Evangeliet enligt helige Lukas.

SVENSKA KJV BIBELN

LUKAS, KAPITEL 1

1. Lukas förord till hela sitt Evangelium. 5. Tillblivelsen av Johannes Döparen, 26. och av Kristus. 39. Profetian från Elizabet, och Maria om Kristus. 57. Johannes födelse & omskärelse. 67. Profetian från Sakarias både om Kristus, 76. och om Johannes.

Luk 1:1 MED TANKE PÅ ATT många har tagit sig för att i ordning lägga fram en förklaring av de saker som är med all säkerhet trodd bland oss,

Luk 1:2 På samma sätt som de har överlämnat dem till oss, vilka från början har varit ögonvittnen, och ordets tjänare;

Luk 1:3 Det har också fallit mig väl, eftersom jag har haft full förståelse för allting från första början, att skriva till dig i ordning, du förträfflige Teofilus,

Luk 1:4 För att du skall få veta vad som är säkert i de saker, som du har blivit undervisad i.

Luk 1:5 ¶ Det fanns under tiden för Herodes, Judéens kung, en viss präst vid namn Sakarias, från prästklassen Abia: och hans hustru var en av Arons döttrar, och hennes namn var Elisabet.

Luk 1:6 Och de var båda rättfärdiga inför Gud, och vandrade oklanderlig i alla Herrens bud och föreskrifter.

Luk 1:7 Och de fick inget barn, eftersom Elisabeth var ofruktsam, och de båda var redan i hög ålder.

Luk 1:8 Och det hände sig, att medan han utförde sitt prästämbete inför Gud i enlighet med sin prästklass,

Luk 1:9 Enligt den sedvänja som gällde för prästämbetet, var det hans uppgift att bränna rökelse när han gick in i Herrens tempel.

Luk 1:10 Och hela skaran av folket bad utanför vid tiden för rökelsen.

Luk 1:11 Och då visade sig för honom en Herrens ängel som stod på höger sida om rökelsealtaret.

Luk 1:12 När Sakarias fick se honom, blev han upprörd, och fruktan föll över honom.

Luk 1:13 Men ängeln sade till honom, Frukta icke, Sakarias: ty din bön har blivit hörd; din hustru Elisabeth skall föda dig en son, och du skall kalla honom Johannes.

Luk 1:14 Och du skall få glädje och fröjd; och många skall glädjas över hans födelse.

Luk 1:15 Ty han skall vara stor i Herrens ögon, och han skall varken dricka vin eller starka drycker; och han skall vara fylld av den Helige Ande, redan från sin moders livmoder.

Luk 1:16 Och många av Israels barn skall vända sig till Herren sin Gud.

Luk 1:17 Och han skall gå före honom i Elia's ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen, och de olydiga till de rättfärdigas visdom; för att bereda ett folk som är berett för Herren.

Luk 1:18 Och Sakarias sade till ängeln, Varifrån skall jag veta detta? Jag är ju gammal, och min fru är till åren kommen.

Luk 1:19 Ängeln svarade och sade till honom, Jag är Gabriel, som står inför Gud; och jag är sänd för att tala till dig, och för att visa dig detta glada budskap.

Luk 1:20 Och, se, du skall vara stum, och icke kunna tala, till den dag då detta skall ske, därför att du icke tror på mina ord, som skola gå i uppfyllelse i sin tid.

Luk 1:21 Och folket väntade på Sakarias, och förundrade sig över att han hade stannat så länge i templet.

Luk 1:22 Och när han kom ut, kunde han inte tala med dem: och de förstod att han hade haft en syn i templet: ty han tecknade till dem, men förblev stum.

Luk 1:23 Och det hände sig, att, så snart hans dagar av tjänstgöring var fullbordad, begav han sig hem till sitt eget hus.

Luk 1:24 Efter dessa dagar blev hans hustru Elisabeth havande, och gömde sig fem månader, och sade,

Luk 1:25 Så har Herren handlat med mig i de dagar då han såg på mig, för att undanröja min skam bland människorna.

Luk 1:26 Och i den sjätte månaden sände Gud ängeln Gabriel till en stad i Galiléen, som hette Nasaret,

Luk 1:27 Till en jungfru som var trolovad med en man som hette Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.

Luk 1:28 Och ängeln kom in till henne, och sade, Var hälsad, du som är högt gynnad, Herren är med dig: välsignad är du bland kvinnor.

Luk 1:29 När hon såg honom, blev hon förskräckt över hans ord, och betänkte vad denna slags hälsning kunde betyda.

Luk 1:30 Och ängeln sade till henne, Frukta icke, Maria: ty du har funnit nåd hos Gud.

Luk 1:31 Och, se, du skall i din livmoder bliva havande, och föda en son, och du skall ge honom namnet JESUS.

Luk 1:32 Han skall vara stor, och kallas den Högstes Son: och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron:

Luk 1:33 Och han skall regera över Jakobs hus till evig tid; och hans rike skall aldrig upphöra.

Luk 1:34 Då sade Maria till ängeln, Hur skall detta ske, ty jag har inte känt en man?

