1703 CARL XII:s BIBEL

1703RV Carl XII:s Bibel

1 PETRUSBREVET, 1. CAPITLET

PETRUS hälsar de utvalda främlingar i åtskillig land, v. 1. Och tackar Gud, som honom och dem hade fött på nytt, till ett levande hopp genom Christum, till ett oförgängeligit arv, v. 3. Och tröster dem därmed, att deras kors och bedrövelse, vilken de ledo till deras tros prövning en liten tid, skulle lyktas med osägeliga glädje och härlighet, v. 6. Därav förmanar han dem till stadighet i detta hoppet, v. 13. Och till ett heligt leverne, med mång argument, v. 14. I synnerhet till en oskrymtad kärlek emot varannan, v. 22.

I. Petrus hälsar de omvända ibland Hedningarna.

1Petr 1:1. PETRUS, JESU Christi Apostel: dem utkoradom främlingom, förskringade här och där * i Ponto, Galatia, Cappadocia, Asia, och Bithynia,

* Joh. 7: 35. Ap. G. 8: 14. Jac. 1: 1.

1Petr 1:2. Efter Guds Faders försyn *, genom Andans helgelse, till lydnona och JESU Christi blods stänkelse *: Nåd och frid föröke sig för eder. *

* Rom. 8: 29. * Ebr. 12: 24. * Rom. 1: 7. 1. Cor. 1: 3. Eph. 1: 2. 2. Pet. 1: 2. Jud. Ep. 2.

II. Tackar Gud för hans nåd, rc.

1Petr 1:3. Välsignad vare Gud, och vårs HERRAS JESU Christi Fader *, som oss för sin stora barmhärtighet haver fött på nytt *, till ett levandes hopp, genom JESU Christi uppståndelse ifrå de döda, *

* Eph. 1: 3. * Jac. 1: 18. * Rom 6: 2, 3. 1. Cor. 15: 20.

1Petr 1:4. Till oförgängeligit (a), obesmittat (b), och ovanskeligit (c) arv: vilket i himmelen förvarat är till eder, *

* Col. 1: 5. 2. Tim. 1: 12.

1Petr 1:5. Som med Guds makt bevarens * genom trona till salighet, vilken beredd är, att hon skall uppenbar varda i den yttersta tiden.

* Jud. Ep. 1.

III. Tröster dem emot deras kors och bedrövelse.

1Petr 1:6. I vilkom I fröjdens *, I som nu en liten tid *, var så behöves, bedrövens i margahanda frestelser:

* Rom. 5: 3. Jac. 1: 2. * 2. Cor. 4: 17. Ebr. 10: 37. 1. Pet. 5: 10.

1Petr 1:7. På det edor tros beprövelse skall mycket kosteligare befunnen varda, än det förgängeliga guld, som dock prövas med eld *, till lov, pris och äro, vid JESU Christi uppenbarelse:

* Ords. 17: 3. Esa. 48: 10. 1. Cor. 3: 13. 1. Pet. 4: 12. Jac. 1: 3.

1Petr 1:8. Vilken I älsken, ändock I icke haven sett honom; den I ock nu tron uppå, och dock icke sen *; så skolen I fröjda eder med osägeliga och härliga glädje;

* 2. Cor. 5: 7. Ebr. 11: 1, 27.

1Petr 1:9. Och få edars tros ändalykt, nämliga, själarnas salighet.

1Petr 1:10. Om vilken salighet Propheterna hava sökt * och rannsakat, som propheterat hava om den tillkommande nåd till eder: *

* Matth. 13: 17. Luc. 10: 24. * 1. Mos. 49: 10. Dan. 2: 44. cap. 9: 24. Hagg. 2: 8. Zach. 6: 12.

1Petr 1:11. Och hava rannsakat, på vad eller hurudana tid Christi Ande utviste, den i dem var *, och tillförene hade betygat Christi lidanden *, och de härligheter som därefter följa skulle. *

* 2. Pet. 1: 21. * Ps. 22: 7. Esa. 53: 3. * Luc. 24: 26.

1Petr 1:12. Vilkom det uppenbarat var *: ty de hava icke sig självom *, utan oss därmed tjänt; vilke stycker eder nu förkunnat äro, genom dem som eder Evangelium predikat hava, genom den Helga Anda *, som sändes av himmelen; i vilka Änglomen lyster att skåda in.

* Dan. 12: 9. Eph. 3: 10. * Ebr. 11: 13, 39. * Ap. G. 2: 4.

