SVENSKA KJV BIBELN™
Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.
v. 1 [*Notering: “Ammi”: Namnet betyder “mitt folk” på hebreiska och står i kontrast till “Lo-Ammi” (inte mitt folk) från Hosea 1:9. Det symboliserar en förnyad relation mellan Gud och hans folk. – “Ru-hamah”: Namnet betyder “förbarmad” eller “älskad” och står i kontrast till “Lo-Ruhamah” (utan förbarmande) från Hosea 1:6. Det markerar återkomsten av Guds nåd och kärlek till sitt folk.]
v. 5 [*Notering: KJV: "She that conceived them hath done shamefully". Här beskrivs Gomers otrohet som en bild av Israels andliga horeri. Hon som undfångit barnen har handlat skamligen. Barnen är födda i otrohet och blir därför symboler för Israels skam. Bilden av undfångelse används för att visa hur synden föder skam och dom.]
v. 8 [*Notering: Baal var en central avgud i de antika kananeiska religionerna och dyrkades av Israels grannfolk, såsom fenicierna och kanaaniterna. Namnet Baal betyder “here” eller “mästare” och användes ofta som en titel för olika lokala gudar. Baal ansågs vara en fruktbarhetsgud, ansvarig för regn, jordbrukets framgång och naturens cykler. Dyrkan av Baal inkluderade ofta sexuellt laddade ritualer och tempelprostitution, där dessa handlingar symboliserade fruktbarhetens cykel och Jeremia 19:5 och 2Kungaboken 17:16-17 nämner att tillbedjan av Baal ibland inkluderade människooffer, en praktik som var avskyvärd i Guds ögon.. Israel använde de gåvor de fått från Gud för att tillbe och ära avguden Baal, vilket var en form av andlig otrohet. (se också 1 Kungaboken 18:21-39; Domarboken 6:25-32; 1 Kungaboken 16:30-33; 4 Mosebok 25:1-3).]
v. 11 [*Notering: KJV:s mirth betecknar glädje med ljud (festligt stoj) till skillnad från stilla joy/cheerfulness (Webster 1828 – ”Mirth differs from joy and cheerfulness, as always implying noise.). Därför återges denna fras i SKJVB med ”stor fröjd” (för great joy) plus ”med jubel” för att markera det hörbara firandet. – Firandet syftar på de heliga dagar och högtider som Gud instiftade för Israel, som förbigången (påsk), lövhyddohögtiden, sabbater och nymånadsfester (se 3 Mosebok 23) – “Högtidliga fester”, De högtider som hade särskilt heligt och ceremoniellt syfte.]
v. 13 [*Notering: ”Baalims dagar”, Syftar på de tider då Israel dyrkade Baal och andra falska gudar (Baalim är pluralformen av Baal, som representerar olika lokala variationer av avguden). Jfr not till v. 16–17.]
[*Språknot v. 13: Ordet earrings i KJV betyder örhängen, det vill säga guldringar burna i öronen. Detta bekräftas uttryckligen i Andra Moseboken 32:2–3, där det sägs att de var “i öronen” på män, kvinnor och barn. Det rör sig alltså inte om nosringar eller allmänna ringar, utan specifikt om smycken som bars i öronen. I vissa sammanhang används i hebreiskan även ord som kan beteckna ringar mer allmänt, men där KJV har earrings är betydelsen tydligt örhängen. Att detta särskilt preciseras i 2 Mos 32 visar att smyckena som användes till guldkalven var personliga prydnader burna i öronen. Ordet förekommer flera gånger i GT och skall konsekvent förstås som örhängen när KJV använder just earrings.]
v. 16–17 [*Notering 1, v. 16–17: “Ishi, Baali & Baalim”. Orden Ishi och Baali bygger på ett medvetet ordspel i hebreiskan. Ishi (אִישִׁי, ’îšî) betyder ”min man”, ”min make” eller ”min äkta man”, från hebreiskans ish (man). Ordet uttrycker en nära och kärleksfull förbundsrelation, lik ett trofast äktenskap.