Luk 1:35 Ängeln svarade och sade till henne, Den Helige Ande skall komma över dig, och den Högstes makt skall överskugga dig: därför skall också det heliga som skall födas av dig kallas Guds Son.

Luk 1:36 Och, se, din kusin Elisabet, hon har också blivit havande med en son på sin ålderdom: och detta är den sjätte månaden för henne, som kallades ofruktsam.

Luk 1:37 Ty för Gud skall ingenting vara omöjligt.

Luk 1:38 Och Maria sade, Se här är Herrens tjänarinna; må det ske mig enligt ditt ord. Och ängeln lämnade henne.

Luk 1:39 Och Maria stod upp i dessa dagar, och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen på bergslandet;

Luk 1:40 Och gick in i Sakarias hus, och hälsade på Elisabet.

Luk 1:41 Och det hände, att, när Elisabet hörde Marias hälsning, hoppade barnet till i hennes livmoder; och Elisabet blev fylld av den Heliga Anden:

Luk 1:42 Och hon talade med hög röst, och sade, Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livmoders frukt.

Luk 1:43 Och hur kan det komma sig för mig, att min Herres moder kommer till mig?

Luk 1:44 Ty, se, så snart rösten av din hälsning ljöd i mina öron, hoppade barnet till av glädje i mitt moderliv.

Luk 1:45 Och välsignad är den som har trott: ty det som Herren har sagt henne skall fullbordas.

Luk 1:46 Och Maria sade, Min själ prisar Herren.

Luk 1:47 Och min ande har fröjdat sig i Gud min Frälsare.

Luk 1:48 Ty han har sett till sin tjänarinnas låga ställning: ty, se, från och med nu skall alla generationer kalla mig välsignad.

Luk 1:49 Ty han som är mäktig har gjort stora ting med mig; och heligt är hans namn.

Luk 1:50 Och hans barmhärtighet är över dem som fruktar honom från generation till generation.

Luk 1:51 Han har visat styrka med sin arm; han har förskingrat de högmodiga i deras hjärtan.

Luk 1:52 Han har störtat de mäktiga från deras platser, och upphöjt de ringa.

Luk 1:53 Han har mättat de hungriga med goda ting; och de rika har han skickat iväg tomhänta.

Luk 1:54 Han har frälst sin tjänare Israel, till minne av sin barmhärtighet;

Luk 1:55 Såsom han talade till våra fäder, till Abraham, och hans säd till evig tid.

Luk 1:56 Maria stannade hos henne i ungefär tre månader, och återvände sedan till sitt eget hus.

Luk 1:57 När nu Elisabeths tid var inne att föda; födde hon en son.

Luk 1:58 Och när hennes grannar och kusiner hörde att Herren hade visat henne stor barmhärtighet; gladde de sig med henne.

Luk 1:59 Och det hände, på den åttonde dagen kom man för att omskära barnet; och de gav honom namnet Sakarias, efter hans faders namn.

Luk 1:60 Och då svarade hans moder och sade, Inte så, utan han skall kallas Johannes.

Luk 1:61 Och de sade till henne, Det finns ingen i din släkt som har detta namn.

Luk 1:62 Och de gjorde tecken till hans fader, för att få veta hur han ville att han skulle kallas.

Luk 1:63 Och han bad om ett skrivbord, och skrev, och sade, Hans namn är Johannes. Och de förundrade sig alla.

Luk 1:64 Och hans mun öppnades genast, och hans tunga lösgjordes, och han talade, och prisade Gud.

Luk 1:65 Och fruktan kom över alla som bodde runt omkring dem: och alla dessa ord spreds i hela Judéens bergsbygd.

Luk 1:66 Och alla som hörde dem lade dem i sina hjärtan, och sade, Vad för barn skall detta bliva! Och Herrens hand var med honom.

Luk 1:67 Och hans fader Sakarias blev uppfylld av den Helige Ande, och profeterade, och sade,

Luk 1:68 Lovad vare Herren, Israels Gud; ty han har besökt och återlöst sitt folk,

Luk 1:69 Och har upphöjt ett frälsningshorn åt oss i sin tjänare Davids hus;

Luk 1:70 Såsom han har talat genom sina heliga profeter, som hava funnits sedan världens begynnelse:

Luk 1:71 För att vi skall bli frälsta från våra fiender, och från alla dem som hatar oss;

Luk 1:72 För att fullborda den nåd som har utlovats åt våra fäder, och för att komma ihåg hans heliga förbund;

Luk 1:73 Den ed som han svor åt vår fader Abraham,

Luk 1:74 Att han skall ge oss, att vi när vi nu är befriade ur våra fienders hand må tjäna honom utan fruktan,

Luk 1:75 I helighet och rättfärdighet inför honom, alla våra livsdagar.

Luk 1:76 Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet: ty du skall gå framför Herrens ansikte för att bereda hans vägar;

Luk 1:77 För att ge sitt folk kunskap om frälsning genom syndernas förlåtelse,

Luk 1:78 Genom vår Guds nåd; genom vilken ljusets första sken från höjden har besökt oss,

Luk 1:79 För att ge ljus åt dem som sitter i mörker och dödsskugga, för att leda våra fötter på fridens väg.

