 13. Eph. 5: 27.
* 1. Mos. 1: 1. Ps. 33: 6. Ps. 124: 8. Ps. 146: 6. Ap. G. 14: 15. cap. 17: 24.
* Esa. 21: 9. Jer. 51: 8. Uppenb. 18: 2, 3, 10, 21.
* Ps. 75: 9. Esa. 51: 17. Jer. 25: 15. Uppenb. 16: 19. cap. 19: 20. * Esa. 34: 10. Uppenb. 19: 3.
* Uppenb. 13: 10.
* 1. Cor. 15: 18. 1. Thess. 4: 14.
* Hes. 1: 26. Dan. 7: 13. Uppenb. 1: 13.
* Joel 3: 13. Matth. 13: 39.
* Uppenb. 19: 15.
* Esa. 63: 3. Klagv. 1: 15.
V. 1. (a) Ett Lamm, rc.) Med denna synen varda åter de Christne tröstade, att sådana ve och styggelse skola igenom Evangelium förtagne varda.
V 4 (b) De äro Jungfrur) Det är: De känna Christum allena för sin Brudgumma, och hålla sig ifrån all avgudadyrkan: vilken är den besmittelse eller horeri här omtalas.
V. 14. (c) Och i hans hand en vass lia) Avmålning till Domen.
* Uppenb. 11: 14.
* Uppenb. 4: 6.
* Ps. 111: 2. Ps. 139: 14. * Ps. 145: 17. Uppenb. 16: 7.
* Jer. 10: 7. * Esa. 66: 23.
* Uppenb. 11: 19.
* Uppenb. 1: 13.
* 2. Mos. 40: 34. 1. Kon. 8: 10. Esa. 6: 4.
V. 1. (a) Sju Änglar) Desse äro alle de Predikanter och Lärare, som hjälpa driva Evangelium emot Vilddjuren och deras styggelse.
* 2. Mos. 9: 9, 10, 11. * Uppenb. 13: 14, 16, 17.
* 2. Mos. 7: 17, 20.
* Uppenb. 1: 4, 8. cap. 4: 8. cap. 11: 17.
* Matth. 23: 34.
* Uppenb. 15: 3.
* 2. Thess. 2: 9. Uppenb. 13: 13.
* Matth. 24: 44. Luc. 12: 39. 1. Thess. 5: 2. 2. Pet. 3: 10. * Uppenb. 3: 3, 4, 18.
* Uppenb. 21: 6.
* Uppenb. 8: 5.
* Uppenb. 18: 5. * Esa. 51: 22, 23. Jer. 25: 15, 16. Uppenb. 14: 8, 10.
* Uppenb. 6: 14.
* Uppenb. 11, 19.
V. 13. (a) Såsom paddor) Desse paddor äro de plottrare som nu smickra hos Förstar, och gäckas emot Evangelium, och uträtta dock intet.
* Nah. 3: 4.
* Jer. 51: 7. Uppenb. 14: 8. cap. 18: 3, 9.
* Uppenb. 13: 1.
* Uppenb. 18: 16.
* 2. Thess. 2: 7.
* Uppenb. 18: 24.
* 2. Mos. 32: 32. Phil. 4: 3. Uppenb. 3: 5. cap. 20: 12. cap. 21: 27. * cap. 13: 3.
* Uppenb. 13: 18.
* Dan. 7: 20.
* Uppenb. 16: 4. * 1. Tim. 6: 15. Uppenb. 19: 16.
* Esa. 8: 7.
* Uppenb. 18: 8.
* Uppenb. 16: 19.
V. 1. (a) Stora skökones) Här utvisas den Romerska Kyrkan, i sitt tillstånd och väsende, vilken fördömd skall varda.
(b) Mycken vatten) Se v. 15.
V. 3. (c) Rosenfärgo vilddjur) Det Romerska riket.
V. 8. (d) Haver varit och icke är, rc.) Det Romerska Riket är, och är dock intet: ty det är icke det hela Riket, utan efter sitt fall av Påven en del upprättat.
V. 10. (e) Fem) Öster ut i Grekeland.
(f) En är) Det är: Tyskland.
(g) Den andre) Det är Hispania.