Baali (בַּעְלִי, ba‘alî) betyder bokstavligen ”min herre”, ”min ägare” eller ”min baal”. Ordet baal kunde i äldre hebreiska användas neutralt om en herre, ägare eller make, men blev starkt förknippat med Kanaans avgud Baal och de många Baalskulterna i Israel. Därför säger Herren att hans folk inte längre skall kalla honom Baali, utan Ishi — inte därför att Gud upphör att vara Herre, utan därför att relationen inte längre skall vara präglad av hedniska föreställningar och avgudadyrkans språk.
Uttrycket “thou shalt call me Ishi” beskriver en framtida återupprättelse där Herren åter vinner sitt folks hjärta i trofast kärlek. Sammanhanget i Hosea handlar om andligt äktenskapsbrott genom avgudadyrkan, där Israel ”spelade sköka” efter Baalerna (Hos 2:13). Herren talar därför om en ny och renad relation där själva språket från avgudakulten skall försvinna.
Baalim är pluralformen av Baal och betyder ”Baalerna” — de många lokala Baalsavgudarna och manifestationerna av Baalsdyrkan. När Herren säger: “I will take away the names of Baalim out of her mouth”, betyder det mer än att folket skall sluta uttala namnen. I Bibliskt språk är namnet nära förbundet med åkallan, tillbedjan, förbund och minne. Att ”minnas namnet” innebär ofta att ära eller åkalla någon. Gud lovar därför att avgudadyrkan skall renas bort så fullständigt att Baalernas namn inte längre skall nämnas med vördnad eller ihågkommas i tillbedjan.
Jfr 2 Mos 23:13: “gör ingen åminnelse av andra gudars namn”, samt Sak 13:2 där Herren säger att avgudarnas namn skall utrotas ur landet.
Versen uttrycker också skillnaden mellan ett förhållande präglat av tvång och herravälde och ett förhållande präglat av kärlek och trohet. Israel skall inte längre känna Herren genom avgudarnas förvrängda språk och religion, utan som den trofaste maken i ett heligt förbund. Jfr Jes 54:5; Jer 31:32; Ef 5:23–32.]
[*Notering 2, v. 16–17: Herren beskriver här en framtida återupprättelse där relationen mellan Gud och hans folk inte längre skall präglas av avgudadyrkan eller ett förvridet herreförhållande, utan av en ren och trofast kärleksrelation. “Baali” är en possessiv form av Baal, vilket betyder “min herre” eller “min ägare”. – Ändelsen “-I” på hebreiska anger ett personligt pronomen i första person singular, vilket gör ordet possessivt (“min”). Gud ville tydligt separera sin tillbedjan från alla associationer med Baal, eftersom Israel ofta blandade dyrkan av Gud med Baalskulten.
Genom att Gud säger att Israel inte längre ska kalla honom “Baali,” markerar han en övergång från en relation baserad på auktoritet och distans till en relation byggd på kärlek och intimitet.
”Ty jag skall ta bort Baalims namn ur hennes mun” (”I will take away the names of Baalim out of her mouth”), detta uttryck betyder mer än bara att sluta uttala namnen.
I Bibeln är att:
nämna någons namn,
åkalla namnet,
komma ihåg namnet
förbundet med:
tillbedjan,
trohet,
gemenskap.
Gud lovar därför: att avgudadyrkan skall renas bort helt och att Baals namn inte längre skall älskas, åkallas eller ens ihågkommas med vördnad. Jfr: 2 Mos 23:13 — ”gör ingen åminnelse av andra gudars namn”. Sak 13:2.]
v. 22 [*Notering: Jezreel betyder ”Gud sår” eller ”Gud planterar” på hebreiska. Det är både en geografisk plats och en symbolisk term i Bibeln:
Platsen Jezreel: - En bördig dal i norra Israel, känd för jordbruk och strategisk betydelse. - En stad associerad med kung Ahab och drottning Isebel.
Symbolik: - Dom: En plats där Guds rättvisa verkställdes, som vid Jehus förstörelse av Ahabs hus (Hosea 1:4).
Återupprättelse: En bild av fruktbarhet och Guds välsignelse, där ”sådd” symboliserar hopp och ny början (Hosea 2:22). Jezreel representerar både Guds rättvisa och hans förmåga att förnya och välsigna sitt folk.]
© Bibelbiblioteket™ - Bibeln.Online: 1611 AV, den Auktoriserade King James Version - Svenska utgåvan - Svenska KJV Bibeln™