Luk 1:80 Och barnet växte upp och blev starkt i sin själ, och vistades i öknarna tills dagen för hans framträdande för Israel.

LUKAS, KAPITEL 2

1. Augustus beskattar hela det Romerska Riket: 6. Kristus födelse: 8. en Ängel meddelar det till herdarna: 13. många sjunger lovprisningar till Gud för det. 21. Kristus blir omskuren. 22. Maria blir renad: 28. Simeon och Hanna profeterar om Kristus: 40. Kristus växer i visdom, 46. Han frågar ut läkarna i Templet. 51. och är lydig mot sina föräldrar.

Luk 2:1 OCH det hände på den tiden, att Caesar Augustus, utfärdade ett påbud om att hela världen skulle beskattas.

Luk 2:2 (Och denna skatt togs först när Cyrenius var guvernör i Syrien.)

Luk 2:3 Och alla gick för att betala skatt, var och en till sin egen stad.

Luk 2:4 Och Josef drog upp från Galileen, från staden Nasaret, till Judéen, till Davids stad, som kallas Betlehem; (eftersom han var av Davids hus och släkt:)

Luk 2:5 För att betala skatt med Maria, sin trolovade hustru, som var havande och höggravid.

Luk 2:6 Och det hände, att, medan de var där, blev de dagarna uppfyllda att hon skulle föda.

Luk 2:7 Och hon födde sin förstfödde son, och svepte honom i lindor, och lade honom i en krubba; eftersom det inte fanns plats för dem i härbärget.

Luk 2:8 Och i samma land fanns det herdar som stannade på fältet, och vakade över sin flock om natten.

Luk 2:9 Och, se, Herrens ängel kom över dem, och Herrens härlighet lyste runt omkring dem: så att de blev mycket rädda.

Luk 2:10 Och ängeln sade till dem, Frukta icke: ty, se, jag bringar er budskap om stor glädje, som skall komma alla folk till del.

Luk 2:11 Ty i dag är för er född i Davids stad en Frälsare, som är Herren Kristus.

Luk 2:12 Och detta skall vara ett tecken för er; Ni skall finna ett barn som är insvept i lindor, och ligger i en krubba.

Luk 2:13 Och plötsligt var det tillsammans med ängeln en stor mängd av den himmelska härskaran som prisade Gud, och sade,

Luk 2:14 Ära vare Gud i det högsta, och på jorden fred, och god vilja mot människorna.

Luk 2:15 Och det hände, när änglarna hade gett sig iväg från dem till himmelen, sade herdarna till varandra, Låt oss nu gå till Betlehem, och se vad som har hänt, som Herren har låtit oss veta.

Luk 2:16 Och de skyndade sig dit, och fann Maria, och Josef, och spädbarnet liggande i en krubba.

Luk 2:17 Och när de hade sett det, berättade de vad som hade sagts dem om detta barn.

Luk 2:18 Och alla som hörde det förundrade sig över det som herdarna hade berättat för dem.

Luk 2:19 Men Maria bevarade allt detta, och tänkte på det i sitt hjärta.

Luk 2:20 Och herdarna vände tillbaka, och ärande och prisande Gud för allt vad de hade hört och sett, såsom det hade blivit dem berättat.

Luk 2:21 Och när åtta dagar hade gått till ända för barnets omskärelse, fick han namnet JESUS, som hade fått detta namn av ängeln innan han var formad i moderlivet.

Luk 2:22 Och när de dagar då hon skulle renas enligt Mose lag hade gått till ända, förde de honom till Jerusalem, för att frambära honom inför Herren;

Luk 2:23 (Såsom det är skrivet i Herrens lag, Varje man som öppnar moderlivet skall kallas helig för Herren;)

Luk 2:24 Och att offra ett offer enligt det som sägs i Herrens lag, Ett par turturduvor, eller två unga duvor.

Luk 2:25 Och, se, det fanns en man i Jerusalem, som hette Simeon; och som var rättfärdig och from, och väntade på Israels tröst, och den Helige Ande var över honom.

Luk 2:26 Och det uppenbarades för honom genom den Helige Ande, att han icke skulle se döden, förrän han hade sett Herrens Kristus.

Luk 2:27 Och han kom genom Anden in i templet: och när föräldrarna förde in barnet Jesus, för att göra med honom vad lagen stadgade,

Luk 2:28 Då tog han honom upp i sina armar, och välsignade Gud, och sade,

Luk 2:29 Herre, låt nu din tjänare gå bort i frid, i enlighet med ditt ord:

Luk 2:30 Ty mina ögon har sett din frälsning,

Luk 2:31 Som du har berett inför alla människors ansikte;

Luk 2:32 Ett ljus för att lysa upp Hedningarna, och en ära för ditt folk Israel.

Luk 2:33 Och Josef och hans mor förundrade sig över vad som hade sagts om honom.

Luk 2:34 Och Simeon välsignade dem, och sade till sin moder Maria, Se, detta barn skall vara till för attmånga i Israel skall falla och återuppstå; och till ett tecken som skall bliva motsagt;

Luk 2:35 (Ja, ett svärd skall genomborra även din egen själ,) så att tankarna av många hjärtan kan avslöjas.