V. 11. (h) Den åttonde) Rom eller Velskeland.
V. 12. (i) Tio Konungar) Det äro de andre Konungar, såsom i Ungeren, Bemen, Påland, Frankerike.
V. 16. (k) Lägga henne öde) De hålla med Påvan, och beskydda honom; men de beröva honom likväl, att han måste bliva nakot, och mista sina ägor. Defensores Papæ, devoratores ejus.
* Esa. 21: 9. Jer. 51: 8, 37. * Esa. 13: 21. cap. 34: 11, 14. Jer. 50: 39.
* Uppenb. 14: 8. cap. 17: 2.
* 1. Mos. 19: 12. Esa. 48: 20. cap. 52: 11. Jer. 50: 8. cap. 51: 6, 45. 2. Cor. 6: 17.
* Uppenb. 16: 19.
* Ps. 137: 8. Jer. 50: 15. * Uppenb. 14: 10.
* Esa. 47: 8.
* 2. Thess. 2: 8. Uppenb. 17: 16.
* Hes. 26: 16. * Uppenb. 17: 2.
* Esa. 21: 9.
* Hes. 27: 36.
* Hes. 27: 13.
* Uppenb. 17: 4.
* Esa. 23: 14. Hes. 27: 29.
* Esa. 34: 10. * Uppenb. 13: 4.
* Jos. 7: 6. Job. 2: 12.
* Esa. 44: 23. cap. 49: 13. Jer. 51: 48. * Uppenb. 19: 2.
* Jer. 51: 64.
* Esa. 24: 8. Hes. 26: 13.
* Jer. 25: 10. * cap. 7: 34. cap. 16: 9. * Esa. 23: 8.
* Uppenb. 17: 6.
V. 2. (a) Fallen, fallen) Det är det fröjderop över Påvens nederfall.
* Uppenb. 7: 10.
* Uppenb. 16: 7. * 5. Mos. 32: 43. Uppenb. 18: 20.
* Esa. 34: 10. Uppenb. 14: 11. cap. 18: 9, 18.
* Uppenb. 4: 4.
* Uppenb. 11: 15, 17. cap. 12: 10.
* Matth. 22: 2. cap. 25: 10.
* Ps. 45: 14, 15. Hes. 16: 10.
* Luc. 14: 16.
* Ap. G. 10: 26. cap. 14: 15. Uppenb. 22: 8, 9.
* Uppenb. 6: 2. * cap. 3: 14.
* Uppenb. 1: 14. cap. 2: 18.
* Esa. 63: 2. * Joh. 1: 1. 1. Joh. 1: 1.
* Matth. 28: 3. Uppenb. 4: 4.
* Esa. 11: 4. 2. Thess. 2: 8. Uppenb. 1: 16. cap. 2: 16. * Ps. 2: 9. Ps. 76: 13. Uppenb. 2: 27. cap. 12: 5. * Esa. 63: 3. Uppenb. 14: 19, 20.
* 1. Tim. 6: 15. Uppenb. 17: 14.
* Jer. 12: 9. Hes. 39: 17.
* 5. Mos. 13: 1. * Matth. 24: 24. * Uppenb. 13: 12. * Dan. 7: 11. Uppenb. 14: 10. cap. 20: 10.
V. 10. (a) Tillbed Gud) Se till det som är antecknat till cap. 22: 8.
V. 13. (b) Guds Ord) Guds Ord får överhanden över Påvens skyddsherrar; dem hjälper intet värja sig.
* Uppenb. 1: 18.
* 2. Pet. 2: 4. Uppenb. 12: 9.
* Dan. 7: 9. * Matth. 19: 28. Luc 22: 30. 1. Cor. 6: 2, 3. * Uppenb. 6: 9, 10, 11. * Rom. 8: 17. 2. Tim. 2: 12.
* Hes. 38: 2. cap. 39: 1. * Uppenb. 16: 14.
* Dan. 7: 11.
* Uppenb. 14: 10, 11. cap. 19: 20.
* Dan. 7: 10. * 2. Mos. 32: 32. Ps. 69: 29. Phil. 4: 3. Uppenb. 3: 5. cap. 13: 8. cap. 21: 27. * Ps. 62: 13. Jer. 17: 10. cap. 32: 19. Matth. 16: 27. Rom. 2: 6. cap. 14: 12. 2. Cor. 5: 10. Gal. 6: 5. Uppenb. 2: 23. cap. 22: 12.