IV. Förmanar dem till ett stadigt hopp, och ett heligt leverne.

1Petr 1:13. Därföre, begjorder edor sinnes länder *, och varer nyktre *, och sätter fullkomligit (d) hopp till den nåd som eder tillförd varder vid JESU Christi uppenbarelse,

* Luc. 12: 35. Eph. 6: 14. * Luc. 21: 34. Rom. 13: 13. 1. Thess. 5: 6.

1Petr 1:14. Såsom lydaktig barn, icke ställandes eder efter de förra begärelserna i edor fåvitskhet: *

* Ap. G. 17: 30.

1Petr 1:15. Utan, efter honom som eder kallat haver, och helig är, varer ock I helige * uti all edor umgängelse.

* 3. Mos. 11: 44. cap. 19: 2. cap. 20: 7. Luc. 1: 74, 75. 2. Cor. 7: 1.

1Petr 1:16. Ty det är skrivet: I skolen vara helige; ty jag är helig.

1Petr 1:17. Och om I åkallen Fadren, som dömer efter vars och ens gärning (e), och haver intet anseende till personen *, så vandren * i räddhåga här under edor främlingskaps tid: *

* 5. Mos. 10: 17. 2. Chrön. 19: 7. Job. 34: 19. * 2. Cor. 5: 6. Ebr. 11: 13. * Phil. 2: 12.

1Petr 1:18. Vetandes, att I icke med förgängeligit silv eller guld igenlöste * ären ifrån edart fåfänga leverne, efter fädernas sätt:

* 1. Cor. 6: 20. cap. 7: 23. Uppenb. 5: 9. Ap. G. 20: 28. Ebr. 9: 12, 14.

1Petr 1:19. Utan med Christi dyra blod *, såsom med ett menlöst och obesmittat lamms. *

* 1. Cor. 5: 7. * Joh. 17: 24. Rom. 16: 25. 2. Tim. 1: 9. Uppenb. 13: 8.

1Petr 1:20. Vilken väl föresedd var för världenes begynnelse *; men uppenbarad i de yttersta tiderna *, för edra skull; *

* Eph. 1: 9, 10. Gal. 4: 4. Ebr. 1: 2. * Rom. 3: 25. * Ap. G. 2: 24, 32.

1Petr 1:21. Som genom honom tron på Gud; den honom uppväckt haver ifrå de döda *, och givit honom härlighet *: på det I skullen hava tro och hopp till Gud.

* Rom. 6: 4. Phil. 2: 9.

V. I synnerhet till broderlig kärlek.

1Petr 1:22. Och görer edra själar kyska, i sanningenes lydno, genom Andan, till oskrymtad brödrakärlek *: älsker varannan stadeliga av ett rent hjärta:

* Rom 12: 10. Eph 4: 3. 1. Tim. 1: 5. Ebr. 13: 7. 1. Pet. 2: 17.

1Petr 1:23. Såsom födde på nytt *; icke av någor förgängelig säd, utan av oförgängelig, genom Guds levande ord *, det evinnerliga bliver.

* Joh. 3: 3, 5. Jac. 1: 18. 1. Joh. 3: 9. * Joh. 1: 13.

1Petr 1:24. Ty allt kött är såsom gräs; och all människos härlighet såsom blomster på gräset *: gräset är vissnat, och blomstret är avfallet:

* Ps. 102: 12. Ps. 103: 15. Esa. 40: 6. Syr. 14: 18. 1. Cor. 7: 31. 1. Joh. 2: 17. Jac. 1: 10. cap. 4: 14.

1Petr 1:25. Men HERRANS ord bliver evinnerliga: och detta är det ord, som är predikat genom Evangelium för eder.

V. 4. (a) Oförgängeligit) Där ingen fruktan eller sorg är, att det haver ända.

(b) Obesmittat) Den med ingen sorg eller olust bemängd är.

(c) Ovanskeligit) Där man aldrig ledes vid, utan evigt, rent och frisk bliver. Världslig glädje är tvärtom.

V. 13. (d) Sätter fullkomligit) Det är: tveker eller tvivlar icke om eder tillstundande salighet; vilket bör märkas emot de Påviskas tvivelsmål.