Luk 2:36 Och där var Hanna, en profetinna, dotter till Fanuels, av Asers stam; hon var mycket gammal, och hade levt sju år med sin man sedan hon var jungfru;

Luk 2:37 Och hon var en änka som var omkring fyrtiofyra år gammal, och hon lämnade aldrig templet, utan tjänade Gud med fasta och böner, natt och dag.

Luk 2:38 Och hon kom genast och tackade också Herren, och talade om honom för alla dem som sökte efter återlösning i Jerusalem.

Luk 2:39 Och när de hade gjort allting i enlighet med Herrens lag, återvände de till Galiléen, till sin egen stad Nasaret.

Luk 2:40 Och barnet växte, och blev starkt i anden, och fylld av vishet: och Guds nåd kom över honom.

Luk 2:41 Nu begav sig hans föräldrar varje år till Jerusalem vid påskhögtiden.

Luk 2:42 Och när han var tolv år gammal, begav de sig upp till Jerusalem, enligt högtidens sedvänja.

Luk 2:43 Och när de hade fullgjort dagarna, i samband med att de återvände, stannade barnet Jesus kvar i Jerusalem; och Josef och hans mor visste ingenting om det.

Luk 2:44 Men de, som antog att han var med i sällskapet, gick en dagsresa; och de sökte honom bland sina släktingar och bekanta.

Luk 2:45 Och när de inte fann honom, vände de tillbaka till Jerusalem igen, och sökte efter honom.

Luk 2:46 Och det hände, att efter tre dagar de fann honom i templet, där han satt mitt bland doktorerna, och både lyssnade till dem, och ställde frågor till dem.

Luk 2:47 Och alla som hörde honom förundrade sig över hans förstånd och svar.

Luk 2:48 När de såg honom, blev de häpna: och hans moder sade till honom, Min son, varför har du handlat så mot oss? se, din far och jag har sökt efter dig bedrövade.

Luk 2:49 Och han sade till dem, Hur söken ni mig? visste ni icke att jag måste vara i min Faders göromål?

Luk 2:50 Och de förstod icke det ord som han talade till dem.

Luk 2:51 Och han gick ned med dem, och kom till Nasaret, och han underordnade sig dem: men hans moder bevarade alla dessa ord i sitt hjärta.

Luk 2:52 Och Jesus växte i vishet och storlek, och han blev mer och mer välbehaglig för Gud och människor.

LUKAS, KAPITEL 3

1. Johannes predikan och dop: 15. Hans vittnesbörd om Kristus. 20. Herodes fängslar Johannes. 21. Kristus blir döpt, och får vittnesbörd från himmelen. 23. Kristus ålder, och genealogi, från Josef och uppåt.

Luk 3:1 I Tiberius Caesars femtonde regeringsår, då Pontius Pilatus var guvernör i Judéen, Herodes var tetrark i Galiléen, hans broder Filippos tetrark i Itureen och Trakonitis området och Lysanias tetrark i Abilene,

Luk 3:2 Hannas och Kaifas var överstepräster, och Guds ord kom i vildmarken till Johannes som var son till Sakarias.

Luk 3:3 Och han gick ut i hela landet kring Jordan och predikade omvändelsens dop för syndernas förlåtelse;

Luk 3:4 Såsom det är skrivet i boken med profeten Jesajas ord, där det står skrivet, Rösten av en som ropar i vildmarken, Bered ni Herrens väg, gör hans stigar raka.

Luk 3:5 Varje dal skall fyllas, och varje berg och varje kulle skall bli sänkt; och det krokiga skall bli rakt, och de ojämna vägarna skola bliva släta;

Luk 3:6 Och allt kött skall se Guds frälsning.

Luk 3:7 Då sade han till den folkskara som kom ut för att låta döpa sig av honom, O generation av huggormar, vem har varnat er för att fly från den kommande vreden?

Luk 3:8 Så bär därför frukter som är värdig omvändelsen, och börja inte säga inom er, Vi har Abraham till vår fader: ty jag säger er, Att Gud kan av dessa stenar uppväcka barn åt Abraham.

Luk 3:9 Och nu läggs också yxan till trädens rot: varje träd som inte bär god frukt skall huggas ner, och kastas i elden.

Luk 3:10 Och folket frågade honom, och sade, Vad skola vi då göra?

Luk 3:11 Då svarade han och sade till dem, Han som har två rockar, han skall ge dem som inte har någon; och han som har föda, låt han göra detsamma.

Luk 3:12 Då kom också tullindrivare för att låta döpa sig, och sade till honom, Mästare, vad skall vi göra?

Luk 3:13 Och han sade till dem, Gör inte mer än vad som har blivit er ålagt.

Luk 3:14 Då frågade också soldaterna honom, och sade, Vad skola vi då göra? Han svarade dem, Trakassera icke någon genom våld, icke heller anklaga någon falskt; och vara nöjda med eder lön.