* 1. Cor. 15: 26, 54, 55. Uppenb. 2: 11.
* Esa. 65: 17. cap. 66: 22. 2. Pet. 3: 13.
* Ebr. 12: 22. cap. 13: 14. * cap. 11: 10. * 2. Cor. 11: 2. Gal. 4: 26.
* Hes. 43: 7.
* Esa. 25: 8. cap. 35: 10. 1. Cor. 15: 26, 54. Uppenb. 7: 17.
* Esa. 43: 19. 2. Cor. 5: 17. * Uppenb. 19: 9.
* Esa. 41: 4 cap. 44: 6. Uppenb. 1: 8, 11. cap. 22: 13. * Esa. 12: 3. Joh. 4: 10, 14. cap. 7: 37. * Esa. 55: 1. Uppenb. 22: 17.
* Zach. 8: 8. Ebr. 8: 10.
* 1. Cor. 6: 9. Gal. 5: 21. Eph. 5: 5. 1. Tim. 1: 9. Uppenb. 22: 15. * cap. 20: 14, 15.
* Uppenb. 15: 1. * cap. 19: 7.
* Ebr. 12: 22. cap. 13: 14.
* Hes. 48: 31.
* Matth. 16: 18. Eph. 2: 19, 20.
* Hes. 40: 3. Zach. 2: 1.
* Esa. 60: 19. Zach. 14: 7. Uppenb. 22: 5.
* Esa. 60: 3, 5.
* Esa. 60: 11: 20.
* Esa. 66: 12.
* Esa. 35: 8. Joel 3: 17. Uppenb. 22: 15. * 2. Mos. 32: 32. Ps. 69: 29. Phil. 4: 3. Uppenb. 3: 5. cap. 13: 8. cap. 20: 12.
V. 2. (a) Det nya Jerusalem) Med denna staden betecknas Guds Församling, sådana, som hon skall vara i det tillkommande livet.
V. 14. (b) Tolv Apostlars namn) Ty de helge Apostlar hava med sin läro grundat Guds Församling, som Paulus säger om sig, 1. Cor. 3: 10.
V. 17. (c) hundrade fyra och fyratio alnar) Detta är murarnas tjockhet.
* Hes. 47: 1. Zach. 14: 8.
* 1. Mos. 2: 9. Uppenb. 2: 7. * Hes 47: 12.
* Zach. 14: 11.
* Matth. 5: 8. 1. Cor. 13: 12. 1. Joh. 3: 2. * Uppenb. 3: 12.
* Ps. 36: 10. Esa. 60: 19, 20. Zach. 14: 6, 7. Uppenb. 21: 23.
* Uppenb. 19: 9. cap. 21: 5. * cap. 1: 1.
* Uppenb. 3: 11. * cap. 1: 3.
* Ap. G. 10: 26. cap. 14: 14, 15. Uppenb. 19: 10.
* Dan. 8: 26. cap. 12: 4. * Uppenb. 1: 3.
* 2. Tim. 3: 13.
* Esa. 40: 10. cap. 62: 11. * Uppenb. 20: 12.
* Esa. 41: 4. cap. 44: 6. cap. 48: 12. Uppenb. 1: 4, 8, 11. cap. 21: 6.
* 1. Joh. 3: 23.
* 1. Cor. 6: 10. Eph. 5: 5. Phil. 3: 2. Col. 3: 5, 6. Uppenb. 21: 8, 27.
* Uppenb. 1: 1. * Esa. 11: 10. Rom. 15: 12. Uppenb. 5: 5. * 4. Mos. 24: 17. 2. Pet. 1: 19.
* Esa. 55: 1. Joh. 7: 37. Uppenb. 21: 16.
* 5. Mos. 4: 2. Ords. 30: 6.
* 2. Mos. 32: 33. Ps. 69: 29. Uppenb. 3: 5. cap. 13: 8. cap. 17: 8. cap. 20: 12. cap. 21: 27. * 5. Mos. 12: 3.
V. 8. (a) Jag föll neder att tillbedja) Här se vi att Guds helge Änglar intet vilja att vi skolom tillbedja dem; mycket mindre de framledna Helgon.
V. 18. (b) Ho som lägger något till, rc.) Se till 5. Mos. 4: 2.