V. 17. (e) Efter vars och ens gärning) Icke såsom efter något värd, utan såsom efter vittne till deras tro.

1703RV Carl XII:s Bibel

1 PETRUSBREVET, 2. CAPITLET

PETRUS förmanar än ifrån alla synder och köttsliga begärelser, v. 1, 11. Till att åstunda och leva efter Christi lära, v. 2. Efter de hade smakat hans godhet, v. 3. Efter de voro uppbyggde på honom, v. 4, 6. Efter de voro ett heligt Prästerskap, v. 5, 9. Och av Hedningom Guds folk vordne, v. 10. Och på det andre måtte prisa Gud därav, v. 12. Sedan förmanar han alla till hörsamhet emot Överheten, v. 13. Och särdeles tjänare till underdånighet emot deras lekamliga Herrar, rc. v. 18. Och till att lida orätt med tålamod, v. 19. Av Christi exempel, v. 21.

I. Förmanar till ett Christet leverne med mång argument.

1Petr 2:1. SÅ lägger nu bort alla ondsko *, och allt svek, och skrymteri, och avund, och allt förtal;

* Rom. 6: 4. Eph. 4: 22, 25. Col. 3: 8. Ebr. 12: 1.

1Petr 2:2. Och såsom nyfödd barn * åstunder ordsens oförfalskade mjölk * (a): på det att I uppväxen av henne:

* Ps. 131: 2. * Esa. 55: 1. Matth. 18: 3. 1. Cor. 14: 20.

1Petr 2:3. Om I annars haven smakat att HERREN är god. *

* Ps. 34: 9.

1Petr 2:4. Till vilken I komne ären, såsom till den levande stenen, som av människom förkastad är *; men när Gudi utkorad och kostelig; *

* Ps. 118: 22. Matth. 21: 42. * Eph. 2: 20.

1Petr 2:5. I ock, såsom levande stenar, uppbyggens till ett andeligit hus *, till ett heligt Prästerskap *, till att offra andelig offer * (b), som Gudi äro tacknämlig *, genom JESUM Christum.

* Eph. 2: 21, 22. Ebr. 3: 6. * Esa. 61: 6. cap. 66: 21. Uppenb. 1: 6. * Mal. 1: 11. Rom. 12: 1. Ebr. 13: 15. * Phil. 4: 18. Ebr. 12: 28.

1Petr 2:6. Därföre håller ock Skriften: Se, jag lägger i Sion en överste Hörnsten, utvald, kostelig; och vilken som tror på honom, han skall icke komma på skam. *

* Esa. 28: 16. Rom. 9: 33.

1Petr 2:7. Eder fördenskull som tron, är han kostelig: men dem som icke tro, den stenen som byggningsmännerna förkastade, han är vorden en Hörnsten; *

* Ap. G. 4: 11.

1Petr 2:8. Och en stötesten, och en förargelseklippo *, dem som stöta sig på ordet, och tro icke därpå, vartill de ock skickade voro.

* Esa. 8: 14. Luc. 2: 34. 1. Cor. 1: 23.

1Petr 2:9. Men I ären det utvalda släktet, det Konungsliga Prästerskapet *, det heliga folket *, och det egendomsfolket *: att I skolen kungöra hans dygder, som eder kallat haver av mörkret, till sitt underliga ljus: *

* 2. Mos. 19: 6. Uppenb. 5: 10. * Esa. 62: 12. * 2 Mos. 19: 5. 5. Mos. 7: 6. Eph. 1: 14. * Eph. 5: 8. Col. 1: 13.

1Petr 2:10. I som tillförene icke voren folk, men nu ären Guds folk *: och I som tillförene icke haden fått barmhärtighet, haven nu fått barmhärtighet.

* Ose. 1: 10. cap. 2: 23. Rom. 9: 25.

1Petr 2:11. I älskelige, jag förmanar eder såsom gäster och främmande *, att I avhållen eder för köttsliga begärelser *, vilka strida emot själena. *

* 1. Pet. 1: 17. * Rom. 13: 14. Gal. 5: 16, 24. * cap. 5: 17. Jac. 4: 1.

1Petr 2:12. Och förer ett gott umgängelse ibland Hedningarna *: på det, att i det de förtala eder såsom illgärningsmän, de kunna av edra goda gärningar *, som de förmärka, prisa Gud på hemsökningenes dag. (c)

* 2. Cor. 8: 21. * Matth. 5: 16. Phil. 2: 15. 1. Pet. 3: 16.

II. Påminner om hörsamhet emot Överheten.

1Petr 2:13. Varer därföre underdånige all människlig Ordning, för HERRANS skull *; evad det är Konungenom, såsom den Översta;

* Rom. 13: 1. Tit. 3: 1.

1Petr 2:14. Eller Hövdingarna, såsom de där sände äro av honom, illgärningsmän till straff, men dem som väl göra till pris. *

* Rom. 13: 3, 4.