Luk 3:15 Och medan folket gick i förväntan, och alla människor funderade i sina hjärtan på Johannes, om han var Kristus, eller icke;

Luk 3:16 Johannes svarade, och sade till dem alla, Jag döper er visserligen med vatten, men det kommer en som är mäktigare än jag, vars skosnören jag inte är värdig att lösa: han skall döpa er med den Helige Anden och med eld:

Luk 3:17 Han har en kastskovel i sin hand, och han ska noga rensa sin tröskplats, och samla in vetet i sin lada; men agnarna skall han bränna upp med outsläcklig eld.

Luk 3:18 Och många andra saker predikade han för folket i sin förmaning.

Luk 3:19 Men när fyrfursten Herodes, blev tillrättavisad av honom för Herodias, sin broder Filippus hustru, och för alla de onda gärningar som Herodes hade gjort,

Luk 3:20 Lägg dock till detta framför allt, att han satte Johannes i fängelse.

Luk 3:21 När nu allt folket hade blivit döpt, hände det att när Jesus också hade blivit döpt, och hade bett, öppnades himmelen,

Luk 3:22 Och den Helige Ande sänkte sig ned över honom i en kroppslig gestalt såsom en duva, och från himmelen kom en röst, som sade, Du är min älskade Son; i dig är jag väl belåten.

Luk 3:23 Och Jesus själv började bli omkring trettio år gammal, han var (enligt vad som antogs) son till Josef, som var son till Eli,

Luk 3:24 Han var son till Mattat, som var son till Levi, som var son till Melki, som var son till Janna, som var son till Josef,

Luk 3:25 Han var son till Mattatias, som var son till Amos, som var son till Nahum, som var son till Esli, som var son till Naggai,

Luk 3:26 Han var son till Mahat, som var son till Mattatias, som var son till Semei, som var son till Josef, som var son till Juda,

Luk 3:27 Han var son till Johanan, han var son till Resa, han var son till Serubbabel, han var son till Sealtiel, han var son till Neri,

Luk 3:28 Han var son till Melki, som var son till Addi, som var son till Kosam, som var son till Elmodam, som var son till Er,

Luk 3:29 Han var son till Joses, som var son till Elieser, som var son till Jorim, som var son till Mattat, som var son till Levi,

Luk 3:30 Han var son till Simeon, som var son till Juda, som var son till Josef, som var son till Jona, som var son till Eljakim,

Luk 3:31 Han var son till Melea, som var son till Menan, som var son till Mattata, som var son till Natan, som var son till David,

Luk 3:32 Han var son till Isai, som var son till Obed, som var son till Boas, som var son till Salmon, som var son till Naheson,

Luk 3:33 Han var son till Amminadab, som var son till Aram, som var son till Hesron, som var son till Peres, som var son till Juda,

Luk 3:34 Som var Jakobs son, som var Isaks son, som var Abrahams son, som var Teras son, som var Nahors son,

Luk 3:35 Han var son till Serug, han var son till Regu, han var son till Peleg, han var son till Eber, han var son till Sela,

Luk 3:36 Han var son till Kenan, som var son till Arpaksad, som var son till Sem, som var son till Noa, som var son till Lemek,

Luk 3:37 Han var son till Metusela, som var son till Hanok, som var son till Jered, som var son till Mahalalel, som var son till Kenan,

Luk 3:38 Han var son till Enos, som var son till Set, som var son till Adam, som var son till Gud.

LUKAS, KAPITEL 4

1. Kristus frestelse och fasta: 13. Han besegrar djävulen: 14. Börjar predika: 16. Folket i Nasaret beundrar hans nådiga ord: 33. han botar en som är besatt av en djävul, 38. och Petrus svärmor. 40. och flera andra sjuka personer. 41. Djävlarna erkänner Kristus, och tillrättavisas för det: 43. han predikar genom städerna.

Luk 4:1 OCH Jesus som var full av den Heliga Anden återvände från Jordan, och lät sig ledas av Anden ut i vildmarken,

Luk 4:2 I fyrtio dagar frestades han av djävulen. Under dessa dagar åt han ingenting: och när de var tillända, hungrade han efteråt.

Luk 4:3 Då sade djävulen till honom, Om du är Guds Son, så befall denna sten att den skall bliva bröd.

Luk 4:4 Jesus svarade honom, och sade, Det är skrivet, Att människan inte skall leva enbart av bröd, utan av varje ord från Gud.

Luk 4:5 Och djävulen, tog honom upp på ett högt berg, och visade honom alla världens riken på ett ögonblick.

Luk 4:6 Och djävulen sade till honom, All denna makt skall jag ge dig, och deras ära: ty den är mig överlämnad; och jag skall ge den åt vem jag vill.

Luk 4:7 Om du nu vill tillbedja mig, så skall allt vara ditt.

Luk 4:8 Jesus svarade och sade till honom, Håll dig bakom mig, Satan: ty det står skrivet, Du skall tillbe Herren din Gud, och endast honom skall du tjäna.

Luk 4:9 Och han förde honom till Jerusalem, och ställde honom på en av templets tinnar, och sade till honom, Om du är Guds Son, så kasta dig ned härifrån:

Luk 4:10 Ty det är skrivet, Han skall ge sina änglar befallning för dig, så att de bevarar dig:

Luk 4:11 Och på deras händer skola de bära dig, så att du inte vid något tillfälle slår din fot mot en sten.