1Petr 2:15. Ty så är Guds vilje, att I med goda gärningar skolen igenstoppa de galna människors oförstånd. *

* Tit. 2: 8.

1Petr 2:16. Såsom de frie *, och icke såsom I haven den frihet till att skyla ondskona med; utan såsom Guds tjänare. *

* Joh. 8: 32. Rom. 6: 18. Gal. 5: 1, 13. * 2. Pet. 2: 19.

1Petr 2:17. Varer hedersamme * emot var man; älsker bröderskapet *: frukter Gud; ärer Konungen. *

* Rom. 12: 10. Phil. 2: 3. 1. Pet. 5: 5. * Ebr. 13: 1. 1. Pet. 1: 22. 2. Pet. 1: 7. * Matth. 22: 21.

1Petr 2:18. I tjänare, varer underdånige edrom Herrom * med all fruktan; icke allenast dem godom och mildom, utan ock dem vrångom.

* Eph. 6: 5.

III. Råder, att med tålamod lida orätt, av Christi exempel.

1Petr 2:19. Ty detta är nåd, om någor för samvetets (d) skull till Gud, fördrager bedrövelse, och lider orätt. *

* Matth. 5: 10. 2. Cor. 7: 10.

1Petr 2:20. Ty vad pris är det, om I för edra missgärningar slagne varden, och haven tålamod? Men när I väl gören, och liden därföre *, och haven tålamod, det är nåd för Gudi.

* 1. Pet. 3: 14, 17. cap. 4: 14, 15.

1Petr 2:21. Ty därtill ären I kallade *, efter ock Christus led för oss, låtandes oss en efterdömelse *, att I skolen efterfölja hans fotspår.

* Matth. 16: 24. 1. Thess. 3: 3. * Joh. 13: 15. Phil. 2: 5. 1. Pet. 3: 17, 18.

1Petr 2:22. Vilken ingen synd gjort hade *: och intet svek vart funnet i hans mun.

* Esa. 53: 9. 2. Cor. 5: 21. 1. Joh. 3: 5.

1Petr 2:23. Vilken, när han blev bannad *, bannade intet igen; när han led, hotades han intet: utan ställde hämnden till den som rätt dömer: *

* Matth. 27: 39. * Joh. 8: 48, 49.

1Petr 2:24. Vilken våra synder själv bar i sin lekamen * på det träd: på det vi skulle vara döde syndene, och leva rättfärdighetene *: genom vilkens sår I ären helade. *

* Matth. 8: 17. * Rom. 6: 11. cap. 7: 6. * Esa. 53: 5.

1Petr 2:25. Ty I voren såsom villfarande får *: men I ären nu omvände till Herdan *, och edra själars Biskop.

* Esa. 53: 6. Hes. 34: 6. * Ps. 23: 1. Hes. 34: 23. cap. 37: 24. Joh. 10: 11. Ebr. 13: 20.

V. 2. (a) Oförfalskade mjölk) Det är: Andelig mjölk, vilket är Evangelium, om man fattar det med trone, icke med köttsligit sinne: ty därmed bliver det falskt och oförnuftenes mjölk.

V. 5. (b) Andelig offer) Se till Malach. 1: 11.

V. 12. (c) Hemsökningenes dag) Det bliver på sistone ingen dygd eller odygd förborgad, 1. Tim. 5: 25. Det är intet hemligit som icke skall uppenbarat varda, Matth. 10: 26.

V. 19. (d) För samvetet) Det är: På det man må behålla ett gott samvet till Gud.

1703RV Carl XII:s Bibel

1 PETRUSBREVET, 3. CAPITLET

ÄN förmanar han, hustrurna till hörsamhet emot deras män, v. 1. Och säger vad en hustrus rätta prydning är, v. 3. Sammaledes männerna, till att bo när deras hustrur med förnuft, v. 7. Sedan förmanar han alla Christna i gemen till åtskilliga dygder, v. 8. I synnerhet till saktmodighet och tålamod i lidande, v. 9, 17. Och till en färdig trones bekännelse, v. 15. Av Christi lidande, död, uppståndelse och himmelsfärd. Där han ock något införer om Noe tid, och om dopet, v. 18.

I. Förmaning till hustrurna.

1Petr 3:1. SAMMALUNDA hustrurna, vare sina män underdåniga: på det om någre ock icke tro på ordet, de måga av hustrurnas umgängelse utan ord (a) bliva vunnne:

* 1. Mos. 3: 16. 1. Cor. 14: 34. Eph. 5: 22. Col. 3: 18. Tit. 2: 5.