Luk 4:12 Jesus svarade och sade till honom, Det är sagt, Du skall inte fresta Herren din Gud.

Luk 4:13 Och när djävulen hade avslutat alla frestelser, lämnade han honom för en tid.

Luk 4:14 ¶ Och Jesus återvände i Andens kraft till Galiléen: och hans rykte blev känt i hela trakten runt omkring.

Luk 4:15 Och han undervisade i deras synagogor, och blev förhärligad av alla.

Luk 4:16 ¶ Och han kom till Nasaret, där han hade fötts upp: och, som han brukade göra, gick han på sabbatsdagen in i synagogan, och ställde sig upp för att läsa.

Luk 4:17 Och profeten Jesajas bok blev överlämnad till honom. Och när han öppnade boken, fann han det ställe där det stod skrivet,

Luk 4:18 Herrens Ande är över mig, eftersom han har smort mig till att förkunna evangeliet för de fattiga; han har sänt mig för att hela dem med krossade hjärtan, för att predika befrielse för de tillfångatagna, och återställande av synen för de blinda, och för att släppa dem fri som är förkrossade,

Luk 4:19 För att predika Herrens välbehagliga år.

Luk 4:20 Sedan stängde han boken, och gav den åter till prästen, och satte sig ned. Och alla som var i synagogan fäste sina ögon på honom.

Luk 4:21 Och han började säga till dem, I dag har denna skrift uppfyllts för era öron.

Luk 4:22 Och alla vittnade om honom, och förundrade sig över de nådiga ord som utgick ur hans mun. Och de sade, Är inte denne Josefs son?

Luk 4:23 Och han sade till dem, Ni kommer säkert att säga till mig detta ordspråk, Läkare, bota dig själv: vad vi har hört att man har gjort i Kapernaum, det skall man också göra här i ditt land.

Luk 4:24 Och han sade, Sannerligen säger jag till er, Ingen profet är accepterad i sitt eget land.

Luk 4:25 Men jag säger er sanningen, Det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himmelen var stängd i tre år och sex månader, och det rådde stor hungersnöd i hela landet;

Luk 4:26 Men till ingen av dem sändes Elia, utom till Sarepta, en stad i Sidon, till en kvinna som var en änka.

Luk 4:27 Och många spetälska fanns i Israel på profeten Elisas' tid, men ingen av dem blev renad, utom Naaman Syriern.

Luk 4:28 Och alla i synagogan, när de hörde detta, fylldes de av vrede,

Luk 4:29 Och de stod upp, och kastade honom ut ur staden, och förde honom till toppen av den kulle på vilken deras stad var byggd, för att de skulle kunna kasta honom huvudstupa ner.

Luk 4:30 Men han passerade mitt ibland dem och gick sin väg,

Luk 4:31 Och han kom ned till Kapernaum, en stad i Galileen, och undervisade dem på sabbatsdagarna.

Luk 4:32 Och de häpnade över hans doktrin: ty hans ord var kraftfullt.

Luk 4:33 ¶ Och i synagogan fanns en man, som hade en ande av en oren djävul, och han ropade med hög röst,

Luk 4:34 Och sade, Låt oss vara; vad har vi med dig att göra, du Jesus från Nasaret? har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är; den Helige av Gud.

Luk 4:35 Då tillrättavisade Jesus honom, och sade, Tig, och kom ut ur honom. Och när djävulen hade kastat honom mitt ibland dem, kom han ut ur honom, och gjorde honom ingen skada.

Luk 4:36 Och de var alla förvånade, och de talade med varandra, och sade, Vad är detta för ett ord! Ty med makt och kraft befaller han de orena andarna, och de kommer ut.

Luk 4:37 Och ryktet om honom gick ut överallt i landet runt omkring.

Luk 4:38 ¶ Och han stod upp från synagogan, och gick in i Simons hus. Och Simons hustrus mor hade drabbats av en stor feber; och de bad honom om hjälp för henne.

Luk 4:39 Och han stod över henne, och förmanade febern, och den lämnade henne: och genast stod hon upp och betjänade dem.

Luk 4:40 ¶ När solen gick ner, förde alla de som hade någon sjuk med olika sjukdomar till honom; och han lade sina händer på var och en av dem, och helade dem.

Luk 4:41 Och även djävlar kom ut ur många, och de ropade, och sade, Du är Kristus Guds Son. Och han förmanade dem och lät dem inte tala: ty de visste att han var Kristus.

Luk 4:42 När det blev dag, gick han iväg och begav sig till en öde plats: men folket sökte honom, och kom till honom, och höll honom kvar, för att han inte skulle lämna dem.

Luk 4:43 Och han sade till dem, Jag måste förkunna Guds rike även i andra städer: ty därför är jag sänd.

Luk 4:44 Och han predikade i synagogorna i Galileen.