1Petr 3:2. När de förmärka edor kyska umgängelse i fruktan.

1Petr 3:3. Vilkas prydning icke skall vara utvärtes med flätat hår, eller kringhängande guld, eller att taga kläder på: *

* Esa. 3: 18. 1. Tim. 2: 9. Tit. 2: 3.

1Petr 3:4. Utan hjärtats fördolda människa, uti det oförgängeliga * (b), med saktmodigom och stillom anda, vilket är kosteligit för Gudi.

* Ps. 45: 14. Rom. 7: 22. 2. Cor. 4: 16.

1Petr 3:5. Ty i så måtto hava ock de helga kvinnor fordom prytt sig, de där satte sitt hopp till Gud, och voro sina män underdåniga:

1Petr 3:6. Såsom Sara var lydig Abrahe, kallandes honom Herra *: vilkens döttrar I vordna ären, om I väl gören, och icke rädens någon förskräckelse. (c)

* 1. Mos. 18: 12.

II. Till männerna.

1Petr 3:7. Sammaledes I män, bor när dem med förnuft, och giver det kvinnliga, såsom det svagare kärilet, äro *: såsom ock medarvingom till livsens nåd; på det edra böner icke bliva förhindrade.

* 1. Cor. 7: 3. Eph. 5: 25. Col. 3: 19.

III. Förmaning till åtskilliga dygder.

1Petr 3:8. Men på sistone, varer alle vid ett sinne *, medlidande, broderlig kärlek havandes till varannan, barmhärtige, vänlige:

* Rom. 12: 16. cap. 15: 5. Phil. 3: 16.

1Petr 3:9. Icke vedergällandes ont för ont *, icke bannor för bannor: utan hellre tvärtemot, välsigner; vetandes att I ären därtill kallade, att I skolen ärva välsignelse. *

* 3. Mos. 19: 18. Ords. 20: 22. Matth. 5: 39. 1. Cor. 6: 7. * Matth. 25: 34.

1Petr 3:10. Ty den där vill älska livet, och se goda dagar, han stille sina tungo ifrå det ont är, och sina läppar, att de icke tala svek: *

* Ps. 34: 13, 14. Jac. 1: 26.

1Petr 3:11. Vände sig ifrå det ont är, och göre det gott är *; söke efter friden, och fare honom efter.

* Ps. 37: 27. Esa. 1: 16. 3. Joh. v. 11.

1Petr 3:12. Ty HERRANS ögon äro över de rättfärdiga, och hans öron till deras bön *: men HERRANS ansikte är emot dem som ont göra.

* Ps. 34: 16.

1Petr 3:13. Och ho är den som kan göra eder skada, om I efterföljen det goda?

1Petr 3:14. Men om I ock liden för rättfärdighetenes skull, ären I dock likväl salige *. Och Frukter eder intet för deras räddhåga; icke heller förskräcken eder: *

* Matth. 5: 10. 1. Pet. 2: 20. cap. 4: 14, 15. * Esa. 8: 12. Jer. 1: 8. Matth. 10: 28.

1Petr 3:15. Utan helger HERRAN Gud uti edor hjärta. *

* Job. 1: 21. Esa. 8: 13.

IV. Till en färdig trones bekännelse.

Varer ock alltid redobogne till att svara * varjom och enom, som begärar skäl till det hopp som i eder är; och det med saktmodighet och fruktan.

* Ps. 119: 46. Ap. G. 4: 8, rc.

1Petr 3:16. Havandes ett gott samvet: på det de som förtala eder såsom ogärningsmän, skola komma på skam *, de där förlasta edor goda umgängelse i Christo.

* Tit. 2: 8. 1. Pet. 2: 12, 15, 19.

1Petr 3:17. Ty det är bättre, om Guds vilje så är, att I för goda gärningar liden, än för onda.

1Petr 3:18. Ty Christus led ock ena reso för syndernas skull *, rättfärdig för orättfärdiga: på det han skulle föra oss till Gud, väl till köttet dödad, men levande gjord till Andan: *

* Rom. 5: 6. Ebr. 9: 15, 28. * Rom. 1: 4. 2. Cor. 13: 4.

1Petr 3:19. I det samma gick han ock bort, och predikade för andarna i fängelset; *

* Eph. 2: 17. 1. Pet 4: 6.

1Petr 3:20. Som fordom icke trodde *, när Guds långmodighet en gång bidde * i Noe dagar, då Arken byggdes *, i vilkom få, det är, åtta själar, blevo frälste genom vattnet. *

* Matth. 24: 38. Luc. 17: 26, 27. * Rom. 2: 4. * 1. Mos. 6: 3, 5, 14. * cap. 7: 7. cap. 8: 18.

1Petr 3:21. Vilkes figure nu svarar döpelsen *, den ock oss frälsar, (icke köttsens orenlighets avläggelse, utan ett gott samvets förbund (e) till Gud,) genom JESU Christi uppståndelse:

* Eph. 5: 26.

1Petr 3:22. Vilken är på Guds högra hand *, uppfaren till himla; och honom äro Änglarna, och väldigheterna, och krafterna underdåniga.

* Ps. 110: 1. Eph. 1: 20. Col. 3: 1.

V. 1. (a) Utan ord) Icke, att de förutan allt Guds ords hörande kunde varda omvände: ty tron kommer utav hörandet, Rom. 10: 14. Utan att de av deras Christna hustrurs skickeliga umgänge, måtte få behag till Christendomen, och så sedan genom ordsens hörande fullkomligare därtill omvände varda.

V. 4. (b) Uti det oförgängeliga) Så att hon är ren och rättsinnig i trone.

V. 6. (c) Icke rädens någon förskräckelse) Kvinnor äro naturliga rädda, och äro snart förskräckta: men de skola vara stadige, om något lidande påkomme, och icke så kvinnliga förskräckas.

V. 7. (d) Kvinnliga kärilet) Kvinnan är svagare än mannen, både till kropp och sinne: därföre skall man skona henne med förnuft, att icke osämja må uppkomma, av vilko alla böner förhindrade varda.

V. 21. (e) Utan ett gott samvets förbund) Nämliga därav, att en är antagen i förbund med Gud, att hans synder skola vara honom förlåtna, och intet mer kunna skada honom för Christi skull.

1703RV Carl XII:s Bibel

1 PETRUSBREVET, 4. CAPITLET

PETRUS förmanar än av Christi exempel, till tålamod under kors och förföljelse, och av den nytta som därmed följer, nämliga att man där igenom vänder åter av synden, v. 1. Sedan förmanar han, ifrå det förra hedniska, till ett Christeligit leverne, v. 3. I synnerhet, till flitighet i bön och åkallan; till en brinnande kärlek, till tjänstaktighet, och andra dygder, v. 7. Kommer så till den förra förmaningen om kors och lidande, och utförer henne med flera ord och bevis, v. 12.

I. Förmaning till tålamod under kors och lidande; och till ett Christeligit leverne.

1Petr 4:1. MEDAN nu Christus lidit haver i köttet för oss, så skolen I ock väpna eder med det samma sinnet *: ty den där lider i köttet, han vänder åter av synden: *

* Rom. 6: 8. * Ebr. 12: 1.

1Petr 4:2. På det han den tiden som tillbaka är i köttet, icke leva skall efter människolusta, utan efter Guds vilja. *

* Rom. 12: 2. cap. 14: 7. 2. Cor. 5: 15. Gal. 2: 20. Eph. 4: 24. 1. Thess. 5: 10. Ebr. 9: 14.

1Petr 4:3. Ty det är nog, att vi under den förlidna tiden have gjort Hedningarnas vilja *, då vi vandrade i lösaktigheter, i begärelser, i dryckenskaper, i frosserier, i svalg, och i gruveliga avgudadyrkan.

* Rom. 13: 13. Eph. 4: 17.

1Petr 4:4. Varuti det synes dem främmande vara, att I icke löpen med dem uti samma överflödighets slemhet, och försmäden.

1Petr 4:5. Vilke skola göra räkenskap honom, som redo är döma levande och döda. *

* Joh. 5: 25. Ap. G. 10: 42.

1Petr 4:6. Ty därtill är ock Evangelium predikat för de döda * (a), att de väl skola dömde varda (b) efter människor, i köttet; men i Andanom leva (c) Gudi.

* 1. Pet. 3: 19.

II. Några reglor till Gudaktighets övning.

1Petr 4:7. Men änden på allting tillstundar *: så varer nu nyktre *, och vakandes * till att bedja. *

* Luc. 21: 35. 2. Pet. 3: 9, 11. 1. Joh. 2: 18. * Luc. 21: 34. * Rom. 13: 12. * Matth. 26: 41. Phil. 4: 6.