LUKAS, KAPITEL 5

1. Kristus undervisar folket från Petrus skepp. 4. Genom ett mirakulöst fiske, visar han hur han kommer att göra honom och hans medarbetare till människofiskare: 12. Han renar en spetälsk. 16. Ber i vildmarken: 18. Helar en som är sjuk i förlamning: 27. Kallar Matteus, Tullindrivaren: 29. Äter med syndare, som själarnas Läkare: 34. Förutsäger Apostlarnas fasta och lidande efter hans himmelsfärd: 36. och liknar de fega och svaga lärjungar, vid gamla vinflaskor och slitna kläder.

Luk 5:1 OCH de hände, att, när folket trängde sig på honom för att få höra Guds ord, stod han vid sjön Gennesaret,

Luk 5:2 Och jag såg två skepp stå vid sjön: men fiskarna hade lämnat skeppen, och höll på att tvätta sina nät.

Luk 5:3 Och han steg ombord på ett av skeppen, som tillhörde Simon, och bad honom att han skulle lägga ut en liten bit från land. Och han satte sig ned, och undervisade folket från skeppet.

Luk 5:4 När han nu hade slutat att tala, sade han till Simon, Lägg ut på det djupa, och sänk ner era nät för en fångst.

Luk 5:5 Simon svarade och sade till honom, Mästare, vi har arbetat hela natten, utan att ha fångat något: dock på ditt ord skall jag sänka ner nätet.

Luk 5:6 Och när de hade gjort detta, fångade de en stor mängd fiskar: men deras nät gick sönder.

Luk 5:7 Och de vinkade till sina kamrater, som var i det andra skeppet, att de skulle komma och hjälpa dem. Och de kom, och fyllde båda skeppen, så att de började sjunka.

Luk 5:8 När Simon Petrus såg det, föll han ned vid Jesus knän, och sade, Gå bort från mig; ty jag är en syndig människa, O Herre.

Luk 5:9 Ty han och alla som va med honom förvånades över nätdragningen av fiskar som de hade tagit:

Luk 5:10 Och likaså också Jakob, och Johannes, Sebedeus söner, som voro Simons kompanjoner, likaså var Jakob och Johannes. Och Jesus sade till Simon, Frukta icke; hädanefter skall du fånga människor.

Luk 5:11 Och när de hade fört sina skepp i land, övergav de allt, och följde honom.

Luk 5:12 ¶ Och det hände sig, att när han var i en stad, fick han se en spetälsk man: som när han såg Jesus föll ner på sitt ansikte, och bad honom, och sade, Herre, om du vill, kan du göra mig ren.

Luk 5:13 Då räckte han ut sin hand, och rörde vid honom, och sade, Jag vill: Bli du ren. Och genast försvann spetälskan från honom.

Luk 5:14 Och han befallde honom att han icke skulle säga det till någon, men gå, och visa dig för prästen, och offra för din rening, såsom Mose hade befallt, till ett vittnesbörd för dem.

Luk 5:15 Men så mycket mer blev han känd: och stora folkskaror samlades för att höra honom, och för att bli helade av honom från sina krämpor.

Luk 5:16 ¶ Och han drog sig tillbaka till vildmarken, och bad.

Luk 5:17 Och det hände sig på en viss dag, medan han undervisade, att det satt Fariséer och laglärda, som hade kommit från alla städer i Galiléen, Judéen, och Jerusalem: och Herrens kraft var närvarande för att hela dem.

Luk 5:18 Och, se, männen förde fram en lamslagen man i en säng, och de sökte efter medel för att föra in honom, och lägga honom framför honom.

Luk 5:19 Och när de på grund av folkskaran inte kunde finna hur de skulle föra honom in, gick de upp på taket, och sänkte ner honom genom takbeläggningen på sin liggplats mitt framför Jesus.

Luk 5:20 Och när han såg deras tro, sade han till honom, Man, dina synder är dig förlåtna.

Luk 5:21 Och då började de skriftlärda och Fariséerna resonera, och sade, Vem är denne som talar hädiskt? Vem kan förlåta synder, utan Gud allena?

Luk 5:22 Men när Jesus fick veta vad de tänkte, svarade han dem och sade, Vad resonerar ni i era hjärtan?

Luk 5:23 Vilket är lättare, att säga, Dina synder skola förlåtas dig; eller att säga, Stå upp och gå?

Luk 5:24 Men för att ni skall veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder, (han sade till den lame,) jag säger till dig, Stå upp, och ta din bädd, och gå in i ditt hus.

Luk 5:25 Och genast stod han upp inför dem, och tog upp det som han låg på, och gick hem till sitt hus, och prisade Gud.

Luk 5:26 Och alla häpnade, och de prisade Gud, och blev fyllda av fruktan och sade, Vi har i dag sett underliga ting.

Luk 5:27 ¶ Och efter detta gick han ut, och såg en tullindrivare, vid namn Levi, sitta vid tullens mottagning: och han sade till honom, Följ mig.

Luk 5:28 Och han lämnade allt, stod upp, och följde honom.

Luk 5:29 Och Levi gjorde ett stort gästabud för honom i sitt eget hus: och det fanns en stor skara tullindrivare och andra som satt med dem.