1Petr 4:8. Men över allting haver en brinnande kärlek till varannan: ty kärleken skyler (d) en myckenhet av synder. *

* Ords. 10: 12. Jac. 5: 20.

1Petr 4:9. Varer gästgivare emot varannan * utan knorr. *

* Ebr. 13: 2. * Phil. 2: 14.

1Petr 4:10. Efter som var och en haver fått gåva *, tjäner varannan därmed, såsom gode den margfalleliga * Guds nåds Skaffare. *

* Ords. 3: 28. 2. Cor. 8: 12. * 1. Cor. 12: 4. Eph. 4: 11. * Luc. 12: 42. Tit. 1: 7.

1Petr 4:11. Om någor talar, han tale såsom Guds ord *: om någor tjänar *, han tjäne såsom av den förmågo som Gud giver; på det Gud bliver ärad i allting, genom JESUM Christum, vilkom vare ära och våld ifrån evighet till evighet: Amen.

* Jer. 23: 22. * Rom. 12: 6, 7, 8.

III. Åter påminnelse till tålamod.

1Petr 4:12. Mine käreste, förundrer eder icke på den hetta * (e) ibland eder, (hvilket sker till edor försökelse), såsom eder hände något främmande.

* Esa. 48: 10. 1. Cor. 3: 13. 1. Pet. 1: 7.

1Petr 4:13. Utan glädjens, efter som I ären delaktige av Christi lidanden *: på det I ock fröjdas och glädjas mågen uti hans härlighets uppenbarelse. *

* Gal. 6: 17. Phil. 3: 10. Col. 1: 24. Uppenb. 1: 9. * 2. Cor. 1: 5. 2. Tim. 2: 10.

1Petr 4:14. Salige ären I, om I för Christi Namns skull bliven försmädde *: ty härlighetenes och Guds Ande vilar på eder: när dem bliver han försmädd; men när eder beprisad.

* Matth. 5: 10, 11. 1. Pet. 2: 20. cap. 3: 14.

1Petr 4:15. Ty ingen ibland eder lide såsom en mördare, eller tjuv, eller illgärningsman, eller som den där träder in i ens annars ämbete. (f)

1Petr 4:16. Men lider han såsom en Christen, skämme sig intet; utan prise Gud i den delen. *

* Ap. G. 5: 41. Phil. 1: 29.

1Petr 4:17. Ty tiden är, att Domen skall begynnas på Guds Hus: och begynnes det först på oss, vad bliver då deras ändalykt som icke tro Guds Evangelio? *

* Esa. 10: 12. Jer. 25: 29. cap. 49: 12. Mal. 3: 5.

1Petr 4:18. Och bliver den rättfärdige med plats salig, var skall då den ogudaktige och syndaren synas? *

* Ords. 11: 31. Luc. 23: 31.

1Petr 4:19. Därföre ock, de där lida efter Guds vilja, de skola befalla honom sina själar *, såsom enom trofastom Skapare, med goda gärningar.

* Ps. 31: 6. Luc. 23: 46. Ap. G. 7: 59.

V. 6. (a) Predikat för de döda) Det är: för Hedningarna, vilke voro döde och begravne i deras synder och onda väsende, så att de intet visste av det andeliga livet i Christo.

(b) Att de skola dömde varda, rc.) Det är: att de i lekamliga måtto för deras föregångna ogudaktighet må något lida, och straffade varda.

(c) Men i Andanom leva) Det är: och dock, om de lyda Evangelii predikan, kvickna eller uppvakna till det andeliga och eviga livet i Christo.

V. 8. (d) Skyler) Den sin nästa älskar, han varder icke förtörnad, utan fördrager allt det honom emot brytes. Det heter här skyla en myckenhet av synder, 1. Cor. 13: 7. kärleken fördrager allting.

V. 12. (e) Den hetta) Det är: förföljelsen den oss beprövar, såsom elden beprövar guldet.

V. 15. (f) Träder in i ens annars ämbete. Denna lasten driver djävulen allramest uti de falska Christna; de vilja ju alltid mycket hava till att skaffa och regera, där dem intet befallt är av Gudi.

1703RV Carl XII:s Bibel

1 PETRUSBREVET, 5. CAPITLET

VIDARE förmanar Petrus Biskopar och Präster till deras ämbete; samt de unga till underdånighet, v. 1. Sedan förmanar han alla i gemen till ödmjukhet, v. 5. Till att förtrösta på Gud, v. 7. Till nykterhet, och vakande emot djävulens glupenhet och list, v. 8. Önskar så, att Gud ville fullborda det goda som han med dem begynt hade, med en tacksägelse till Gud, v. 10. Repeterar än sin förmaning, och besluter med hälsningar, v. 12.