Luk 5:30 Men de skriftlärda och Fariséerna mumlade mot hans lärjungar, och sade, Varför äter och dricker ni med tullindrivare och syndare?

Luk 5:31 Jesus svarade och sade till dem, De som är friska har inget behov av en läkare; utan de som är sjuka.

Luk 5:32 Jag har inte kommit för att kalla de rättfärdiga, utan syndare till omvändelse.

Luk 5:33 ¶ De sade till honom, Varför fastar lärjungarna till Johannes ofta, och ber, liksom lärjungarna till Fariséerna; medan dina lärjungar äter och dricker?

Luk 5:34 Och han sade till dem, Kan ni få brudkammarens barn att fasta, medan brudgummen är hos dem?

Luk 5:35 Men de dagar skola komma, då brudgummen skall tas ifrån dem, och då skola de fasta på den tiden.

Luk 5:36 ¶ Och han talade också en liknelse till dem; Ingen man sätter en bit av ett nytt klädesplagg på ett gammalt; om så inte är fallet, då gör både det nya ett hål, och stycket som togs från det nya passar inte heller med det gamla.

Luk 5:37 Och ingen man häller nytt vin i gamla flaskor; annars kommer det nya vinet att spränga flaskorna, och spillas ut, och flaskorna skall förgås.

Luk 5:38 Men det nya vinet måste läggas i nya flaskor; och så blir båda bevarade.

Luk 5:39 Ingen som har druckit gammalt vin vill genast ha nytt: ty han säger, Det gamla är bättre.

LUKAS, KAPITEL 6

1. Kristus tillrättavisar Fariséernas blindhet när det gäller iakttagandet av Sabbaten, genom Skriften, förnuft och mirakel: 13. Väljer tolv Apostlar: 17. Han helar de sjuka. 20 Han predikar för sina lärjungar inför folket om välsignelser och förbannelser: 27. Hur vi måste älska våra fiender: 46. och förena lydnaden av goda gärningar med hörandet av ordet: så att vi inte på frestelsens onda dag faller som ett hus byggt på jordens yta, utan någon grund.

Luk 6:1 OCH det hände på den andra sabbaten efter den första, att han gick genom sädesfälten; och hans lärjungar plockade axen, och åt dem, och gned dem i sina händer.

Luk 6:2 Och vissa av Fariséer sade till dem, Varför gör ni på sabbatsdagarna det som inte är tillåtet att göra?

Luk 6:3 Jesus svarade dem och sade, Har ni icke läst något liknande som detta, nämligen vad David gjorde, när han själv var hungrig, och vad de som var med honom gjorde;

Luk 6:4 Hur han då gick in i Guds hus, och tog och åt skådebröden, och gav också till dem som var med honom; vilket endast är tillåtet för prästerna att äta?

Luk 6:5 Och han sade till dem, Att Människosonen är också Herre över sabbaten.

Luk 6:6 Och det hände också på en annan sabbat, att när han gick in i synagogan och undervisade: kom en man vars högra hand var förtvinad.

Luk 6:7 Och de skriftlärda och Fariséerna bevakade honom, för att se om han skulle hela någon på sabbatsdagen; för att de skulle finna en anklagelse mot honom.

Luk 6:8 Men han visste deras tankar, och han sade till mannen med den förtvinade handen, Stå upp, och stå fram i mitten. Och han reste sig och stod fram.

Luk 6:9 Då sade Jesus till dem, Jag vill fråga er en sak; Är det tillåtet att på sabbaten göra gott, eller ont? att rädda liv, eller att förgöra det?

Luk 6:10 Och när han såg sig omkring på dem alla, sade han till mannen, Räck ut din hand. Och han gjorde så: och hans hand blev återställd hel som den andra.

Luk 6:11 Och de blev fyllda av vansinne; och talade med varandra om vad de skulle göra med Jesus.

Luk 6:12 Och det hände i de dagarna, att han gick ut till ett berg för att bedja, och fortsatte hela natten i bön till Gud.

Luk 6:13 När det blev dag, kallade han sina lärjungar till sig: och av dem valde han ut tolv, som han också kallade apostlar;

Luk 6:14 Simon, (som han också kallade Petrus,) och Andreas hans broder, Jakob och Johannes, Filippus och Bartolomeus,

Luk 6:15 Matteus och Tomas, Jakob son till Alfeus, och Simon som kallades Seloten,

Luk 6:16 Och Judas som var Jakobs broder, och Judas Iskariot, som också var förrädaren.

Luk 6:17 ¶ Och han kom ned med dem, och ställde sig på en jämn plats, och hans lärjungars sällskap, och en stor mängd människor från hela Judéen och Jerusalem, och från Tyrus och Sidons kust, som kom för att höra honom, och för att bli helade från sina sjukdomar;

Luk 6:18 Och de som var plågade av orena andar: och de blev helade.

Luk 6:19 Och hela folkskaran sökte att få röra vid honom: ty från honom utgick en kraft, och helade dem alla.

Luk 6:20 ¶ Och han lyfte sin blick på sina lärjungar, och sade, Välsignade vare ni fattiga: ty ert är Guds rike.

Luk 6:21