I. Förmaning till Biskopar och Präster om deras ämbete;

1Petr 5:1. DE Äldste, som äro ibland eder, förmanar jag, som är ock en Äldste, och vittne till Christi lidanden *, och delaktig i den härlighet som uppenbaras skall:

* Philem. 9. Uppenb. 1: 9.

1Petr 5:2. Föder Guds Hjord, som är ibland eder; och haver akt på honom *, icke nödige, utan självviljande; icke för slem vinnings skull *, utan med ett fritt mod;

* Jer. 23: 4. Ap. G. 20: 28. * 1. Tim. 3: 3. Tit. 1: 7.

1Petr 5:3. Icke heller såsom Herrar * över Guds arv (a); utan varer Hjordenom till efterdömelse. *

* 2. Cor. 1: 24. * Phil. 3: 17. 1. Tim. 4: 12.

1Petr 5:4. Och sedan, då överste Herden * uppenbar varder, skolen I undfå härlighetenes ovanskeliga crono. *

* Esa. 40: 11. Joh. 10: 11. * 1. Cor. 9: 25. 2. Tim. 4: 8.

II. Till alla i gemen om ödmjukhet; förtröstning på Gud, rc. nykterhet, och vakosamhet.

1Petr 5:5. Sammalunda I unge, varer dem gamlom underdånige. Ja, varer alle varannan underdånige *, och ikläder eder ödmjukhetena *: ty Gud står emot de högfärdiga *; men dem ödmjukom giver han nåd.

* Eph. 5: 21. * Rom. 12: 10, 16. * Ords. 3: 34. Phil. 2: 3.

1Petr 5:6. Så ödmjuker eder nu under Guds mäktiga hand, på det han eder upphöjer i sinom tid. *

* Job. 22: 29. Luc. 1: 52. cap. 14: 11.

1Petr 5:7. Alla edra omsorg kaster på honom: ty han haver omsorg om eder. *

* Ps. 55: 23. Matth. 6: 25. 1. Cor. 9: 9. Phil. 4: 6.

1Petr 5:8. Varer nyktre, och vaker *: ty edar fiende djävulen går omkring såsom ett rytande Lejon, och söker vem han uppsluka må: *

* 1. Thess. 5: 6. 1. Pet. 1: 13. cap. 4: 7. * Job. 1: 7, 8. Luc. 22: 31.

1Petr 5:9. Står honom emot, stadige i trone, * vetandes att samma vedermödor fullkomnas på edart bröderskap i världene.

* Eph. 6: 11, 13. Jac. 4: 7.

III. Slut, med önskan och hälsning.

1Petr 5:10. Men all nåds Gud, som haver kallat oss * till sin eviga härlighet i Christo JESU, sedan I en liten * tid lidit, han fullborde, styrke, stödje, och stadfäste eder: *

* 2. Tim. 1: 9. * 2. Cor. 4: 17. 1. Pet. 1: 6. * Ebr. 13: 21.

1Petr 5:11. Honom vare ära och makt ifrån evighet till evighet: Amen.

1Petr 5:12. Med edar trogna broder Silvanus, som jag menar, haver jag skrivit med få ord *, förmanandes och betygandes, att detta är den rätta Guds nåd som I uti stån.

* Ebr. 13: 22.

1Petr 5:13. Hälsar eder den Församling i Babylonia (b), utvald lika med eder; och min son Marcus. *

* Ap. G. 12: 25.

1Petr 5:14. Hälser varannan med kärlekens kyss *. Frid vare med eder allom, som ären i Christo JESU: Amen.

* Rom. 16: 16. 1. Cor. 16: 20. 2. Cor. 13: 12. 1. Thess. 5: 26.

V. 3. (a) Herrar över Guds arv) Cleros, uttydes lott eller del, vilken någrom genom lott tillkommer. Så kallar nu här S. Petrus folket som ene socken tillyder, lott, det är: en del den Socknaprästenom är befallder.

V. 13. (b) Babylonia) Babylon är ett uti Chaldea; det andra är i Egypten, det ock kallas Alcair. Vill någor detta Babylon skall vara Rom, på det han må bevisa att Petrus haver varit i Rom då han detta skrev, så må han icke heller neka, att det Johannes i uppenbarelsen, cap. 17: 5, rc, skriver om Babylon, skall förstås om Rom.